info

SULF:s kansli på Ferkens gränd är stängt för spontanbesök. Service via telefon och mejl ges som vanligt.

Öppen tillgång/open access

Vetenskapsrådet (VR) och Kungliga biblioteket (KB) har i uppdrag att samordna det svenska arbetet mot ett öppet vetenskapssystem, när det gäller forskningsdata och forskningsresultat. Öppen tillgång till forskningsdata och resultat ska naturligtvis ske inom ramen för gällande lagstiftning, bland annat med hänsyn till bland annat GDPR, offentlighets- och sekretesslagen, samt upphovsrättsliga regler.

Det nya systemet med öppen tillgång innebär inte att de upphovsrättsliga reglerna förändras. Men det nya systemet kommer sannolikt att innebära att avtal om överlåtelse av nyttjanderätt kommer se annorlunda ut. En förutsättning för att erhålla offentliga forskningsfinansiering kommer också troligen vara mer långtgående när det gäller överlåtelse av nyttjanderätt, det vill säga ett krav på långtgående öppen tillgång. Det finns dock inga tecken på att upphovsrätten och lärarundantaget kommer att försvagas genom öppen tillgång.

Eftersom avtalsfrihet råder vad gäller upphovsrättsinnehavares överlåtelse av nyttjanderätt till ett material går det inte att säga att finansiärernas krav på öppen tillgång och anslutning till vissa licenser strider mot upphovsrätten. Det är helt enkelt upp till varje upphovsrättsinnehavare att avgöra om hen vill gå med på kraven för att få offentlig forskningsfinansiering eller inte (även om vi förstår att det inte direkt uppfattas som frivilligt eftersom forskarna har behov av offentlig finansiering av sin forskning).

Vetenskapsrådet har i sina rekommendationer angett att forskningsdata ska publiceras öppet tillgängliga på internet inom skälig tid efter att forskningsresultaten har publicerats, såtillvida det inte strider mot gällande lagstiftning. I rekommendationerna skriver Vetenskapsrådet att all data som produceras inom forskning inte kan vara helt öppet tillgängliga. Vissa data omfattas till exempel av regler om sekretess, skydd för personuppgifter och upphovsrätt. Vetenskapsrådet betonar att öppen tillgång bara är möjlig när det inte finns regler som hindrar ett tillgängliggörande. Devisen i sammanhanget är ”så öppen som möjligt och så begränsad som nödvändigt.”

Grundläggande för all forskning som bedrivs i Sverige är principen om forskningens frihet. Forskningens frihet utgör en i regeringsformen grundlagsskyddad fri- och rättighet som kommer till närmare uttryck i högskolelagen 1 kap. 6 § där det anges att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras. Även upphovsrätten, det vill säga författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk, är en grundlagsskyddad fri- och rättighet som närmare regleras i framförallt lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, den så kallade Upphovsrättslagen.

Flera lärosäten har antagit eller har för avsikt att anta riktlinjer för hantering av forskningsdata med regler för hur forskningsdata ska hanteras. Det är troligen en konsekvens av att Vetenskapsrådet kräver att den som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet ska ha en datahanteringsplan. För de fackliga organisationerna kommer frågan ofta upp i samband med att lärosätet påkallar medbestämmandeförhandling med lokala fackliga organisationer om förslag till riktlinjer.

Syftet med riktlinjer från lärosätenas sida anges också ofta vara att lärosätet utifrån gällande regelverk, EU:s dataskyddsförordning (GDPR), och krav från till exempel forskningsfinansiärer vill skapa regler och riktlinjer för hantering och tillgängliggörande av forskningresultat och forskningsdata.

I riktlinjer av det här slaget tillerkänns de anställda forskarna upphovsrätten till forskningsresultat som de har framställt i vissa fall, men i andra fall inte. Det är viktigt att betona att en riktlinje är ett ensidigt arbetsgivardokument som inte åsidosätter enskildas rättigheter, till exempel upphovsrätten.

Som ett villkor för att få bidrag av Vetenskapsrådet krävs att forskningsartiklar publiceras så att alla kan ta del av dem gratis på internet. I återrapportering av bidrag accepterar Vetenskapsrådet enbart artiklar som är publicerade enligt kraven på öppen tillgång, så kallad open access.

Forskningsresultat kan göras öppet tillgängliga på flera olika sätt, men generellt innebär det att du som författare ger alla rätt att läsa, ladda ner, kopiera och sprida din publikation på internet. Det här innebär dock inte att annan någon annan får förvanska verket och upphovsrättsinnehavarens namn måste anges när verket återanvänds.

Det finns inte någon bestämmelse i upphovsrättslagen om anställdas upphovsrätt. De rättsregler som gäller för anställdas upphovsrätt till material som tillskapas i tjänsten bygger i stället på sedvänja och praxis. En sådan sedvänja är det så kallade upphovsrättsliga lärarundantaget inom universitet och högskola.

Det upphovsrättsliga lärarundantaget är en oskriven rättsregel som bygger på lång tradition och som har vuxit fram genom sedvana. Lärarundantaget innebär att huvudregeln är att upphovsrätten till både undervisnings- och forskningsmaterial tillhör de personer som är verksamma vid universitet och högskolor som lärare och forskare.

För forskningens del innebär lärarundantaget att det är den eller de forskare som har tagit fram forskningsresultat och forskningsmaterial som ensamt eller gemensamt innehar upphovsrätten till materialet, och inte arbetsgivaren. Detta skiljer sig mot vad som gäller på arbetsmarknaden i övrigt.

En förutsättning för att forskningsdata och forskningsmaterial ska omfattas av upphovsrätt är att materialet har så kallad verkshöjd. Det innebär ett krav på att materialet har ett visst mått av originalitet och självständighet.

Av lärarundantaget följer att forskarens tillstånd krävs för att någon annan, till exempel lärosätet, andra forskare, näringslivet och så vidare. ska få nyttjanderätt till ett upphovsrättsskyddat forskningsmaterial. I situationer då flera forskare gemensamt innehar upphovsrätten till forskningsmaterial krävs samtliga upphovsrättsinnehavares samtycke för överlåtelse av nyttjanderätt till materialet. Upphovsrättsinnehavaren har också en rätt att bli namngiven vid publicering. Upphovsrättsskyddet uppstår automatiskt så snart materialet är färdigställt och man behöver inte anmäla eller registrera materialet på något sätt för att få upphovsrätt.

Patenterbara uppfinningar som skapas som ett led i undervisning och forskning tillfaller, inom universitet och högskola, läraren/forskaren och inte arbetsgivaren. Detta framgår uttryckligen i lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar.

Lärosätet har ett ansvar gentemot sina anställda forskare för att bistå med information och stöd i frågor om forskarens upphovsrätt och hur hen tar kontroll över sin upphovsrätt.

En del forskningsdata får inte publiceras med öppen tillgång på grund av rättsliga eller etiska aspekter, (till exempel då dessa omfattas av sekretess, innehåller personuppgifter, upphovsrättskyddat material, med mera).

Statliga universitet och högskolor omfattas av offentlighetsprincipen. Det innebär att forskningsdata och forskningsmaterial som förvaras hos lärosätet och är att anse som inkommet till eller upprättat hos lärosätet är allmän handling enligt Tryckfrihets-förordningen. Allmän handling är en offentlig handling som var och en har rätt att ta del av, förutom när det föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Skäl för sekretess kan exempelvis vara att en handling innehåller känsliga personuppgifter.

Offentlighetsprincipen gäller även för forskningsmaterial. Ett forskningsmaterial som är upphovsrättsligt skyddat kan alltså begäras ut som allmän handling med stöd av offentlighetsprincipen. Om materialet omfattas av upphovsrätt får den som begär ut materialet som allmän handling emellertid inte använda forskningsmaterialet utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Det faktum att ett forskningsmaterial utgör allmän handling innebär alltså inte i upphovsrättslig mening att arbetsgivaren ”äger” materialet.

Det är lärosätets ansvar att offentlighetsprincipen tillämpas på ett korrekt sätt. Regelverket kring offentlighetsprincipen vad gäller forskningsdata kan för den enskilde forskaren framstå som svårt att överblicka. Lärosätet har därför också, gentemot forskaren ett ansvar för att bistå med information och stöd vad gäller hur offentlighetsprincipen kan komma att tillämpas för ett forskningsprojekt. För forskaren ska detta inte komma som en överraskning.

Råd & stöd
Hej, hur kan vi hjälpa dig?
{{ currentTitle }}

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på sulf.se godkänner du det. Läs mer om användning av kakor.