Measures to mitigate the consequences with regard to social insurances in the event of a no-deal Brexit

SULF has responded to a government referral on the subject of Brexit and its consequences for UK citizens in Sweden: SULF endorses the proposals and welcomes the introduction of provisions to remove obstacles within the field of social insurances in the event of a no-deal Brexit. However, we have identified a problem with regard to residence-based benefits that needs to be addressed (This is a short English summary – the full referral text below is in Swedish).

Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, har givits möjlighet att besvara denna remiss. Förbundet har följande synpunkter:

• Förbundet tillstyrker förslagen och välkomnar att man inför bestämmelser som underlättar inom socialförsäkringsområdet vid en avtalslös brexit.
• Förbundet har dock identifierat ett problem vad gäller bosättningsbaserade förmåner enligt Socialförsäkringsbalken (2010:110) för vissa studerande som behöver åtgärdas.Nedan redovisas synpunkterna och våra förslag till åtgärder:
  
  Möjliga problem vid tillämpning av bestämmelserna i 5 kap. 7 § 2 st Socialförsäkringsbalken (2010:110)
  Enligt denna bestämmelse har en person som kommer till Sverige för att studera inte rätt till några bosättningsbaserade förmåner. Undantag från detta gäller enligt förarbeten och praxis (Kammarrätten i Stockholm mål 4396-08) för forskarstuderande som innehar en anställning. Undantag gäller också för sådana studerande som fortfarande uppbär utbildningsbidrag för doktorander. Dessa båda grupper har således rätt till bosättningsbaserade förmåner. Bestämmelsen i Socialförsäkringsbalken kan dock inte tillämpas på en EU/EES-medborgare och i vissa fall heller inte på en tredjelandsmedborgare som rör sig inom gemenskapen. Detta gäller även den som kommit till Sverige för att studera eftersom bestämmelserna i förordning (EG) 883/2004 (eller motsvarande) har företräde, se till exempel Försäkringskassans vägledning 2017:1 (s. 25). Det innebär att Försäkringskassan här i första hand måste pröva om en studerande anses bosatt i Sverige enligt förordningen. Om så är fallet ska hen ges rätt till de bosättningsbaserade förmåner som omfattas av förordningen. Finner man att bosättningslandet är en annan medlemsstat ska denna istället i första hand ansvara för förmånerna eftersom principen i förordningen är att man inte ska falla mellan stolarna utan alltid vara försäkrad i en medlemsstat när man rör sig inom gemenskapen.Om Storbritannien lämnar EU utan avtal riskerar dock studerande, som inte är anställda under utbildningen däribland även vissa doktorander, att inte längre anses bosatta i Sverige och de blir i så fall av med de förmåner de tidigare hade rätt till. Om de då inte heller omfattas av motsvarande försäkring i Storbritannien förlorar de alla möjligheter att få socialförsäkringsförmåner. Om en studerande från Storbritannien vid tiden för landets utträde ur EU inte ansågs vara försäkrad genom bosättning i Sverige utan i Storbritannien uppkommer frågan om de kan upprätthålla sina förmåner därifrån. För det fall de studerande som sedan tidigare bor i Sverige skulle fortsätta omfattas av bestämmelser i tillämplig EU-förordning på samma sätt som andra tredjelandsmedborgare som rör sig inom gemenskapen kan frågan lösas den vägen. Emellertid har Storbritannien redan idag vissa särbestämmelser på detta område. Det behöver alltså bedömas om studerande från Storbritannien som befinner sig i Sverige kan fortsätta behålla sina förmåner. Om så inte är fallet behöver åtgärder vidtagas för att säkerställa att man inte förlorar några förmåner man idag har rätt till.

  SULF föreslår därför att det, vid behov, på lämpligt sätt införs bestämmelser som säkerställer att studerande, inte minst forskarstuderande, från Storbritannien inte förlorar några socialförsäkringsförmåner som de hade rätt till vid tidpunkten för utträdet ur EU.

  Jämställdhetskonsekvensanalys
  Det som anges ovan om risk för att sociala förmåner kan äventyras kan vara mer negativt för kvinnor än för män bland annat eftersom fler kvinnor än män generellt är ensamstående med barn samt att kvinnor, generellt, tar ut mer föräldraledighet. Skulle de som idag åtminstone har rätt de bosättningsbaserade förmåner, inkl. föräldrapenning på lägst- och grundnivå, bli av med denna möjlighet är det negativt ut jämställdhetssynpunkt.

Robert Andersson, förhandlingschef
Git Claesson Pipping, förbundsdirektör