Vilka utgör kollegiet?

I högskoleförordningens beskrivning av kollegiet har endast tillsvidareanställda och vetenskapligt kompetenta lärare ingått. Denna beskrivning har medfört att tidsbegränsat anställda lärare, adjunkter, doktorander och forskare exkluderats ur kollegiala beslutsprocesser och organ. I en modern beskrivning av kollegiets sammansättning ingår samtliga universitetslärare (tidsbegränsat och tillsvidareanställda, disputerade och icke disputerade), forskare och doktorander samt studenter i kollegiet. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningen av kollegiet? Vilka har tid och möjlighet att delta i det kollegiala arbetet?

Var ska kollegialiteten regleras?

Autonomireformens genomförande 2011 förändrade förutsättningarna för kollegiets möjligheter till påverkan. Högskoleförordningens reglering, som tidigare krävde kollegiala organ för vissa beslut, ändrades till att överlåta åt det enskilda lärosätet att själv anpassa och optimera organisationen efter verksamhetens behov. Det har medfört att lärosätenas interna organisationer ser olika ut och ger olika förutsättningar för kollegialt inflytande. Då en återreglering är en svårframkomlig väg bör arbetet med att säkerställa kollegiets inflytande skräddarsys utifrån det enskilda lärosätets unika förutsättningar. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Vad behövs, om/när återreglering inte är ett alternativ, för att SULF på varje lärosäte ska kunna återinföra/säkerställa/utveckla kollegiets inflytande?

Kollegialitet och linjeorganisation i samspel?

En fungerande akademisk organisation som ett lärosäte behöver såväl beslut som fattas i en professionell byråkrati, i vardagslag oftast kallad för linjeorganisation, som beslut som fattas i kollegiala organ. Att kombinera de två styrformerna kan medföra kultur-, värderings- och målkrockar, men är ändå att anse som bättre för akademin än alternativet. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningarna ovan? Vilka kollegiala organ är nycklar för ett fungerande samspel? Vilka förutsättningar krävs för ett konstruktivt samspel mellan kollegialt beslutsfattande och linjestyrning?

Beslut i kollegiala organ?

För att säkerställa akademisk kvalitet ska organ för kollegialt beslutsfattande finnas på samtliga lärosäten. Utformningen av dessa anpassas efter lärosätets förutsättningar och kan se olika ut vid olika lärosäten. Kollegiala organ ska ha beslutanderätt i samtliga frågor som rör utbildning och forskning. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningarna ovan? Vilka beslut är extra viktiga att de tas i kollegiala beslutsorgan och varför? Vilka frågor är olämpliga att hantera i kollegiala beslutsorgan och varför? Finns det frågor där inflytande innan beslut tas i linjeorganisationen är tillräckligt? Om så, vilka frågor bör hanteras på sådant sätt? Hur borde formerna for kollegialt inflytande se ut på ditt lärosäte?

Kollegialitet är inte bara en styrform/struktur som kräver specifika organ eller besluts- och valformer. Det är också en kultur i form av värderingar som säkerställer god akademisk sed, kritisk granskning, peer review, sakkunniggranskning vid anställningsförfaranden, att beslut fattas på vetenskaplig grund och utvecklandet av kvalitativ vetenskap för ämnets bästa. Det är en tilltro till att kollegiet som kollektiv kan bidra till bättre och mer välgrundade beslut. Såväl styrformer som värderingar är en förutsättning för att upprätthålla och utveckla akademin på bästa sätt. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Vad kan du eller din styrelse bidra med för att sprida förståelse för den kollegiala kulturen på ditt lärosäte? Hur ska vi arbeta för att lärosätena ska värdera kollegiets bidrag till verksamheten och verksamhetens ledning? Vilket stöd behöver du/ni i det arbetet?

Kollegiala organ och akademiska ledaruppdrag bör tillsättas efter kollegiala val. Valbara bör vara den med kunskap och kompetens att leda kollegiet och rösträtt innehas av medlemmar i kollegiet. Vilka uppdrag är extra viktiga att de tillsätts efter kollegiala val och varför? Vilka förutsättningar behövs för genomförande av kollegiala val? Hur bör kollegiala val samspela med beslut i linjeorganisationen?

Olika former av inflytande?

Sammanblandning av olika former av inflytande riskerar att försvåra förståelsen av varför kollegialitet och kollegialt inflytande är av vikt. Därför bör vi ha en principiell beskrivning av vad som utgör fackligt, personal- och kollegialt inflytande. Fackligt inflytande sker med grund i Medbestämmandelagens bestämmelser och fokuserar på organisationens medlemmars anställnings- och arbetsvillkor. Det är endast de fackliga medlemmarnas intressen som företräds. Detta kan genom mbl-förhandling innefatta inflytande innan arbetsgivaren fattar beslut om verksamhetens inriktning, men fokuserar i dessa fall primärt på konsekvenser för medlemmarna, exempelvis anställningstrygghet. Fackligt inflytande kan även ske via lokala samverkansavtal. Personalinflytande sker bland annat igenom arbetsplatsträffar och fokuserar till exempel på att vidareutveckla organisationen i samråd med personalen alternativt erbjuda hela personalen inflytande inför beslut i exempelvis en styrelse. Hela personalgruppens intressen tillvaratas. Detta kan innefatta inflytande på verksamhetens inriktning men gör det oftast inte. Kollegialt inflytande sker med grund i god akademisk sed och regleras i lärosätets lokala delegationsordning. Det fokuserar på frågor som har betydelse för kunskap och kunskapsutveckling, på innehåll och inriktning på undervisning och forskning. Kollegiets intressen företräds. Detta sker genom kollegiala organ, kollegiala val, det kritiska samtalet mellan kollegor och kritisk granskning av forskning. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? ? Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningarna ovan? Blir diskussionen om inflytandefrågor och kollegialitet tydligare genom denna typ av avgränsningar? Hur ser förutsättningarna ut för inflytande på ditt lärosäte?

Ytterligare frågeområden?

Ytterligare frågor som din styrelse diskuterade eller som förbundsstyrelsen och/eller övriga föreningar bör resonera kring.

Rådgivningen är stängd idag, 24 april / SULF:s helpline is closed today April 24

Förtroendevald

Förbundsdialog - Kollegialitet 2.0

Kollegialt inflytande är en nödvändighet för att utveckla och kvalitetssäkra undervisning och forskning vid våra lärosäten. Efter införandet av autonomireformen 2011 har det skett en successiv minskning av det kollegiala inflytandet på våra lärosäten. Allt fler lärosäten övergår till en allt större grad av linjestyrning. Denna förändring sker inte utan debatt, men värdet av det kollegiala inflytandet har ännu inte kunnat beskrivas på ett sätt som får lärosätenas ledningar att fullt ut se dess nytta och vikt.

Den här sidan kan du bara läsa om du är förtroendevald.

Är du redan medlem kan du logga in nedan.

Råd & stöd

Hej, hur kan vi hjälpa dig?