SULF.se / Nyhetsarkiv / Opinion / Jämställdhet / Remissvar: Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning

Remissvar: Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning

Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) har genom remiss, daterad 2017-03-17, givits möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående betänkande.

Bakgrund

Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av hela systemet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning och lämna ett förslag till ett öppnare och enklare system.

Regeringen vill att huvudvägen in i högskolan ska vara gymnasieskolan, men betonar också att det ska finnas flera vägar in i högskolan. Alla män och kvinnor som har de förkunskaper och meriter som krävs ska ha möjlighet att kunna antas, oavsett hur dessa kompetenser har uppnåtts. Regeringen skriver att det är angeläget att bestämmelserna inte utestänger någon som har förutsättningar att klara högskolestudier. Samtidigt ska systemet säkra att de som antas har nödvändiga förkunskaper, för att utbildningen ska kunna hålla hög kvalitet och att kunskapsnivån inte urholkas över tid.

Utredningen fick också ett antal mer specifika frågeställningar. Bland annat:

  • Analysera och lämna förslag till hur grundläggande behörighet kan uppnås genom arbetslivserfarenhet.
  • Ta ställning till om högskoleprovet ska få en mer begränsad roll och i så fall lämna förslag på ny roll.
  • Analysera och ta ställning till om ett system med meritpoäng ska finnas eller inte.

Utredningens arbetssätt

Utredningen har arbetat föredömligt öppet, genom öppna möten, möten med berörda organisationer, däribland SULF och via sociala medier. Internationella jämförelser har gjorts och forskningsanknytning har varit prioriterad.

Övergripande synpunkter

SULF tillstyrker i grundprinciperna i utredningens förslag och förslagen till författningsändringar som helhet. Det är på sin plats att betona att styrkan i förslaget är att delförslagen bildar en helhet som är viktig för att uppnå ett väl fungerande tillträdessystem. Nedan utvecklar vi våra synpunkter på förslagets styrkor och svagheter.

Utredningen har lämnat ett väl genomarbetat förslag till nytt tillträdessystem som är forsknings- och erfarenhetsbaserat, med ett undantag som vi återkommer till. De stora behoven för både sökande och berörd myndighetspersonal av ökad tydlighet och förutsägbarhet för både studenter och högskola möts väl. Ett tillträdessystem har betydelse både för rättssäkerheten i varje tillträdesärende och för vilka signaler som sökande och blivande uppfattar och styr sina val efter. Utredningens förslag tar hänsyn till båda dessa funktioner och argumenterar väl i de fall då betydelsen av signalvärdet har varit vägledande för utredningens val av förslag.

SULF:s medlemmar bidrar i sitt arbete till vad man skulle kunna kalla breddad genomströmning eller likvärdig utbildning. Utredningen har inte haft i uppgift att lägga förslag som rör utbildningens förutsättningar, men likväl finns behov av att regering och riksdag följer upp sina ambitioner om breddad rekrytering med åtgärder också efter att tillträdet har skett. Urholkningen av anslagen leder bland annat till att det akademiska lärarskapet blir lidande. Det drabbar alla studenter, men allra mest de grupper som är underrepresenterade i studentpopulationen.

Utredningen fick i uppdrag att föreslå ett system som är hållbart över tid. SULF ser att utredningen gjort ett gediget arbete med att göra reglerna så enkla och tydliga som det området tillträde tillåter utan att frångå viktiga principer om rättssäkerhet och likabehandling. Nu tar den politiska processen vid. Implementeringen av ett nytt tillträdessystem behöver ta tid och förutsätter att regering och riksdag tar sitt ansvar för att hålla i ambitionen om tydlighet och långsiktighet och tar tillvara utredningens förslag och grundläggande principer som en helhet för att uppnå det.

SULF:s synpunkter på (några av) utredningens förslag

Grundläggande behörighet

Utredningen föreslår

Att den grundläggande behörigheten ska uttryckas i kompetenser istället för i form av gymnasiekurser som idag. UHR ska få i uppdrag att meddela närmare föreskrifter om de nödvändiga kompetenserna. En rad svenska och nordiska former av högskoleförberedande utbildningar ska, under vissa förutsättningar, anses ge dessa kompetenser utan särskild prövning.

SULF:s synpunkter

SULF sympatiserar med utredningens vilja att definiera den grundläggande behörigheten i termer av vad som är minsta gemensamma nämnare för att kunna tillgodogöra sig en högskoleutbildning. Utredningen räknar upp ett antal, i och för sig, relevanta kompetenser och föreslår att UHR ska ges i uppdrag att meddela närmare föreskrifter. Här saknar SULF en analys av vilka konsekvenser en sådan förändring skulle kunna innebära för jämställdheten mellan kvinnor och män. Utredningen gör i enlighet med Kommittéförordningen 1998:1474 en bedömning av jämställdhetskonsekvenserna av de föreslagna förändringarna av fördelningen mellan urvalsgrupper samt viktning av högskoleprovet. Men förslaget att uttrycka grundläggande behörighet i form av kompetenser har inte analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. Kompetensbegreppet är väl beforskat i olika vetenskapliga discipliner och inte minst inom genusvetenskapen. Att synen på vad som utgör en kompetens och att bedömningen av människors kompetens är starkt påverkad av genus är väl belagt. Hur den grundläggande behörigheten definieras kommer oavsett övriga delar i förslaget att utgöra grunden för mäns och kvinnors möjligheter att få tillträde till högskolan. Därför saknar SULF en analys eller resonemang om kompetensbegreppet kopplat till kön och eventuella jämställdhetseffekter.

SULF tillstyrker utredningens förslag men anser att formulerandet av kompetenser och meddelande om närmare föreskrifter bör föregås av en jämställdhetsanalys.

Nationellt behörighetsprov

Utredningen föreslår

Ett behörighetsgivande prov ska utarbetas och utgöra en möjlighet för den som fyllt 24 år att pröva om den uppfyller de kompetenser som utgör definitionen av grundläggande behörighet. Förslaget om behörighetsgivande prov är utredningens svar på frågan från utredningsdirektivet om hur arbetslivserfarenhet ska kunna ge grundläggande behörighet. Utredningen menar att arbetslivserfarenhet är svårbedömt samt att fler livserfarenheter än formell arbetslivserfarenhet kan ge relevant förberedelse. Utredningen motiverar sitt förslag om behörighetsgivande prov med att det fokuserar på de kompetenser som en person har, inte hur de uppnås.

Utredningen säger också att provet bör kunna utformas så att det kan ge ett meritvärde som möjliggör ett urval i en av urvalsgrupperna. Utredningen konstaterar att möjligheten att uppnå grundläggande behörighet via validering av reell kompetens används i liten utsträckning, men föreslår att validering av reell kompetens ska finnas kvar.

SULF:s synpunkter

Ett behörighetsgivande prov ger en tydlig väg in i högskolan för personer som kan ha tillräckliga förutsättningar för att tillgodogöra sig en högskoleutbildning men som på grund av sin bakgrund riskerar att inte se högskolan som ett alternativ. En sådan väg in i högskolan möjliggör att högskolan berikas av människor med olika erfarenheter och bakgrunder.

SULF tillstyrker förslaget om införande av ett behörighetsgivande prov.

SULF tillstyrker förslaget om att det ska finnas en nedre åldersgräns för genomförande av det behörighetsgivande provet, förutsatt att möjligheten att få behörighet via validering av reell kompetens finns kvar.

Att det behörighetsgivande provet skulle kunna ge ett meritvärde ser SULF som något motsägelsefullt mot bakgrund av utredningens goda argumentation för att hålla isär behörighet och urval. Trots det ser SULF att målet att bredda rekryteringen är överordnat. Högskolan är och måste vara en internationell verksamhet. SULF värdesätter därför särskilt att det behörighetsgivande provet ger personer med utländska meriter och livserfarenhet en enkel och effektiv väg att få behörighet till svensk högskola, i de fall då deras meriter inte kan tillgodoräknas på annat sätt.

SULF tillstyrker förslaget om att den behörighetsgivande provet utformas så att det ska kunna ge ett meritvärde.

Särskild behörighet

Utredningen föreslår

Systemet med områdesbehörigheter ska avskaffas då systemet inte anses fungera optimalt och ändamålsenligt. UHR bör fastställa särskild behörighet för yrkesexamen på grundläggande nivå samt för konstnärlig examen. Ett lärosäte får istället för kompetenser uppställa krav på godkänt på ett konstnärligt prov för program som leder till konstnärlig examen. Universitet och högskolor ska fastställa särskild behörighet för utbildning som leder till generell examen samt för fristående kurser. För att lokalt beslutade särskilda behörighetskrav inte ska bli för varierade ska det finnas ett antal, av UHR, identifierade möjliga kurser för lärosätena att välja bland. Ett lärosäte kan ansöka hos UHR om tillstånd för att använda andra krav. Även den särskilda behörigheten ska kunna uppnås genom validering av reell kompetens. Utredningen föreslår att det liksom idag inte ska gå att ställa högre krav än E som särskilt behörighetskrav.

SULF:s synpunkter

SULF tycker att förslagen om särskild behörighet är ändamålsenliga och har en bra balans mellan lokala och ämnesvisa behov å ena sidan och behoven hos sökande av översiktlig och tydlig information om förkunskapskraven å andra sidan.

SULF tillstyrker samtliga förslag rörande särskild behörighet.

Urvalsgrunder och fördelning av platser mellan olika urvalsgrunder

Utredningen föreslår

Betyg och högskoleprov ska finnas kvar som generella urvalsgrunder och att lokalt beslutade urvalsgrunder ska kunna användas av lärosätena. Utredningen vill att platsfördelningen ska bli mer flexibel för lärosätena. Betyg ska dock utgöra den största urvalsgruppen. Andelen platser som fördelas på grundval av högskoleprovet ska vara 15 %.

Ett lärosäte som vill göra en annan platsfördelning än vad högskoleförordningen kommer att tillåta, ska ges möjlighet att ansöka om tillstånd för det från UHR.

Utredningen föreslår att det även fortsatt ska finnas möjlighet till lokalt beslutade urvalsgrunder. En lokalt beslutad urvalsgrund ska bestå av sakliga omständigheter som har betydelse för utbildningen. Betyg och högskoleprovsresultat ska kunna användas inom ramen för denna grund, men på ett annat sätt än vad som görs inom betygs- och provurvalet. Även en sammanvägning av olika meriter ska kunna göras, till exempel av vissa betyg och resultat från en intervju.

SULF:s synpunkter

SULF tycker att det är bra om systemet får så få urvalsgrunder, och urvalsgrupper som är möjligt utan att stänga viktiga vägar in i högskolan.

SULF tillstyrker samtliga förslag rörande fördelning av platser mellan olika urvalsgrunder.

Urval på grund av betyg

Utredningen föreslår

Betygsurvalet ska dela in de sökande i två betygsgrupper. En grupp för gymnasiebetyg och en grupp för sökande med meritvärde från folkhögskola, meritvärde från behörighetsgivande prov eller meritvärde från validering.

Betyg som har kompletterats för att höja meritvärdet från godkänt till ett högre meritvärde, så kallad konkurrenskomplettering, ska enligt förslaget inte få användas i urvalet. Vidare föreslår utredningen att meritpoängen och vidhörande undantagsregler avskaffas. Utredningen menar att bestämmelserna om meritpoäng syftar till att hantera frågor i gymnasieskolan och att den inte är ändamålsenlig för urvalet. I de fall som språk och matematikstudier har betydelse för möjligheterna att tillgodogöra sig en högskoleutbildning menar utredningen att det bör vara en fråga om särskild behörighet.

SULF:s synpunkter

Högskolans roll som kritisk kraft i samhället som bidrar till en stabil utveckling av ett demokratiskt samhälle, förutsätter en jämställd högskola med etnisk, geografisk och socioekonomisk variation både bland studenter och akademisk personal. SULF menar att högskolan gynnas av ett tillträdessystem som på ett tydligt och rättvist sätt ger högskolan tillgång till alla sökande som har förutsättningar att tillgodogöra sig en högskoleutbildning. Att sökande haft möjlighet till konkurrenskomplettering av betyg är inte en försvarbar användning av gemensamma resurser. Meritpoängen har inte breddat rekryteringen till högskolan utan har tvärtom inneburit att vägval inför framtiden har förskjutits ner i åldrarna och betydelsen av vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund har fått betydelse för möjligheterna att söka sig till högre studier.

SULF tillstyrker utredningens förslag att kompletteringar inte ska få användas i urvalet.

SULF tillstyrker att meritpoängen tas bort.

Urval på grund av resultat på högskoleprovet

Utredningen föreslår

En åldersgräns ska införas för att högskoleprovet inte ska ses som ett alternativ till betyg som utredningen föreslår ska vara huvudvägen in i högskolan. Förslaget är att en person ska få skriva provet det år hen fyller 19. Provresultatet ska vara giltigt i tre år istället för nuvarande fem år och det maximala antalet provtillfällen under giltighetstiden ska begränsas till tre.

Resultat på högskoleprov ska kunna viktas i urvalet. Motivet till det är att förbättra prognosvärdet och bättre svara mot olika ämnesområdens behov. Utredningen konstaterar att viktning av de kvantitativa respektive verbala delarna kan få effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män

SULF:s synpunkter

SULF tillstyrker utredningens förslag, men tycker att förslaget om viktning av högskoleprovet behöver följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv. En sådan uppföljning bör handla både om faktiskt utfall och om sökande uppfattar viktningen som att lärosätena hellre ser män än kvinnor bland sina studenter.

Urval för sökande med utländska meriter

Utredningen föreslår

Utredningen anser inte att det bör införas några generella urvalsgrunder för sökande med utländska meriter. Den föreslår, utöver vad som angett ovan om att det behörighetsgivande provet ska kunna ge ett meritvärde, att en valideringsprocess ska kunna ge ett meritvärde.

SULF:s synpunkter

SULF tillstyrker utredningens förslag om att resultat på det behörighetsgivande provet och meritvärde via valideringsprocess, ska utgöra grund för behörighet

Jämställdhetsanalys

Kommer då förslaget till nytt tillträdessystem få omfattande effekter på jämställdheten i studentgruppen, i högskolans framtida personal och på den svenska arbetsmarknaden i stort? Nej, det kommer det inte att få. Ökningen av andelen som antas med betyg kommer generellt gynna kvinnor och viktningen av högskoleprov och möjligheten att använda högskoleprov som lokal urvalsgrund kommer generellt gynna män, på grund av hur betyg respektive högskoleprov i sin tur gynnar kvinnor respektive män. Ett tillträdessystem med huvudsakligen andra målsättningar än ökad jämställdhet, blir i första hand ett moment i en lång kedja av omständigheter som styr mäns och kvinnors val och möjligheter i livet. Den jämställdhetsanalys som görs i utredningen handlar om hur vissa delar av förslaget, på marginalen, förstärker eller motverkar jämställdhetskonsekvenser och normer i andra delar av samhället.

Kan ett tillträdessystem överhuvudtaget ha omfattande, positiv, betydelse för uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska målen? Ja, det går givetvis att ha det som prioriterat mål och konstruera ett system som ger sådan effekt. Så är uppdraget för den här utredningen inte formulerat och SULF tycker att det uppdrag som regeringen gett utredaren är välformulerat och ställer adekvata frågor. Samtidigt är det ibland nyttigt att titta på ett förslag i ljuset av vad som är teoretiskt möjligt, även om det teoretiska alternativ som ställs upp inte är önskvärt av andra skäl. Det finns givetvis också en teoretisk motsats, att ett tillträdessystem konstrueras så att det kraftigt förstärker ojämställdhet i andra delar av samhället. Utredningsdirektivet och utredningens förslag ligger någonstans däremellan. Det tar hänsyn till, och noterar vissa effekter i delar av förslaget som kan motverka respektive förstärka jämställdhet i andra delar av samhället. Spelar det då någon roll, om man till exempel som SULF vill, jämställdhetsanalyserar införandet av kompetensbegreppet som grund för systemet? Vi menar att det har betydelse, att varje moment som kan ha betydelse för uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska målen samverkar och i varje del behöver analyseras för att bilda kunskap om hur förutsättningarna för mäns och kvinnors möjligheter i livet formas.

För Sveriges universitetslärare och forskare – SULF

Mats Ericson                                              Karin Thorasdotter
Ordförande                                               Ombudsman

Vi kan högskolan! Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. Bli en av oss!
Hittade du det du sökte?