Information about the coronavirus
Med anledning av coronaviruset (covid-19) har SULF:s kansli sett över möjligheterna att genomföra våra centralt arrangerade kurser och konferenser.
När det gäller lokala aktiviteter avgör den lokala SULF-föreningen vid det aktuella lärosätet om aktiviteten ska genomföras. I den mån som SULF centralt får information om inställda aktiviteter kommer vi informera om det i vårt kalendarium.
(12/12-2020)
Förutom sjukpenning från Försäkringskassan och den kompletterande ersättning du kan få via kollektivavtal när du har sjukpenning kan du också få ersättning från andra försäkringar som du själv tecknat. Medlemmar i SULF kan till exempel ha en sjukförsäkring och en sjukkapitalförsäkring hos Folksam. Sjukförsäkringen kan ge ersättning om du varit sjuk i mer än 90 dagar och sjukkapitalförsäkringen kan ge ersättning om du varit sjuk i minst ett år. Om du vill kontrollera om du har någon sådan försäkring eller anmäla en skada kontaktar du Folksam på 0771-950 950. Du kan också logga in med BankID på deras hemsida och se vilka försäkringar du har.
Om du tror att du kan ha smittats i arbetet, till exempel om du arbetat på ett laboratorium som analyser prover, arbetat inom sjukvården eller på annat sätt omhändertagit smittade personer eller material, så kan du också ansöka om ersättning för arbetsskada. Du kan läsa mer på AFA Försäkrings webbplats.
(12/2-2021)
Från och med 1 oktober 2021 upphörde flera tillfälliga ersättningar och åtgärder som regeringen infört under pandemin. Det gäller bland annat ersättning för karens och riskgruppsersättning.
E-tjänsterna ligger dock kvar för att du ska kunna söka ersättning i efterhand för dagar före 1 oktober 2021.
Nya regler
Regeringen föreslår att ersättning för karens ska återinföras och gälla från och med 8 december till och med 31 mars 2022.
När riksdagen har fattat beslut, vilket sannolikt sker i slutet av januari, kommer du att kunna ansöka om ersättning i efterhand från 8 december 2021.
Läs mer på Försäkringskassans webbplats.
(19/1-2022)
Från och med 1 oktober 2021 upphörde flera tillfälliga ersättningar och åtgärder som regeringen infört under pandemin. Du som är anställd behöver visa läkarintyg för din arbetsgivare dag 8 i sjuklöneperioden och för Försäkringskassan dag 15 när du ansöker om sjukpenning.
Tillfälligt slopat krav på läkarintyg
Regeringen föreslår att tillfälligt slopa kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden för anställda med sjuklön för de första 14 dagarna i sjukperioden och för de som ansöker om sjukpenning från första dag i sjukperioden.
Detta föreslås träda i kraft den 7 februari, men tillämpas för tid från och med den 19 januari, och gälla till och med den 31 mars 2022.
Läs mer på Försäkringskassans webbplats.
(19/1-22)
Om din arbetsgivare bestämmer att du ska arbeta hemma eller helt avstå från att arbeta utan stöd i Smittskyddslagen har du rätt att få lön. Det kan till exempel handla om att arbetsgivaren av försiktighetsskäl vill att alla ska arbeta hemifrån.
(16/3-2020)
Det är enbart läkare som har möjlighet att besluta om att sätta en person i karantän om du har eller kan antas ha varit utsatt för smitta. Finns ett sådant beslut så får du inte arbeta. Om du arbetar inom det statliga avtalsområdet har du då enligt kollektivavtal rätt att behålla din lön om läkare beslutat att du inte får arbeta för att du är, eller misstänks vara, smittbärare. Detta kallas lön till smittbärare.
Om du inte arbetar inom det statliga avtalsområdet och inte får arbeta på grund av att du är smittad eller kan vara smittad av coronaviruset kan du få smittbärarpenning. Regeringen har beslutat om att tillfälligt ta bort kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning. Det gäller från 27 december till och med 31 mars 2022.
För att ha rätt till ersättning måste du ha fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetsplatsen eftersom du är eller kan vara smittad av covid-19.
Försäkringskassan beslutar om vilken ersättning du har rätt till.
(19/1-2022)
Ja. I nuläget rekommenderar expertmyndigheter inte någon allmän stängning av arbetsplatser. Om din arbetsgivare ändå väljer att göra det har du rätt till lön.
(16/3-2020)
Det kan arbetsgivaren göra genom arbetsledningsrätten, men självklart har du då rätt till lön som vanligt.
(16/3-2020)
Nej, man kan inte kräva att få jobba hemifrån. Att avvika från arbetsplatsen olovligen kan ses som en arbetsvägran och du riskerar då allvarliga konsekvenser
Du bör försöka ha en dialog med din arbetsgivare och tala om varför du är orolig och vilka lösningar som skulle kunna vara möjliga. Har du möjlighet att jobba hemifrån kan det vara ett alternativ men inget man kan kräva. Arbetsgivaren kan inom ramen för arbetsledningsrätten kräva att arbete utförs på arbetsplatsen.
(16/3-2020)
Arbetsgivaren kan bara arbetsleda inom anställningsavtalet. Frågan om arbetsskyldighet i hemmet är alltså beroende av hur anställningsavtalet ser ut och vilka överenskommelser det finns mellan arbetstagare och arbetsgivare.
Vid arbete i hemmet gäller anställningsavtalet som vanligt och de rättigheter och skyldigheter som följer med anställningen. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetstagarens arbetsmiljö även när arbete utförs i hemmet. För att säkerställa att arbetsmiljön i hemmet är tillfredsställande och inte skapar risk för ohälsa krävs en kontinuerlig dialog med arbetstagaren i bland annat arbetsmiljöfrågor. Se mer om arbetsmiljöfrågor vid hemarbete på Arbetsmiljöverket.
En person som utför sitt förvärvsarbete i hemmet och råkar ut för ett olycksfall kan vara försäkrad för olycksfall i arbetet enligt personskadeavtalet (PSA). Detta förutsätter dock att olycksfallet står i påtagligt och direkt samband med det förvärvsarbete som utförs. För just denna fråga se Arbetsgivarverket.
(25/3-2020)
Situationen med distansarbete utomlands är inte reglerad i kollektivavtal och den rättsliga situationen är oklar liksom frågor kring försäkringar. Utifrån detta bör distansarbete från utlandet undvikas, såvida du inte stationeras utomlands, vilket innebär att du skickas till ett annat land av din arbetsgivare för att utföra arbete. Är du utstationerad av en statlig arbetsgivare i Sverige måste du komma överens med din arbetsgivare om ersättning för arbete utomlands. Detta sker inom ramarna för kollektivavtalet URA (Avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands).
Arbete utomlands kan också ske inom ramen för en tjänsteresa men rent distansarbete är något vi förhandlar om vad gäller anställningsvillkor. Det finns oklarheter kring vad statligt anställda kan och får göra utomlands om det inte är tjänsteresa eller utsändning. Du måste därför få klartecken från din arbetsgivare innan du påbörjar ett sådant arbete och så att det blivit utrett hur det ser ut med försäkringsskydd och så vidare.
(16/4-2021)
Det finns fortfarande vissa tillfälliga regler för a-kassan på grund av pandemin, för att ta del av aktuell information kontakta din a-kassa. Akademikernas a-kassa har samlat aktuella förändringar här.
Medlem i a-kassa
SULF rekommenderar att du snarast blir medlem i Akademikernas a-kassa om du inte redan är det och att du vänder dig dit om du har ytterligare frågor om din arbetslöshetsförsäkring.
SULF:s inkomstförsäkring
Som medlem omfattas du även av SULF:s inkomstförsäkring. För att få ersättning från inkomstförsäkringen ska du ha varit medlem hos oss i minst 12 månader när du blir arbetslös, ha rätt till inkomstrelaterad ersättning från a-kassan och ha haft en lön som överstiger taket som från den 13 april 2020 är 33 000 kronor per månad i 100 dagar (dessförinnan var taket här 25 025 kronor per månad). Från dag 101 kan du få ersättning från vår försäkring om du haft en inkomst som överstiger 27 500 kronor per månad (20 900 kronor per månad fram till den 29 juni 2020). Vår försäkring ersätter de första 150 dagarna och ger dig totalt ca 80 procent av hela din tidigare inkomst inklusive den ersättning du får från a-kassan. De 150 dagarna börjar räknas från den första dagen i din arbetslöshetsperiod. Om din lön inte överstiger 33 000 kronor per månad men väl 27 500 kronor per månad (20 900 kronor per månad fram till den 29 juni 2020) kan du få ersättning från vår försäkring i 50 dagar. Se även nedan om vad som gäller om du också kan få ersättning från Trygghetsstiftelsen.
Läs mer om vår inkomstförsäkring.
Tilläggsförsäkring
Här kan du teckna en tilläggsförsäkring som täcker ytterligare 150 dagar. Tilläggsförsäkringen måste tecknas senast 12 månader före den första dagen du blir arbetslös.
Vad gäller om du även kan få ekonomiskt stöd från Trygghetsstiftelsen?
Om du kan få utfyllnad av din a-kasseersättning från Trygghetsstiftelsen ska du i första hand ansöka hos dem genom vårt omställningsavtal. Detsamma gäller om du inte har arbetat inom det statliga området och omfattas av annat omställningsavtal, men då vänder du till en annan omställningsorganisation.
Om du har rätt till endast 44 ersättningsdagar hos Trygghetsstiftelsen (detta gäller dig som har varit tidsbegränsat anställd hos samma arbetsgivare i minst tre år i en följd) så ska du börja med att ansöka om ersättning hos stiftelsen. De kommer då att ersätta dig under de första 44 dagarna om du har haft en lön över den högsta nivå som a-kassan ersätter och därefter kan du ansöka om ersättning från vår inkomstförsäkring. Du kan då få ersättning under upp till 150 dagar ytterligare, det vill säga totalt upp till 194 dagar. Har du tecknat tilläggsförsäkringen i rätt tid kan du få ytterligare upp till 150 dagar genom den. Om du har haft en lön på mellan 27 500 och 33 000 kronor per månad ska du ansöka om de 44 dagarna från Trygghetsstiftelsen från dag 101 i din arbetslöshetsperiod.
Om du haft en lön som överstiger 27 500 kronor per månad, men inte 33 000 kronor per månad, så kan Trygghetsstiftelsen lämna ersättning under 44 dagar från dag 101 i din arbetslöshetsperiod. Du ska då i första hand ansöka om ersättning hos dem.
(7/4-2021)
Nej, om det inte träffats ett lokalt avtal.
(7/10-2020)
Arbetsgivaren kan ålägga dig sådant arbete, men du bör se till att det i så fall dokumenteras på lämpligt sätt, till exempel genom en uppdatering av din tjänstgöringsplan och att det då tydligt framgår att du åläggs arbete utöver den plan som fanns sedan tidigare. Eftersom lärare har årsarbetstid så kan arbetstid omfördelas under året. Om det sedan vid årets slut visar sig att du beordrats arbete utöver ordinarie årsarbetstid så har du rätt till övertids- eller mertidsersättning beroende på om du arbetar hel- eller deltid. Om undervisning schemaläggs på kvällar och helger kan extra ersättning för detta utgå.
Om du får ett extra uppdrag gäller rent generellt det vi skriver om ovan, det vill säga att du ska se till att det merarbete detta innebär dokumenteras och förs in i din tjänstgöringsplan. Arbetsgivaren får sedan antingen plocka bort andra arbetsuppgifter under året så att allt arbete ryms inom årsarbetstiden eller i annat fall se till att du får ersättning för det övertids- eller mertidsarbete som uppstår. Vid en omfördelning av arbetsuppgifter ska det som framgår av lokala kollektivavtal också beaktas så att en eventuell minsta tid för forskning eller kompetensutveckling inte underskrids.
Här kan du kan läsa mer om årsarbetstid och de lokala arbetstidsavtalet på ditt lärosäte. Där finns mer om olika ersättningar.
(12/2-2021)
Du får börja med att fråga din arbetsgivare om du kan få tjänstledigt för att arbeta inom regionen. Om de går med på det kan du ta en anställning där och då kommer du att omfattas av anställningsvillkoren enligt de kollektivavtal som gäller där. När det gäller intjänande av tjänstepension omfattas du då av avtalet på den sektorn och rekommendationen här är att du ska gå på det avgiftsbestämda avtalet AKAP-KL. Vår bedömning är att detta i normalfallet är det mest förmånliga för dig, men om du tidigare arbetat inom regionen och är född före 1986 kan det vara värt att undersöka om det är bättre att du gå på det förmånsbestämda avtalet KAP-KL. Kontakta i så fall oss för mer information.
Om du är lektor eller professor med förenad anställning så kan du öka din tjänstgöring inom regionen inom ramen för den anställning du har. Då ska du inte vara tjänstledig och du kommer att fortsätta att omfattas av det statliga pensionsavtalet. De extra ersättningar som kan utgå under den tid du arbetar inom vården (såsom övertid, jour- och beredskapstillägg) ingår normalt inte i underlaget för tjänstepension, men Sveriges kommuner och regioner har rekommenderat att sådana ersättningar ska ligga till grund för kommunal tjänstepension i den situation som nu råder. Om det inte är möjligt finns det också utrymme att träffa lokalt kollektivavtal om extra avsättningar till den statliga tjänstepensionen. Kontakta Saco-S-föreningen på lärosätet för mer information om vad som gäller hos dig.
(4/5-2020)
Från och med 19 januari 2022 ska du som vabbar lämna intyg från sjuksköterska eller läkare dag 15 istället för dag 8. Detta gäller till och med 31 mars 2022.
Även de dagar när du inte tar ut ersättning för vab, till exempel lördagar och söndagar, räknas in i sjukdomsperioden.
Här hittar du mer information om vad som gäller vid vab.
(19/1-2022)
Du kan ansöka om tillfällig föräldrapenning om du behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda ett barn (VAB) när till exempel en förskola eller skola är stängd i vissa situationer som är kopplade till sjukdomen covid-19, samt viss förebyggande tillfällig föräldrapenning för föräldrar till vissa nyligen allvarligt sjuka barn som behöver skyddas från smitta av covid-19.
Detta gäller fram till 31 mars 2022.
Läs mer på Försäkringskassans webbplats.
(24/1-2022)
En anställning som doktorand ska vara under den tid som motsvarar fyra års heltidsstudier. Den får således förlängas om det finns särskilda skäl så att den totala tiden når upp till detta. Normalt är det inga problem att få förlängning för tid då man är ledig från anställningen på grund av till exempel sjukdom eller föräldraledighet eller för tid då man undervisar eller deltar i forskning som inte ingår i avhandlingsarbetet. Det är dock alltid viktigt att allt sådant dokumenteras och helst i den individuella studieplanen.
Nu under Coronaepidemin har det uppkommit frågor om vad som gäller för förlängning av anställningar. SULF:s uppfattning är att det enligt regelverket är tillåtet att förlänga anställningen om man försenas av andra skäl än de som nämns ovan om man försenas i sin forskarutbildning. Det kan då handla även om annat än Coronasituationen, såsom att man behöver byta handledare eller liknande.
Det är viktigt att du har en tät kontakt med dina handledare om hur just din situation påverkas och hur mycket och varför du försenas i din forskarutbildning. Det kan finnas många skäl till att det blir en försening beroende på vad man arbetar med så det är svårt att återge alla exempel, men några typiska skäl kan vara inställda kurser, inställda resor, att man inte har tillgång till infrastruktur eller annat som behövs för att genomföra projektet. Det kan också handla om att man har behov av något särskilt stöd som nu inte längre kan tillgodoses. Om du åläggs mer undervisning av studenter ska den tiden ligga utanför forskarutbildningen precis som vanligt. Se till att allt sådant dokumenteras.
Hur din forskarutbildning finansieras ska inte påverka möjligheten till förlängning. Alla ska behandlas likvärdigt utifrån situationen och de skäl som finns för en förlängning. Är det så att externa medel inte räcker till eller inte kan omdisponeras över tid så får lärosätet ta ansvar för det. I praktiken går det inte att komma runt att det kan handla om huruvida det finns pengar för att förlänga anställningen. Även här måste det vara en likabehandling så att den som har goda skäl för det kan få sin förlängning oavsett om man råkar finnas i en rik eller mindre rik miljö. SULF har också tryckt på för att lärosätena ska få mer resurser från regeringen för att lösa situationen.
Frågan om en generell förlängning för alla doktorander har dykt upp på sina håll. Det skulle kunna vara något som kan lyftas vid varje lärosäte eller del av lärosäte. Ett skäl som talar för detta kan vara att alla på något sätt påverkas negativt av den rådande situationen och att det vore rimligt, och även enklare rent administrativt, att ge alla en kortare förlängning. Det är dock i så fall viktigt att det alltid finns en möjlighet att på individuell basis ge ytterligare förlängning så att inte en sådan schablon anses täcka upp för allt.
(26/5-2020)
Vård av sjukt barn liksom all annan föräldraledighet ger rätt till förlängning av doktorandanställning om det behövs för att slutföra forskarutbildningen. Om arbetsgivaren hanterar frågan på annat sätt kan detta utgöra brott mot missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen eftersom doktoranden då inte får samma förutsättningar som den som inte varit föräldraledig. Rekommendationen är att doktoranden tar upp detta med sin handledare och prefekt/annan chef och att det dokumenteras i studieplanen.
(27/3-2020)
SULF rekommenderar dig att diskutera villkoren med din arbetsgivare innan inspelning sker. Det kan till exempel handla om omfattningen av lärosätets nyttjanderätt till det material som ska användas för distansundervisning, till exempel inspelade föreläsningar, kompendier, instuderingsfrågor och annat, och hur materialet ska uppdateras och kvalitetssäkras. SULF:s uppfattning är att lärarundantaget som huvudregel gäller även för material som används i distansundervisning.
Läs mer om upphovsrätt och lärarundantaget.
Om du har några frågor om upphovsrätt, kontakta kontakta den lokala fackliga företrädaren vid ditt lärosäte.
(24/3-2020)
Studenter får med stöd av privatkopieringsbestämmelsen i upphovsrättslagen spela in undervisningen. Något samtycke från läraren behövs alltså inte. Men rätten att kopiera för privat bruk kan begränsas om läraren som villkor för deltagande i undervisningen slår fast att föreläsningen inte får spelas in. Vid lärosätet kan också inspelningsförbud råda genom lokala ordningsföreskrifter.
Studenten får i sin tur inte ge inspelningen till kurskamrater eller lägga upp den på webbplatser som till exempel Youtube och Facebook. Det är en otillåten användning av lärarens upphovsrättsligt skyddade föreläsning och utgör ett intrång i lärarens upphovsrätt.
(6/5-2020)
Nej, arbetsgivaren bestämmer inte över vad man gör på sin fritid och kan inte kräva att man avbokar en resa. Om man är överens med arbetsgivaren och de kan betala för den avbokade resan kan det vara en lösning, men inget arbetsgivaren kan kräva. I skrivande stund rekommenderar myndigheterna att man ska avstå från alla onödiga resor, oavsett land.
(16/3-2020)
Hela årets semester ska som huvudregel förläggas till det år då den intjänats, vilket i regel är detsamma som kalenderår. Huvudsemesterperioden ska normalt förläggas så att du får en sammanhängande semesterledighet om minst fyra veckor under perioden juni-augusti. Du kan komma överens om att dela upp din semester och inte ha sammanhängande semester under fyra veckor, men arbetsgivaren kan inte mot din vilja dela upp semestern så att inte minst fyra veckor är sammanhängande under juni-augusti om detta inte tillåts i ett lokalt kollektivavtal. Även om det inte finns något avtal får arbetsgivaren dock, om det finns särskilda skäl, förlägga din sammanhängande semester utanför perioden juni-augusti.
Om arbetsgivaren inte anser att det är möjligt att lägga ut årets alla intjänade semesterdagar, till exempel för att du måste lägga ner mer tid på att förbereda digital undervisning inför höstterminen, kommer de överskjutande dagarna att omvandlas till sparade semesterdagar vid årsskiftet om de ryms inom det totala antalet dagar som får sparas (högst 30 dagar enligt det statliga kollektivavtalet). Kan de inte sparas ska värdet av dem betalas ut efter årsskiftet. Skulle din anställning upphöra före årsskiftet ska de semesterdagar som inte kunnat tas ut ersättas med ca 5 procent av din månadslön per semesterdag. Här kan du även läsa om vår fråga och svar kring arbetstid nu när många lärare får i uppdrag att förbereda såväl campus- som digital undervisning.
Innan beslut fattas om förläggning av årets semester kan du begära att få spara semesterdagar. Du har rätt att spara alla dagar som överstiger 20 per år så länge de ryms inom det totala antalet som får sparas. En annan möjlighet är att du kommer överens med arbetsgivaren om att omvandla ett antal semesterdagar som inte kan tas ut till lön eller en extra pensionsavsättning.
Redan sparad semester från tidigare år kan bara läggas ut om ni kommer överens om det. Huvudregeln är här att arbetstagaren väljer vilket år sparad semester ska förläggas. I kollektivavtalet finns ett undantag från att detta ska ske inom fem år vilket gör att du kan spara din semester lägre än så. Är dagarna kvar när anställningen upphör ska de ersättas ekonomiskt. Detta gäller även om du har en tidsbegränsad anställning som är på väg att löpa ut.
Om arbetsgivaren redan har beslutat om när du ska ha semester kan du inte kräva att få ändra den utan det kräver en överenskommelse mellan dig och arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan i regel inte heller ändra på en redan beviljad semester eftersom ett sådant beslut är bindande. Skulle arbetsgivaren vilja ändra på sitt beslut ska du därför i första hand kontakta din lokalförening om du inte vill gå med på det.
Observera att det, inte minst för lärare, forskare och doktorander, kan finnas lokala överenskommelser om hur semester ska förläggas till exempel så kallad schablonsemester. Om så är fallet ska den överenskommelsen följas. Det finns också särskilda regler om hur semester kan förläggas under uppsägningstid samt om du blir sjuk under din semester. Kontakta i första hand din lokalförening om du vill veta mer om detta.
Avslutningsvis ska arbetsgivaren som huvudregel meddela dig två månader i förväg om när du ska ha semester. Även detta gäller om du har en tidsbegränsad anställning som är på väg att löpa ut.
(26/5-2020)
Det korta svaret på denna fråga är nej. Jobbar du på ett statligt lärosäte är du som arbetstagare hos en offentlig arbetsgivare skyddad enligt grundlagen mot kroppsligt intrång, till exempel vaccinationer. Vaccination är därför inte något som en statlig arbetsgivare kan kräva av sina arbetstagare. Vad som gäller om du är anställd vid ett privat lärosäte är inte lika klart, men det är inte heller troligt att privata arbetsgivare skulle anses ha rätt att kräva att anställda vaccinerar sig.
(4/3 2021)
Även om arbetsgivaren inte kan tvinga någon att vaccinera sig så har arbetsgivaren ett ansvar utifrån Arbetsmiljölagen att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Det innebär att arbetsgivaren ska vidta åtgärder om det föreligger risk för smitta. Föreligger det risk för smitta ska arbetsgivaren i första hand eliminera, i andra hand begränsa och i sista hand skydda arbetstagarna genom att använda personlig skyddsutrustning eller andra åtgärder.
Risken för smitta och smittspridning kan hanteras på olika sätt beroende på vilken verksamhet det är fråga om. Många lärosäten har redan infört distansundervisning, digitala möten och arbete hemifrån. I verksamheter som kräver närvaro på arbetsplatsen kan det i stället handla om krav på fysisk distans på arbetsplatsen, god ventilation, noggrann rengöring och användande av skyddsutrustning. I vissa verksamheter kan det också innebära att endast vaccinerad personal får utföra vissa arbetsuppgifter. Inom högskolesektorn skulle det kunna bli aktuellt till exempel på utbildningar inom medicin, vård och hälsa. I undantagsfall i specifika verksamheter skulle alltså den som inte vill vaccinera sig kunna bli omplacerad och tilldelad andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen till dess att det inte längre föreligger smittrisk. Beslut om åtgärder av det här slaget måste föregås av samverkan och i vissa fall MBL-förhandling med de fackliga organisationerna.
(4/3 2021)