Frågor och svar
Här har vi samlat ett antal vanliga frågor och svar och kommer kontinuerligt att fylla på med fler. Är det någon fråga du saknar? Hör av dig till kommunikation@sulf.se.
Frågor och svar om medlemskap, till exempel avgifter och försäkringar finns samlade här.
Hittade resultat längre ner på sidan
Här hittar du information om vilka steg du bör följa när du blir arbetslös och vilka ersättningar som du kan få, till exempel SULF:s inkomstförsäkring. Det viktigaste är att du anmäler dig som arbetssökande till Arbetsförmedlingen på din första arbetslösa vardag.
A-kassan är grunden för att din inkomstförsäkring ska gälla – om du inte är medlem i Akademikernas a-kassa gäller inte inkomstförsäkringen alls. Du betalar din avgift direkt till Akademikernas a-kassa. Logga in på akademikernasakassa.se/minasidor för att kontrollera hur länge du varit medlem.
Är du ännu inte medlem – gå med direkt på akademikernasakassa.se/medlemsansokan
Arbetsmiljö
Du bör börja med att prata med din chef. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att du har en rimlig arbetsbelastning. Till hjälp för planeringen av arbetstiden finns tjänstgöringsplanen. För att få balans i arbetet kan den behöva revideras. Om du inte får gehör från din chef kan du istället vända dig till din lokala Saco-S-förening och/eller kontakta skyddsombudet som kan hjälpa dig i samtalen med arbetsgivaren.
Du bör börja med att ta upp frågan din chef. Ni är kanske fler kollegor som upplever det på samma sätt. Då kan ni gemensamt prata med chefen och föra fram vikten av att få nödvändig utbildning för att kunna arbeta med det nya programmet. Får du/ni inte gehör från chefen kan ni kontakta den lokala Saco-S föreningen och/eller skyddsombudet för stöd i frågan, se också rutin nedan.
Tips: För att undvika den här typen av situationer har SULF tagit fram verktyget Rutiner/checklista inför förändringar av befintliga och införande av nya digitala verktyg. Syftet är att stödja den lokala verksamheten och underlätta dialog med arbetsgivaren kring dessa frågor.
Arbetsgivaren ska ha regler och rutiner för detta typ av arbetsmiljöfrågor. Finns det någon policy? Tillämpas den? Du ska ta upp frågan med din chef för att få besked om vad som gäller. Det låter som om ni behöver diskutera it-tillgänglighet på din arbetsplats så att ni får en gemensam syn på frågan. Använd gärna vårt verktyg för tillgänglighet och förslag på riktlinjer. Om inget händer i frågan eller om det finns oklarheter kan du kontakta skyddsombudet och/eller den lokala Saco-S föreningen för att få igång en gemensam diskussion.
Som chef förväntas du känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller arbetsplatsen. Det är också vanligt att chefer får särskilda uppgifter i arbetsmiljöarbetet, till exempel att initiera skyddsronder och administrera andra delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att kunna ta detta ansvar och bättre förstå din roll behöver du lära dig mer om arbetsmiljö. Du ska vända dig till din närmaste chef för att med denne gå igenom och planera den utbildning som du behöver för dina olika uppdrag/roller.
Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön även när du arbetar hemma. Du bör regelbundet prata med din chef om hur din arbetsmiljö fungerar. Det handlar både om den fysiska arbetsmiljön, din it-miljö men också om hur ditt arbete fungerar och hur du upplever samarbetet mellan kollegor och andra du har kontakt med i arbetet. Om du upplever att något inte fungerar som det ska är det viktigt att meddela det till din chef eller ditt skyddsombud och/eller den lokala Saco-S-föreningen eller Akademikerförening.
Arbetstid
Ja den ska vara beordrad eller godkänd i efterhand av din närmsta chef. Tänk på att du inte själv kan bestämma om du arbetar övertid och sedan förutsätta att du får ersättning i efterhand. Det är viktigt att du dokumenterar om du blir ombedd att arbeta övertid så det inte blir några diskussioner i efterhand. Övertidsersättningens omfattning regleras via Villkorsavtal-T eller ditt lokala arbetstidsavtal.
Mertid är när du som arbetar deltid blir ombedd att arbeta mer än du normalt arbetar. Om man till exempel arbetar 50 procent deltid och blir ombedd att arbeta mer så kallas det mertid. Mertid ersätts på ett annat sätt än övertid, så titta i ditt lokala arbetstidsavtal eller i Villkorsavtal-T.
Då vänder du dig till din lokala Saco-S-förening eller lokala SULF-förening så hjälper de dig att försöka lösa problemet. Här är det viktigt att kunna uppvisa att du blivit beordrad att arbeta övertid.
Förtroendearbetstid innebär att du arbetar mot mål och deadlines i stället för ett visst antal timmar per dag, månad, eller år. Förtroendearbetstid innebär en stor frihet för dig att själv planera din arbetstid. Men, det innebär inte att du kan strunta i möten som du kallas till eller och du schemaläggs för undervisning. Arbetar du med förtroendearbetstid är du inte berättigad till övertid. Om din chef vill att du ska övergå till förtroendearbetstid så måste arbetsgivaren förhandla detta med dig.
Ta kontakt med ditt lokala fackförbund så hjälper de dig med detta.
Årsarbetstid är den vanligaste arbetstiden för universitetslärare. Det innebär att du ska arbeta ett visst antal timmar per år. Årsarbetstid tillämpas ofta när arbetstiden varierar mellan olika perioder under året. Om du har årsarbetstid är du berättigad till övertid.
Förälder
Det beror på vilken typ av tidsbegränsad anställning du har, det vill säga vad det står i ditt anställningsbevis på raden som heter ”grund för tidsbegränsning” eller något liknande. Det är den som avgör dina rättigheter vad gäller förlängning av anställningen. De allra flesta tidsbegränsade anställningar bland våra medlemmar har sin grund i något av följande tre regelverk:
- Högskoleförordningen, HF
- Postdoktorsavtalet (ett kollektivavtal om anställning som postdoktor)
- Lagen om anställningsskydd, LAS
Exempel 1: Enligt HF får en doktorandanställning alltid förlängas på grunda av föräldraledighet. Även biträdande lektor eller motsvarande meriteringsanställning får förlängas med högst två år.
Exempel 2: Om du är anställd enligt postdoktorsavtalet mellan Saco-S med flera och Arbetsgivarverket, har du rätt till förlängning för din föräldraledighet.
Exempel 3: Anställning enligt LAS saknar rätt till förlängning för föräldraledighet, sjukdom med mera. Det är alltså upp till arbetsgivaren i dessa fall att förlänga utifrån behov och ekonomi.
Enligt Föräldraledighetslagen 1995:584 har en arbetsgivare ingen rätt att fråga om graviditet eller planerad föräldraledighet. Det står till exempel i § 16 att det är förbjudet att missgynna en sökande på grund av graviditet eller föräldraledighet. Det innebär att du inte behöver ta upp det med arbetsgivaren under till exempel en arbetsintervju. Däremot är det en skyldighet att informera senast två månader innan en planerad föräldraledighet, samt även ange hur länge du planerar att vara ledig (§13).
Vård av sjukt barn liksom all annan föräldraledighet ger rätt till förlängning av doktorandanställning om det behövs för att slutföra forskarutbildningen. Om arbetsgivaren hanterar frågan på annat sätt kan detta utgöra brott mot missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen eftersom doktoranden då inte får samma förutsättningar som den som inte varit föräldraledig. Rekommendationen är att doktoranden tar upp detta med sin handledare och prefekt/annan chef och att det dokumenteras i studieplanen.
Inkomstförsäkring
Ett stipendium kan aldrig betraktas som en inkomst på vilken man kan basera arbetslöshetsersättningen. Det kan emellertid vara möjligt att räkna bort perioden på stipendiet om du till exempel har studerat (på forskarutbildning) eller under en postdok period och har fått denna period godkänd som studier av a-kassan. Dessutom måste dina studier ha varit på heltid och du får endast räkna bort fem år.
Läs om de särskilda reglerna för arbetslöshetsersättning här.
Ansökningsblanketten för SULF:s inkomstförsäkring (som hanteras av Folksam) måste skickas antingen via e-post eller skrivas ut och skickas till Folksam, till adressen längst ner på ansökningsblanketten. Det är viktigt att du bifogar det relevanta beslutet om din rätt till förmåner från Trygghetsstiftelsen eller andra förmåner utöver Akademikernas a-kassa. Din inkomstförsäkring aktiveras direkt efter det att försäkringsperioden från Trygghetsstiftelsen löper ut.
Nej. Du måste välja vilken inkomstförsäkring du vill utnyttja.
Nej. För att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen måste du ha rätt till inkomstrelaterad ersättning från a-kassan. Det innebär att du behöver vara ha varit medlem i både SULF och en a-kassa (till exempel Akademikernas a-kassa) i minst tolv månader för att kunna utnyttja försäkringen.
SULF:s inkomstförsäkring gäller inte om du säger upp dig själv och uppsägningen leder till en avstängningsperiod hos a-kassan (det vill säga uppsägning utan giltig anledning), vilket är det normala. Om man däremot enligt Akademikernas a-kassas regler har giltiga skäl för sin uppsägning blir det ingen avstängning.
Läs mer om giltiga skäl på Akademikernas a-kassas webbplats.
Om du säger upp dig själv och blir avstängd 45 dagar från a-kassan får du ingen ersättning alls från inkomstförsäkringen, d.v.s. varken under eller efter avstängningsperioden. Läs mer på Akademikernas a-kassas webbplats.
I samtalet ska du fokusera på dina prestationer och återkoppla till det som ni kom överens om i ditt utvecklingssamtal. Det är dina mål och din prestation som är grunden för löneutvecklingen. Mer information om hur du kan förbereda dig hittar du här.
Argument som att ”min elräkning har blivit så dyr eller maten har ökat så mycket i pris” är inte relevanta då detta inte är lönekriterium som ska ligga till grund för reviderad lön.
De avtal som bygger upp den svenska lönemodellen är inte knutna till inflationen. Detta innebär att du under perioder med låg inflation kan få bättre löneutveckling. De senaste 10 åren har en Saco-S medlem (där SULF ingår) fått i genomsnitt 17 procents löneökning om man räknar bort inflationen. Mer information inflation och lönebildning hittar du här.
Nej, på svensk arbetsmarknad inte finns några löneavtal som är kopplade till inflationen.
Du har rätt att överklaga. Det gör du till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Överklagandet måste göras inom tre veckor efter att anställningsbeslutet tillkännagivits. Överklagandet måste vara skriftligt.
Om ett anställningsbeslut ska hålla vid en eventuell överklagan måste universitetet kunna visa att de faktorer som legat till grund för beslutet är samma som de som presenterades i kvalifikationskraven i annonsen och att kvalifikationskraven är relevanta för att kunna fullgöra anställningen väl. Det är inte tillåtet för en statlig arbetsgivare att ändra kvalifikationskraven under rekryteringsprocessens gång.
Det finns ingen gräns, men om det gäller en tillsvidareanställning är handläggningstiden ofta längre än vid tidsbegränsade anställningar och ett riktmärke är minst tre veckor. Vid tjänstetillsättningar där det ska göras sakkunnigbedömning, vilket krävs vid lektors- och professorstillsättningar, kan tiden mellan sista ansökningsdag och beslut dra ut flera månader.
Det första du bör göra är att läsa igenom anställningsavtalet. Det är ett bindande avtal mellan båda parter och kan var muntligt eller skriftligt. Vi rekommenderar att du begär ett skriftligt anställningsavtal, så att det inte uppstår några oklarheter eller missförstånd i efterhand. Skriv inte på innan du har tagit reda på villkoren för anställningen, samt är överens om lönen. Ta också reda på när nästa lönerevision sker och om du ingår i den.
Avtalet skriver både du och din chef på och följande information ska ingå:
Parternas namn, kontaktuppgifter, tillträdesdag, arbetsplats, anställningsform, yrkesbenämning eller titel, lön och eventuella löneförmåner samt sysselsättningsgrad.
Semester, tjänstepension, arbetstid, uppsägningstid och andra anställningsvillkor brukar regleras i kollektivavtal. Vilket avtal som gäller på just din arbetsplats kan du få information om från din arbetsgivare eller lokala fackliga företrädare. Inom staten gäller Villkorsavtal- T. Det kan även finnas lokala kollektivavtal som reglerar till exempel ersättning för friskvård, doktorandlöner och arbetstid.
Om du ska börja jobba på en arbetsplats utan kollektivavtal så bör alla anställningsvillkor regleras skriftligt i ditt anställningsavtal och då kan du få hjälp från SULF för att kontrollera innehållet i avtalet. Det kan du göra genom att kontakta SULF:s medlemsrådgivning.
Frågan om anställningsavtal regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS). Ett anställningsavtal är giltigt oavsett form, det vill säga även muntligt avtal är bindande. Enligt LAS § 6c ska arbetsgivaren dock senast en månad efter att arbetstagaren har börjat arbetet lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet (om anställningen är längre än tre veckor). Du ska också få reda på vilket kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen och som reglerar vissa anställningsvillkor såsom antalet betalda semesterdagar.
Mer information
När du erbjuds en tjänst har du rätt att förhandla din lön. Det gör du med lönesättande chef. Inför den förhandlingen är det bra om du kan förbereda dig genom att fundera på vilket ditt löneanspråk är, vilken den lägsta lön du kan acceptera är och kunna motivera dina löneanspråk. Enligt det centrala löneavtalet inom staten (RALS-T) så ska lönen vara individuell och differentierad och sättas utifrån arbetsuppgifternas svårighetsgrad, din skicklighet och förväntade resultat/prestation och vilket ansvar du har i ditt nya jobb.
För att få information om löneläget på ditt lärosäte samt få stöd i löneförhandlingsprocessen bör du kontakta någon lokal Saco-S-företrädare. De har en överblick över lönesättningen lokalt och kan hjälpa dig med till exempel lokala lönepolicys och lönestatistik. Lönestatistik för hela landet hittar du på Saco-lönesök och i SULF:s lönestatistik som är tillgängliga för dig som SULF-medlem. Innan du accepterar din nya lön bör du även ta reda på när nästa lönerevision sker och om du ska ingå i den.
Pension
Från och med år 2023 höjdes LAS-åldern, det vill säga rätten att ha kvar sin anställning, till 69 år. Även efter att du passerat 69-årsgränsen kan du ha kvar din anställning, men arbetsgivaren har då rätt att säga upp dig utan saklig grund och med kortare uppsägningstid.
Du bör diskutera saken med din arbetsgivare. Om du har önskemål om att stanna kvar och arbeta vidare är det fullt möjligt. Du kan då också ta upp önskemål om förändringar av arbetsuppgifterna eller om du vill gå ner i arbetstid.
Vill du själv avsluta din anställning kan ni diskutera lämplig tidpunkt för detta, till exempel om det finns arbetsuppgifter som ni båda tycker behöver avslutas efter att du passerat åldersgränsen. Det kanske kan kännas bra att välja att själv avsluta anställningen genom att du säger upp dig istället för att bli uppsagd som avslutning på ett långt arbetsliv vilket kan bli resultatet av att inte nå en överenskommelse. Tänk också på att ansöka om uttag av pension i god tid om det är din önskan eftersom det kan ta upp till tre månader att få pensionen utbetald.
Anställningsvillkoren som följer av Villkorsavtal-T förändras inte på grund av att man uppnår en viss ålder. Det innebär att du fortsatt till exempel har rätt till samma antal semesterdagar som förut och även till alla andra förmåner som finns i avtalet. Indirekt kan vissa villkor dock påverkas, till exempel det sjukpenningtillägg som utgår vid sjukfrånvaro eftersom möjligheten att få sjukpenning påverkas av ålder.
Det finns villkor i en del andra kollektivavtal som påverkas efter att man uppnått en viss ålder. Kontakta din lokala Saco-S-företrädare för att få mer information om detta.
Uppsägningstiden är en månad då åldersgränsen har passerats. Före åldersgränsen passerats gäller i regel två månaders uppsägningstid. Det går också att komma överens med arbetsgivaren om en annan uppsägningstid.
Om du omfattas av chefsavtalet eller har en fullmaktsanställning har du dock tre månaders egen uppsägningstid efter att åldersgränsen passerats om inget annat överenskommes. Dessförinnan gäller här sex månaders uppsägningstid.
Om arbetsgivaren vill säga upp dig efter att du fyllt 69 år krävs inte längre saklig grund för uppsägningen. Däremot ska arbetsgivaren minst 14 dagar innan uppsägningen sker skriftligen underrätta dig om att de avser att säga upp dig. Du, och även Saco-S-föreningen, kan då inom en vecka begära en överläggning med arbetsgivaren om beskedet. Under en sådan överläggning kan man diskutera om det finns några alternativ till att arbetsgivaren säger upp dig. Det kan till exempel handla om möjligheterna att få andra arbetsuppgifter, gå ner på deltid, att du själv säger upp dig och om du i så fall istället kan arbeta kvar med en tidsbegränsad anställning. Som nämns ovan bör den dialogen dock ha förts redan i ett tidigare skede.
Om arbetsgivaren inte ändrar sin uppfattning har denne efter en genomförd överläggning rätt att säga upp dig, dock tidigast den dag du fyller 69 år
Eftersom du inte kan sägas upp från din anställning med stöd av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd, LAS, gäller här istället som tidigare särskilda regler om avgångsskyldighet vid viss ålder, enligt Villkorsavtal-T 14 kap. 1 §. Skyldigheten att avgå inträder från 1 januari 2023 vid utgången av den månad man fyller 69 år (eller den senare tidpunkt som arbetsgivaren meddelar).
Om din anställning består och du, efter att den ålder då avgångsskyldigheten inträder har passerats, vill säga upp dig har du en egen uppsägningstid om tre månader, till skillnad från sex månader som annars gäller för fullmaktsanställda.
Enligt det statliga pensionsavtalet PA16 kan din arbetsgivare sätta av extra pensionspremier till din framtida tjänstepension, så kallad löneväxling. För att kunna löneväxla behöver du teckna en enskild överenskommelse med arbetsgivaren. Löneväxling innebär oftast att du avstår en del av din bruttolön varje månad till förmån för extra pensionsinbetalning, men det går även att komma överens om att göra en extra avsättning till pension utan att avstå en del av lönen. Löneväxling kan under vissa förutsättningar vara en bra form av extra pensionssparande eftersom du inte betalar skatt på beloppet. Pengarna placeras hos den pensionsförvaltare du valt för den valbara delen av tjänstepensionen. Om du inte gjort något eget val placeras pengarna hos Kåpan pensioner (Kåpan valbar).
Innan du bestämmer dig för att löneväxla behöver du ta ställning till detta:
- Löneväxling är endast förmånligt för delar av bruttolön som ligger över 8,07 inkomstbasbelopp. År 2021 motsvarar det en månadslön på 45 865 kr. För att inte din allmänna pension och socialförsäkringsförmåner ska drabbas negativt, behöver du ha en lön som överstiger detta belopp efter löneväxling.
- Vissa kollektivavtalade förmåner kan påverkas negativt. Det gäller till exempel lönetillägg vid sjukdom och föräldraledighet. Om du skulle behöva vara ledig en längre period pga. sjukdom eller föräldraledighet, bör du se till att löneväxlingen avbryts.
- Du som tillhör PA16 avdelning 2 (född före 1988) kan enligt avtalet endast löneväxla fram till den månad du fyller 65. Efter 65 behöver du träffa en ny överenskommelse med arbetsgivaren om löneväxling som gäller längst fram till den månad du fyller 67 år. För dig som tillhör avdelning 1 gäller att överenskommelse kan göras tills du uppnår LAS-åldern.
- Uttag av den valbara delen kan göras för en period om minst 10 år. Läs mer på Statens tjänstepensionsverk, SPV.
Förutom löneväxling finns det också möjlighet att växla värdet av semesterdagar mot pension. Detta kan göras oberoende av vilken lön du har, då det inte påverkar månadslönen eller lönebaserade förmåner. En semesterdag är värd 5,09 procent av din månadslön, inklusive semestertillägg.
Kontakta personalavdelningen/HR-avdelningen hos din arbetsgivare för mer information om hur löneväxling hanteras där.
Mer information
Läs mer i Saco-S broschyr Enskild överenskommelse.
Stipendier kan inte ligga till grund för sådana ersättningar. Om du tidigare haft en anställning i Sverige eller inom EU/EES/Schweiz kan du dock i vissa fall ha rätt till ersättningar baserat på din tidigare inkomst. Det beror på att det finns regler om skydd för din sjukpenninggrundande inkomst. Om du har ett stipendium kan du som regel behålla din sjukpenninggrundande inkomst i högst ett år under förutsättning att din postdoktorperiod räknas som vidareutbildning inom eget yrkesområde vilket normalt är fallet. Om du befinner dig utomlands under din postdok kan det finnas begränsningar kring vilka ersättningar som kan betalas ut och vissa ersättningar (t.ex. sjukpenning) kan inte utgå under den tid du har stipendiet utan först när du är klar. Kontakta Försäkringskassan för mer information.
Stipendier kan inte ligga till grund för arbetslöshetsersättning, men du kan i vissa fall ha rätt till ersättning om du blir arbetslös efter att ha haft ett postdoktorstipendium om du tidigare haft en anställning i Sverige eller inom EU/EES/Schweiz. En förutsättning är då att stipendiet/postdoktorperioden anses som studier samt att stipendiet omfattar heltid. Om a-kassan godtar sådan tid som studier kan upp till fem år vara överhoppningsbar vilket betyder att du då kan få ersättning baserat på den inkomst du hade i en tidigare anställning innan du fick stipendiet. Tänk på att du måste fortsätta vara med i a-kassan under den tid du har stipendiet. Kontakta alltid Akademikernas a-kassa för att undersöka vad som gäller för dig.
Om du får ersättning från a-kassan kan även kompletterande ersättning från SULF:s inkomstförsäkring utgå om du även uppfyller villkoren för det. Läs mer här.
Då du inte omfattas av de försäkringar som är förknippade med en anställning så bör du vara särskilt noga med att undersöka behovet av att teckna egna försäkringar. Det kan handla om ersättning vid behov av sjukvård utomlands men också försäkringar för dig och dina ägodelar. SULF tillhandhåller förmånliga försäkringar för medlemmar via Folksam och Trygg-Hansa men det är viktigt att du kontrollerar när och hur de gäller inte minst om du åker utomlands. Folksam och Trygg-Hansa kan ge dig rådgivning kring ditt försäkringsbehov. Läs mer här.
Stipendier ger inte rätt till pension varför det rekommenderas att du undersöker om stipendiegivaren istället kan betala in en summa till en pensionsförsäkring. Vissa stipendiegivare kan också teckna eller betala kompletterande försäkringar
Semester
Beslut om semesterförläggning är att betrakta som en rättshandling med bindande kraft som arbetsgivaren inte ensidigt utan fog kan återkalla. Sker detta kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig (enligt praxis från Arbetsdomstolen).
Kvarvarande semester ska betalas ut med ett värde om 5,09 procent av månadslönen per semesterdag inklusive semesterlönetillägg. Arbetsgivaren kan inte lägga ut semester retroaktivt och sparad semester kan aldrig läggas ut utan arbetstagarens medgivande, inte ens om man vet att en anställning kommer att upphöra. Ska årets semester läggas ut utan överenskommelse ska det ske minst två månader i förväg. Därutöver får semester inte förläggas till uppsägningstid utan arbetstagarens medgivande om uppsägningstiden är högst sex månader.
Om du har en doktorandanställning enligt högskoleförordningen,
åtnjuter du samma fördelar som andra anställda (enligt Villkorsavtal-T).
Anställda som säger upp sin anställning vid ett universitet innan de tagit ut alla betalda semesterdagar har rätt att få semesterlön utbetald av universitetet om de inte har kunnat ta ut alla sina semesterdagar som ledig tid under anställningen. Kontakta HR-avdelningen så att det inte blir något missförstånd angående hur många dagar du har rätt till och kommer att få betalt för.
Ibland hävdar arbetsgivaren att du måste ta alla dina sparade semesterdagar före anställningens utgång. Här kan du läsa mer om vad du kan göra om det inträffar.
Tidsbegränsad anställning
Enligt kollektivavtalet för den statliga sektorn (Villkorsavtal-T) har du rätt till tjänstledighet för att arbeta hos en annan statlig arbetsgivare i upp till två år. Denna rätt gäller endast en heltidsanställning. Andra fall om önskad tillfällig frånvaro för annan anställning ska avgöras av arbetsgivaren. Mitt råd är att fråga din arbetsgivare om det skulle vara möjligt att ordna 50 procent tjänstledighet när du har fått detta erbjudande. Kanske kan det vara något som din arbetsgivare också kan dra nytta av? Försök hitta bra argument och lösningar för hur det kan lösas på bästa sätt också för din nuvarande arbetsgivare.
Enligt LAS 15 § ska arbetsgivaren lämna skriftligt besked minst en månad innan anställningstidens utgång, om du varit anställd i minst tolv månader hos samma arbetsgivare de senaste tre åren. Alltså borde du ha fått ett skriftligt besked om att anställningen upphör.
Om du inte snarast får ett nytt anställningskontrakt av din chef, bör du ta kontakt med dina lokala fackliga företrädare, så kan de hjälpa dig med din situation.
Enligt 5 a § LAS övergår en särskild visstidsanställning till tillsvidareanställning när en arbetstagare varit anställd hos arbetsgivaren i särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än tolv månader under en femårsperiod. Samma sak gäller när en arbetstagare varit anställd i en särskild visstidsanställning under sammanlagt mer än tolv månader under en period (som inte är begränsad till fem år) då arbetstagaren haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av särskild visstidsanställning, vikariat eller säsongsanställning och anställningarna har följt på varandra. För att anställningarna ska anses ha följt på varandra får uppehållet dem emellan inte vara längre än sex månader.
Ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.
Det är bara anställningstid hänförlig till antingen särskild visstidsanställning eller vikariat som tillgodoräknas vid övergång till tillsvidareanställning. Man kan inte lägga ihop anställningstid i särskild visstidsanställning och vikariat och man kan inte heller tillgodoräkna sig anställningstid i andra typer av tidsbegränsade anställningar.
Tjänstledighet
Enligt vårt statliga centrala kollektivavtal, Villkorsavtal-T, kapitel 13 §1, har du rätt att vara tjänstledig för att pröva en annan tjänst som omfattas av Villkorsavtalet, vilket är många anställningar inom staten. Där står att du har rätt att vara tjänstledig när du varit tillsvidareanställd hos en arbetsgivare i minst tolv månader. Den tjänst du vill vara tjänstledig för ska vara en tidsbegränsad tjänst. Om du blir erbjuden en tillsvidaretjänst som inleds med en provanställning på sex månader har du också rätt att vara tjänstledig enligt samma regel.
Du kan vara tjänstledig på detta sätt upp till två år enligt det centrala avtalet, men om du har blivit erbjuden en tidsbegränsad tjänst med hänvisning till högskoleförordningen kan du ha rätt till längre ledighet. Anställningar som regleras i högskoleförordningen är till exempel doktorandtjänster och tjänster som biträdande lektor.
Om du inte uppfyller de krav som beskrivits ovan kan du ändå beviljas ledighet upp till sex månader enligt kapitel 13 §3 eller mer om lärosätet anser att det finns särskilda skäl för detta.
Om du är anställd på en statlig myndighet har du enligt Villkorsavtal-T rätt att vara tjänstledig för tidsbegränsade anställningar som regleras i Högskoleförordningen, till exempel doktorandanställning. Om du har fått en doktorandanställning har du alltså rätt till tjänstledighet under hela den tidsbegränsade anställningen som doktorand.
Om du inte har din ordinarie tjänst inom statlig sektor kan du ändå ha rätt till ledighet för doktorandstudier enligt Studieledighetslagen. SULF:s tolkning är att en doktorandanställning räknas som en utbildning enligt 5 kap, 1 och 2 §. Alltså har du rätt att vara tjänstledig enligt Studieledighetslagen under hela utbildningen. Rätt till ledighet enligt lagen har arbetstagare som vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Men arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten upp till 6 månader.
Uppehållstillstånd
Mer information om uppehållstillstånd. Inkomstkravet för permanent uppehållstillstånd har ändrats, läs mer om vad domen innebär här.
Här hittar du frågor och svar som ställts till Migrationsverket. Det är det orange blocket längst ned på sidan, frågorna och svaren är på engelska.
Permanent uppehållstillstånd
Riksdagen beslutade om förändringar i utlänningslagen och de trädde i kraft den 20 juli 2021. Bestämmelserna gäller alla som ansökt om permanent uppehållstillstånd.
Lagändringen innebär för forskare och doktorander främst att egen försörjning genom arbete eller eget företag krävs för att permanent uppehållstillstånd ska beviljas. Vad gäller kravet på fyra års uppehållstillstånd för forskarstudier, forskning eller arbete inom en sjuårsperiod sker inga förändringar. Tänk dock på att det kan krävas att du befunnit dig i Sverige under den tid du haft uppehållstillstånd vilket gör att tid med uppehållstillstånd före den dag du kom hit kan komma att räknas bort. Tid utomlands under den tid du är doktorand eller forskare kan ibland också ställa till problem, men det kan bero på skälet till utlandsvistelsen. Det finns t.ex. exempel där domstol har godtagit en period om sex månader utomlands under vilken den berörda bedrev forskarutbildningen. Det har ännu inte införts några krav på kunskaper i svenska eller samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd, men sådana krav kan komma för de som ansöker om permanent uppehållstillstånd i framtiden.
Det kan vara värt att notera att Migrationsverket sedan en tid tillbaka ger uppehållstillstånd i upp till fyra år i taget för forskarstudier (tidigare gavs de för högst två år i taget).
För att beviljas permanent uppehållstillstånd krävs nu att den sökande också har en varaktig och tillräcklig försörjning genom anställning eller eget företag. Du kan läsa mer om försörjningskravet under frågan ”Kan doktorander få permanent uppehållstillstånd”.
En annan viktig förändring är att medföljande familjemedlemmar som fyllt 18 år själva måste uppfylla försörjningskravet för att beviljas permanent uppehållstillstånd och de måste också ha haft uppehållstillstånd i minst tre år. Försörjningskravet gäller inte barn, men de måste ha haft uppehållstillstånd i minst tre år för att kunna få permanent uppehållstillstånd. Om dessa krav inte är uppfyllda kan istället ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ges om du kan försörja familjemedlemmarna.
Utöver detta ska du och dina familjemedlemmar ha för avsikt att bo i Sverige och ha levt ett skötsamt liv.
Om permanent uppehållstillstånd inte beviljas för den sökande eller en familjemedlem kan ändå i vissa fall ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas. Det kan till exempel gälla om en doktorand ännu inte är klar med forskarutbildningen, om ett uppehållstillstånd för att söka arbete under ett år efter avslutade studier eller avslutad forskning kan beviljas eller om du fått ett tillfälligt arbete. Om du ansöker om permanent uppehållstillstånd, men enligt Migrationsverket inte uppfyller kraven för det, så bör de pröva om du istället kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om du inte beviljas ett permanent. Du bör i den ansökan ange att du vill prövas för ett tidsbegränsat tillstånd särskilt om du önskar ett annat tillstånd än en förlängning av det du redan har. Om du, efter att funderat igenom din situation utifrån de nya bestämmelserna, misstänker att du inte uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd, men väl för ett förlängt uppehållstillstånd för till exempel forskarstudier eller ett annat tidsbegränsat uppehållstillstånd bör du överväga att endast ansöka om ett sådant och vänta med ansökan om permanent uppehållstillstånd. Detta då det kan förkorta handläggningstiden hos Migrationsverket.
Om du inte beviljas något nytt uppehållstillstånd alls kan du överklaga beslutet till migrationsdomstol. Du kan även i vissa fall överklaga ett beslut om permanent uppehållstillstånd även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det gäller i de fall Migrationsverket har avslagit din ansökan på grund av att de inte anser att du uppfyller försörjningskravet eller kravet på ett skötsamt liv. Under den tid överklagandet prövas kan du stanna kvar i Sverige och i de flesta fall får du också arbeta under denna tid. Du bör dock inte lämna Sverige under denna tid eftersom du då nekas inresa igen.
Det finns också en alternativ möjlighet att få permanent uppehållstillstånd genom att efter fem år ansöka om status som varaktigt bosatt. Om en sådan ansökan beviljas får du samtidigt permanent uppehållstillstånd. Kraven på försörjning med mera är något annorlunda i detta fall. Läs mer under frågan ”Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt?”
Permanent uppehållstillstånd innebär att man har rätt att bo och fritt arbeta i Sverige under den tid tillståndet gäller. Det innebär också att man har rätt till exempelvis studiemedel från Centrala studiestödsnämnden.
Tidigare kunde du ansöka om permanent uppehållstillstånd så snart du fått ihop fyra år med uppehållstillstånd som kan ligga till grund för permanent uppehållstillstånd (oavsett hur lång tid du hade kvar på gällande uppehållstillstånd). Sedan april 2019 har Migrationsverket en ny tolkning av regelverket och hävdar istället att man inte bör ansöka förrän det är 14 dagar kvar på det nu gällande uppehållstillståndet.
Flera personer som sökt tidigare har fått ansökan avvisad och måste då lämna in en ny ansökan då det är 14 dagar kvar. SULF kan se att detta kommer att leda till problem då den som lämnar Sverige under glappet mellan två uppehållstillstånd, inte får komma in i landet igen. Detta gör det svårt att åka på konferens eller andra resor utomlands. Om du uppfyller kraven för status som varaktigt bosatt kan du dock lämna in en sådan ansökan istället och det kan göras även under den tid du har ett gällande tidsbegränsat uppehållstillstånd. På så sätt kan du få ditt uppehållstillstånd omvandlat till ett permanent uppehållstillstånd. Läs mer under frågan Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt i Sverige?.
Observera att du fortfarande får stanna och arbeta i Sverige under väntetiden.
Läs mer under de frågor och svar som Migrationsverket besvarar (på engelska).
Du får räkna samman tid med uppehållstillstånd för forskarstudier och tid med uppehållstillstånd för arbete. Tid med uppehållstillstånd som forskare kan också räknas in.
Från den 20 juli 2021 krävs att varje person som söker permanent uppehållstillstånd uppfyller kraven för det. Det går alltså inte längre att få permanent uppehållstillstånd automatiskt om en familjemedlem får det. Därför kan vara minst lika bra att söka permanent uppehållstillstånd på egen hand om du uppfyller kraven.
Migrationsdomstolen har i vissa fall beviljat den sökande PUT trots att hen inte haft uppehållstillstånd för forskarstudier i fyra år. Det kan t ex vara så att man haft uppehållstillstånd för master-studier eller för arbete som fortfarande gällde då man påbörjade forskarutbildningen. Domstolen har då sagt att det viktiga är anknytningen till Sverige som den sökande fått genom sina doktorandstudier, och inte vilken klassning uppehållstillståndet har. Det finns dock inga garantier för att PUT ska beviljas utan det görs en individuell prövning.
Vi har sett att Migrationsdomstolen i vissa fall har beviljat den sökande PUT trots att hen varit antagen som doktorand något mindre än fyra år. I dessa fall har domstolen sagt att doktorsexamen omfattar 240 hp, dvs fyra års forskarstudier på heltid.
Om du har fått permanent uppehållstillstånd efter att ha varit doktorand i fyra år kan även din familj ansöka om permanent uppehållstillstånd. Från den 20 juli 2021 kan familjemedlemmar dock inte längre automatiskt få permanent uppehållstillstånd om du beviljas ett sådant. Varje familjemedlem måste själv uppfylla kraven för det och dessutom ska de ha rätt till fortsatt uppehållstillstånd. Kraven är att de kan försörja sig själva (detta krav gäller inte barn under 18 år), att de haft uppehållstillstånd i minst tre år och har levt ett skötsamt liv (detta krav gäller personer över 15 år).
Om dina familjemedlemmar inte uppfyller försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd kan de istället få ett tillfälligt uppehållstillstånd om du kan försörja dem. Försörjningskravet är i dessa fall annorlunda än vid permanent uppehållstillstånd eftersom även arbetslöshetsersättning med mera kan tillgodoräknas.
För att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd ska du ha haft uppehållstillstånd för forskarstudier i minst fyra år under en sjuårsperiod. Om det behövs kan även tid med uppehållstillstånd för arbete eller forskning inräknas. Hur forskarstudierna finansierats saknar betydelse och det finns inget krav på att examen ska ha avlagts. Om denna tidsgräns är uppfylld prövar Migrationsverket också om du har en bosättningsavsikt, det vill säga att du avser bo kvar i Sverige under en tid samt att du levt ett skötsamt liv.
Från och med den 20 juli 2021 krävs också att du har möjlighet att framöver försörja dig genom arbete eller eget företag. Ett sådant arbete ska enligt en förordning ha ”viss varaktighet”. Migrationsöverdomstolen klargjorde i december 2023 vad som krävs för att ett arbete ska anses ha ”viss varaktighet” (MIG 2023:18). Man slog då fast att man inte kan tillämpa en slentrianmässig fast tidsgräns utan att man i varje ärende ska göra en prognos över sannolikheten att inkomsten varar i minst ett år räknat från den tidpunkt då Migrationsverket fattar beslut. Det är alltså inte nödvändigt att den anställning man har vid beslutstillfället varar i minst ett år. I bedömningen ska man även väga in under hur lång tid man tidigare haft försörjning genom arbete. Det kan förstås som att sannolikheten för en fortsatt försörjning genom arbete bör öka om du kan visa att du under en längre tid har haft en eller flera anställningar.
Inkomsten ska också vara tillräcklig vilket under 2024 innebär att den ska uppgå till minst 6 090 kronor per månad plus kostnaden för ditt boende. Du behöver dock inte kunna försörja eventuella familjemedlemmar för att själv kunna beviljas permanent uppehållstillstånd och delar du boende med någon räcker det att du kan betala din del av boendekostnaden oavsett vem som betalar vad.
Även en inkomst från en anställning i annat land kan enligt Migrationsöverdomstolen ligga till grund för att uppfylla försörjningskravet om du bor i Sverige (MIG 2024:16).
Inkomster från arbetslöshetsförsäkringen kan inte medräknas i detta försörjningskrav (sådan ersättning kan dock medräknas för att i vissa fall få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd). Däremot kan ersättningar som sjukpenning och föräldrapenning medräknas om de utgår tillfälligt under den tid du har en anställning som har tillräcklig varaktighet.
Det finns också en alternativ möjlighet att få permanent uppehållstillstånd genom att efter fem år ansöka om status som varaktigt bosatt. Om en sådan ansökan beviljas får du samtidigt permanent uppehållstillstånd. Kraven på försörjning med mera är något annorlunda i detta fall. Läs mer under frågan ”Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt?”
För att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd ska du ha haft uppehållstillstånd för forskning i minst fyra år under en sjuårsperiod. Om det behövs kan även tid med uppehållstillstånd för arbete eller forskarstudier inräknas. Hur forskningen finansierats saknar betydelse. Om denna tidsgräns är uppfylld prövar Migrationsverket också om du har en bosättningsavsikt, det vill säga att du avser bo kvar i Sverige under en tid samt att du levt ett skötsamt liv.
Från och med den 20 juli 2021 krävs också att du har möjlighet att försörja dig genom arbete eller eget företag. Du kan läsa mer om försörjningskravet under frågan ”Kan doktorander få permanent uppehållstillstånd”?
Det finns också en alternativ möjlighet att få permanent uppehållstillstånd genom att efter fem år ansöka om status som varaktigt bosatt. Om en sådan ansökan beviljas får du samtidigt permanent uppehållstillstånd. Kraven på försörjning med mera är något annorlunda i detta fall. Läs mer under frågan ”Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt?”
Varaktigt bosatt
Om du är medborgare i ett land utanför EU och har bott i Sverige i fem år utan avbrott, kan du få status som varaktigt bosatt i Sverige. Detta är inte samma sak som permanent uppehållstillstånd, men om du blir beviljad status som varaktigt bosatt ska du enligt lag även få permanent uppehållstillstånd. Någon ytterligare prövning av villkoren för permanent uppehållstillstånd ska alltså inte göras efter beslutet om status som varaktigt bosatt. Status som varaktigt bosatt bygger på ett EU-direktiv och innebär också att du har större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett de flesta andra EU-länder. Dessa länder är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Du kan även, vid en mer permanent flytt till något av dessa länder, överföra din status som varaktigt bosatt dit.
Eftersom regelverket för status som varaktigt bosatt och permanent uppehållstillstånd skiljer sig åt och ofta blandas ihop finns på vår hemsida en sammanställning av likheter och skillnader mellan dessa regelverk (länk till tabellen in här).
För att få status som varaktigt bosatt i Sverige ska du:
- ha bott i Sverige i minst fem år utan avbrott (Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen.). Enligt EU-direktivet och ett domstolsavgörande beräknas den vid ansökningstillfället. Det innebär också att du måste ha ett giltigt uppehållstillstånd den dag din ansökan inkommer till Migrationsverket.
- ha haft uppehållstillstånd eller på annan grund vistats lagligt i Sverige under de senaste fem åren (uppehållstillstånd för besök eller för andra studier än forskarstudier får inte medräknas)
- kunna försörja dig och din familj. Notera att detta försörjningskrav inte är detsamma som för permanent uppehållstillstånd.
Kvalifikationstid – typ av uppehållstillstånd som kan räknas in
När det gäller vilka typer av uppehållstillstånd som kan godtas vid beräkningen av kvalifikationstiden så kan alla tillstånd som kan leda till permanent uppehållstillstånd tillgodoräknas. Det gäller till exempel uppehållstillstånd som forskarstuderande, forskare eller för arbete. Även uppehållstillstånd genom anknytning till en person som bor i Sverige liksom tid med uppehållsrätt (detta gäller till exempel dig som är brittisk medborgare och som bodde i Sverige före Brexit eller dig som bott i Sverige tillsammans med en EU/EES-medborgare som haft uppehållsrätt). Tid som inte får medräknas är till exempel uppehållstillstånd för andra studier än forskarstudier eller, enligt Migrationsverkets tolkning, tid med uppehållstillstånd för att söka arbete efter examen eller avslutad forskning.
En fråga som dykt upp är huruvida ett uppehåll mellan två uppehållstillstånd ska ses som legal vistelse vid ansökan om ställning som varaktigt bosatt. Den frågan har besvarats av Migrationsöverdomstolen (mål UM 12955-23). Domstolen kom fram till att sådan tid inte är att betrakta som legal vistelse när det gäller varaktigt bosatt. Det beslutet är prejudicerande för Migrationsverket och migrationsdomstolarna.
Enligt besked från Migrationsverket anser de att tid utan ett kvalificerande uppehållstillstånd innebär att man måste samla ihop en helt ny kvalifikationstid om fem år. De anser också att tid utomlands, utöver den som generellt godkänns (se ovan), inte kan tillgodoräknas även om man under den tiden varit utsänd till annat land av en statlig arbetsgivare. Detta är dock frågor som kan prövas i domstol.
Om du haft EU-blåkort eller uppehållstillstånd för forskning i annan medlemsstat inom EU och de senaste två åren haft EU-blåkort i Sverige kan du i vissa fall få medräkna tiden i de andra medlemsstaterna.
Försörjningskravet
När det gäller försörjningskravet för status som varaktigt bosatt så gäller inte de krav som ställs upp för permanent uppehållstillstånd. Istället gäller här fortsatt de bestämmelser som gällde före den nya lagstiftningen trädde ikraft den 20 juli 2021. En viktig skillnad är att inkomsten inte behöver komma från eget arbete eller eget företag utan även andra inkomster kan medräknas. Det som ska bedömas är att man inte ska ligga det sociala biståndssystemet till last samt att försörjningen är tillräckligt långsiktig. Det betyder bland annat arbetslöshetsersättning och stipendier kan komma att godtas som framtida försörjning. En annan viktig skillnad är att man när det gäller status som varaktigt bosatt också kan få sin ansökan beviljad om man helt eller delvis har försörjts av en familjemedlem. Däremot anser Migrationsverket inte att en förmögenhet kan räknas utan i så fall bara avkastningen från en sådan.
Inkomsten får dock inte vara alltför sporadisk eller komma från tillfälliga korttidsanställningar. Under 2023 har Migrationsverket indikerat att de vill se att den sökande kan försörja sig under minst ett år framåt i tiden. Det överensstämmer med praxis från EU-domstolen. Även här finns en oklarhet kring vid vilken tidpunkt försörjningskravet ska vara uppfyllt, det vill säga om man ska se till ansökningstidpunkten eller vid den tidpunkt beslut fattas. Migrationsverket förefaller bedöma detta vid det tillfälle de fattar sitt beslut. Det kan dock utmanas i domstol om en bedömning vid ansökningstillfället skulle vara mer fördelaktig för dig. Migrationsverket har också sagt att arbetslöshetsersättning ska beaktas när försörjningskravet bedöms, men de har i en del fall krävt att sådan ersättning ska betalas ut och inte accepterat det faktum att den vid behov kommer att kunna betalas ut längre fram. Här rekommenderar SULF att du vänder dig till Akademikernas a-kassa och begär ett intyg på att du uppfyller kraven för att kunna få ersättning, hur hög ersättning du kan få samt att en sådan ersättning betalas ut under minst 14 månaders tid (300 ersättningsdagar och fem dagar per vecka vid hel arbetslöshet).
Ansökan
En ansökan om status som varaktigt bosatt kan lämnas in innan ditt tidsbegränsade uppehållstillstånd löper ut. Om din ansökan beviljas kan du alltså i detta fall få ditt uppehållstillstånd utbytt mot ett permanent uppehållstillstånd även om du då beslut fattas har ett gällande tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det gör att du kan ansöka så snart du anser dig uppfylla kraven för status som varaktigt bosatt. Läs mer nedan i svaren från Migrationsverket. För att du ska ha rätt att bo i Sverige och fortsätta arbeta (och därmed också ha rätt till arbetslöshetsersättning) i väntan på beslut för det fall det uppehållstillstånd du har löper ut under handläggningstiden behöver du dock även lämna in en ansökan om någon form av uppehållstillstånd. Det är också viktigt utifrån att du annars kan förlora din rätt till förmåner från Försäkringskassan Det viktigaste är som alltid att du ansöker innan ditt nu gällande uppehållstillstånd löper ut.
Har du status som varaktigt bosatt kan du vistas utanför Sverige om du vistas inom EU och i de länder som omfattas, i upp till 6 år. Dessa länder är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Du kan även, vid en mer permanent flytt till något av dessa länder, överföra din status som varaktigt bosatt dit.
Att ansöka om status som varaktigt bosatt kan således vara ett alternativt sätt att få permanent uppehållstillstånd om du har bott i Sverige i fem år men av något skäl inte uppfyller kraven för att få permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap.
| Permanent uppehållstillstånd | Varaktigt bosatt | Anmärkning | |
| Hur lång är kvalifikationstiden? | Fyra år med uppehållstillstånd för forskarstudier, forskning, EU-blåkort, ICT-tillstånd eller arbete inom en sjuårsperiod | Fem års sammanhängande tid med uppehållstillstånd eller vistelse på annan grund som lagligen bosatt. | Med begreppet lagligen bosatt avses vanligtvis att utlänningen har vistats i Sverige med uppehållstillstånd, uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt. Det innebär att en utlänning kan beviljas ställning som varaktigt bosatt även utan att ha haft ett uppehållstillstånd om han eller hon de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige på någon av dessa alternativa grunder eller en kombination av dessa.
Om du haft EU-blåkort eller uppehållstillstånd för forskning i annan medlemsstat inom EU och de senaste två åren haft EU-blåkort i Sverige kan du i vissa fall få medräkna tiden i de andra medlemsstaterna. En fråga som har kommit upp är om tid som man tillbringar i landet mellan två giltiga uppehållstillstånd är att betrakta som laglig vistelse vid ansökan om status som varaktigt bosatt. Den frågan har besvarats av Migrationsöverdomstolen, (UM 12955-23). Enligt domstolen räknas sådan tid inte som laglig vistelse när det gäller status som varaktigt bosatt. Detta beslut är prejudicerande för Migrationsverket och migrationsdomstolarna. När det gäller permanent uppehållstillstånd på grund av arbete, se även Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/005/2020. |
| Vid vilken tidpunkt beräknas kvalifikationstiden? | I huvudsak vid beslutstillfället (prövningstillfället) men sjuårsperioden inom vilken man ska ha haft uppehållstillstånd i fyra år beräknas från ansökningstillfället. | Ansökningstillfället vilket betyder att du måste ha ett giltigt uppehållstillstånd vid den tidpunkten. | Se Migrationsöverdomstolens avgörande i MIG 2016:5. |
| Hur ser försörjningskravet ut? | Du ska vid beslutstillfället ha en anställning eller en inkomst från eget företag som varar i minst ett år eller som vid en bedömning kan antas vara i minst ett år om det gällande anställningsavtalet inte sträcker sig så långt. Andra inkomster kan inte medräknas förutom socialförsäkringsförmåner såsom sjukpenning och föräldrapenning om de utbetalas under den tid du har en anställning. | Kravet på att du ska kunna försörja dig och din familj innebär att du ska ha en långsiktig försörjningsförmåga. Det räcker inte att ha en tillfällig arbetsinkomst eller tillräckliga tillgångar vid ansökningstillfället. Du måste visa att du kan försörja dig och din familj nu och framåt i tiden med inkomst av varaktig karaktär (en riktlinje kan vara minst ett år). Som inkomst kan här medräknas annat än anställning eller eget företag såsom arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, stipendier eller inkomst som en partner har. Du ska heller inte förväntas ligga det sociala skyddsnätet till last. Med det menas att du inte ska vara beroende av ersättningar som är inkomstprövade såsom bostadsbidrag eller försörjningsstöd. | Försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är preciserat av Migrationsöverdomstolen i december 2023 (MIG 2023:18).
Även en inkomst från en anställning i annat land kan enligt Migrationsöverdomstolen ligga till grund för att uppfylla försörjningskravet om du bor i Sverige (MIG 2024:16). Se även Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/084/2021. Se även Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/019/2021. |
| Måste jag kunna försörja även mina familjemedlemmar för att få ett positivt beslut för egen del? | Nej. | Ja (om de inte har egen inkomst som är tillräcklig). | Men familjemedlemmarna behöver kunna försörja sig själva för att de ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd och de måste ha haft uppehållstillstånd i minst tre år.
Vid en ansökan om ställning som varaktigt bosatt kan medföljande familjemedlemmar beviljas sådan även om den person man har anknytning till inte beviljas sådan ställning. Detta till skillnad från en ansökan om permanent uppehållstillstånd där huvudsökande först måste beviljas ett sådant tillstånd. |
| Hur hög behöver inkomsten vara? | 6 090 kronor per månad (år 2024) plus din del av boendekostnaden. | Se anmärkning | Permanent uppehållstillstånd Enligt 4 kap. 4 e § utlänningsförordningen är försörjningskravet uppfyllt om utlänningen har lön som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken (1981:774) Varaktigt bosatt För att få ställning som varaktigt bosatt ska tredjelandsmedborgaren fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda (5 a kap. 2 § UtlL). Försörjningsförmågan ska vara sådan att det sociala bidragssystemet inte behöver utnyttjas. Eventuella förmåner som utgår till alla, t.ex. barnbidrag, innebär inte att förmånstagaren anses utnyttja det sociala bidragssystemet. Det finns inte något krav på att det är den sökande som har egna medel. Om den sökandes make, maka eller sambo också har inkomster så får dessa tas med i beräkningen av försörjningen för familjen. Även andra personer kan i vissa fall bidra till försörjningen. Rättsligt ställningstagande angående möjligheten att beviljas ställning som varaktigt bosatt när personen saknar egen försörjning (RS/019/2021) tar framförallt upp frågan om hur försörjningskravet ska bedömas. |
| Finns det andra krav än ordnad försörjning? | Ja, du ska till exempel inte ha begått brott och du ska också ha för avsikt att bo i Sverige. Längre fram kommer krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap att införas. | Ja, du ska t.ex. ha varit bosatt i Sverige med uppehållstillstånd, eller på annan grund varit lagligen bosatt här, utan avbrott de senaste fem åren när ansökan lämnas in. Du ska också kunna styrka din identitet. Längre fram kan krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap komma att införas. | |
| Vad händer om jag vistats utomlands en tid? | Om du vistats utomlands under längre perioder kan det påverka bedömningen av den tillståndstid du kan tillgodoräkna dig. Migrationsverket gör alltid en helhetsbedömning av dina omständigheter. | Vistelser utanför Sverige under längre perioder än sex månader i följd eller tio månader sammanlagt under femårsperioden räknas som ett avbrott. Även tjänsteresor och resor inom Europa räknas in. | Speciella regler gäller för ställning som varaktigt bosatt om du haft EU-blåkort i annan medlemsstat i EU. |
| När kan jag ansöka? | I regel endast när ditt nuvarande uppehållstillstånd är på väg att löpa ut. | När som helst då kvalifikationstiden är uppfylld. | Riktlinjerna för när du kan lämna in en ansökan om permanent uppehållstillstånd ser olika ut för olika typer av tillstånd. Det går inte att ha två uppehållstillstånd samtidigt, men i vissa fall finns det möjlighet att upphäva ett gällande tillstånd till förmån för ett annat. Kontakta Migrationsverket för mer information.
Permanent uppehållstillstånd för doktorander – Migrationsverket |
| Kan jag ansöka om annat (tidsbegränsat) uppehållstillstånd samtidigt? | Ja. Men generellt finns ingen anledning att söka andra tillstånd samtidigt. Om du varken kan beviljas permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd för doktorandstudier, forskning eller arbete så kommer Migrationsverket att utreda om det finns andra grunder för att bevilja uppehållstillstånd. | Ja. Om du har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som snart kommer att sluta gälla och du inte uppfyller kraven för att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige, bör du i stället ansöka om förlängt uppehållstillstånd innan ditt uppehållstillstånd slutar gälla. Annars kan du förlora rätten att bo och att arbeta i Sverige. | Handläggningstiden för ett tidsbegränsat tillstånd kan bli längre om du också ansöker om permanent uppehållstillstånd. |
| Kan jag stanna i Sverige och arbeta här i väntan på beslut om mitt uppehållstillstånd har löpt ut? | Ja, i de allra flesta fall om du ansökt innan ditt tidigare uppehållstillstånd har löpt ut. | Nej, endast om du tidigare haft arbetstillstånd och ansökt om nytt uppehållstillstånd som innebär rätt att arbeta. Ansökan måste också ha kommit in till Migrationsverket innan ditt tidigare tillstånd löpte ut. | Guide för statusbyte och även möjlighet till arbete under tiden finns längst ned här: Typer av studerande och forskare – Migrationsverket |
| Kan jag fortsatt få förmåner från Försäkringskassan i väntan på beslut om mitt uppehållstillstånd har löpt ut? | Ja, i de allra flesta fall om du ansökt innan ditt tidigare uppehållstillstånd har löpt ut. | Nej, endast om du också ansökt om ett uppehållstillstånd. | |
| Kan jag åka utomlands under handläggningstiden och komma tillbaka till Sverige om mitt uppehållstillstånd har löpt ut? | Nej, inte om du saknar uppehållstillstånd, visum eller kan resa in som viseringsfri medborgare. Den som haft arbetstillstånd och ansökt om förlängning av detta kan i vissa fall få en visering för att resa in i Sverige. | I regel inte. | Särskilda regler gäller om du haft uppehållstillstånd för arbete.
Se visum för tjänsteresa under pågående ansökan om förlängt arbetstillstånd (Migrationsverket). Kontakta Migrationsverket i förväg innan du åker utomlands. |
| Kan jag överklaga om jag får ett negativt beslut? | Ja, men du kan bara överklaga beslut om att inte bevilja permanent uppehållstillstånd om beslutet vilar på att du inte uppfyller försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd eller kravet på hederligt levnadssätt. | Ja. | (Om PUT för doktorand/ forskare/ arbetstagare) I det fall du inte får något annat uppehållstillstånd beviljat vid avslag på PUT så kan man överklaga beslutet. |
| Kan jag överklaga och samtidigt ansöka om ett annat uppehållstillstånd och få ett sådant medan överklagandet prövas? | Beror på omständigheterna. Kontakta Migrationsverket eller domstolen för mer information. | Ja. | |
| Kan jag bli av med mitt permanenta uppehållstillstånd eller mitt tillstånd som varaktigt bosatt? | Ja, t.ex. om du begår brott eller anses ha varit bedräglig i samband med ansökan. Du kan även bli av med det om du vistas för länge utomlands (du får inte vistas utomlands i mer än ett år, eller om du i förväg kontaktat Migrationsverket, två år. | Ja, t.ex. om du begår brott eller anses ha varit bedräglig i samband med ansökan. Du kan även bli av med det om du vistas för länge utomlands. Du får inte vistas utanför EU i tolv månader eller mer och inte heller utanför Sverige i sex år eller mer. | Speciella regler gäller för återkallelse i av ställning som varaktigt bosatt om du haft EU-blåkort. I vissa fall kan ställning som varaktigt bosatt överföras till annan medlemsstat i EU. |
| Vilka grupper kan ansöka? | Alla som inte är svenska medborgare och som uppfyller kraven men i praktiken är det inte aktuellt för EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar eftersom man då istället i regel har uppehållsrätt. Du kan i så fall efter fem år ansöka om permanent uppehållsrätt. | Endast du som inte är EU-medborgare. | För Schweiziska medborgare gäller särskilda regler för uppehållstillstånd. Du kan exempelvis inte beviljas uppehållstillstånd för studier eller forskning, men i gengäld gäller ett uppehållstillstånd i regel i fem år och du behöver inte ha arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. Detta gör att du kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt men inte söka permanent uppehållstillstånd utifrån det regelverk som gäller för den som haft uppehållstillstånd som doktorand eller forskare.
Observera att du som är familjemedlem till en svensk medborgare i regel inte har uppehållsrätt utan ska ansöka om uppehållstillstånd. Nordiska medborgare får fritt bosätta sig i Sverige. |
| Kan jag ha nytta av mitt tillstånd om jag ska bo och arbeta i andra EU-länder? | Nej. | Ja (gäller dock inte i Danmark eller Irland). | Om du har ställning som varaktigt bosatt underlättas dina möjligheter att bosätta dig och att arbeta i de flesta andra medlemsstater inom EU. |
| Kan jag ansöka om svenskt medborgarskap? | Ja, om du beviljas permanent uppehållstillstånd och har bott i Sverige i minst fem år. | Ja, om din ansökan beviljas (detta då du i så fall automatiskt får permanent uppehållstillstånd) och har bott i Sverige i tillräckligt lång tid. | Du som har uppehållsrätt (gäller EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar) kan också ansöka om medborgarskap. För nordiska medborgare gäller särskilda regler.
Om du är statslös räcker det att du bott fyra år i Sverige. |
Andra uppehållstillstånd
Det finns en möjlighet för dig som haft uppehållstillstånd för studier (inklusive forskarstudier) eller forskning att söka uppehållstillstånd i ett år för att söka arbete. Här hittar du mer information om att söka arbete efter studier eller forskning.
Om du har en familjemedlem som är svensk medborgare, EU/EES-medborgare eller har uppehållstillstånd kan också få rätt att stanna i Sverige via den personen. En ansökan om uppehållstillstånd kan i de flesta fall då lämnas in utan att du behöver lämna Sverige. Tänk på att i din ansökan om permanent uppehållstillstånd ange alla skäl du har för att beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för det fall du inte får ett permanent uppehållstillstånd.
Tänk på att du vid byte av uppehållstillstånd i vissa fall först kan behöva lämna Sverige och ansöka från utlandet. Migrationsverket har en sida där du kan ange vilket tillstånd du har och vilket du vill söka. Där kan du få besked om vad som gäller. Den finns på svenska och på engelska. Scrolla ner till ”Om du redan befinner dig i Sverige”.
Du kan ansöka om uppehållstillstånd för 12 månader, men varken mer eller mindre, om du uppfyller vissa kriterier. Det gäller både dig som haft uppehållstillstånd för studier, inklusive forskarstudier, och dig som haft uppehållstillstånd för forskning (ofta kallat gästforskare). För att beviljas ett uppehållstillstånd för att söka arbete ska du bland annat ha avslutat dina studier (med examen) eller din forskning, ha medel för din försörjning och ha en heltäckande sjukförsäkring och ansöka innan ditt nuvarande uppehållstillstånd löper ut. Notera att det här, till skillnad från vad som gäller för permanent uppehållstillstånd, inte krävs att försörjningen sker genom en anställning eller eget företag. Det betyder att bland annat arbetslöshetsersättning kan godtas som försörjning. Kravet på heltäckande sjukförsäkring är alltid uppfyllt om du är folkbokförd (har ett fullständigt personnummer).
Om du får ett sådant uppehållstillstånd kan du tyvärr inte, på grund av det SULF uppfattar som ett misstag i lagstiftningsarbetet, ansöka om uppehållstillstånd för forskning eller forskarstudier utan att först lämna Sverige och ansöka från utlandet. SULF arbetar med att påverka politikerna i riksdagen att ändra på detta. Du kan däremot ansöka om ett uppehållstillstånd för arbete eller ett permanent uppehållstillstånd under denna tid. Ett uppehållstillstånd för att söka arbete kan dock inte tillgodoräknas för att samla ihop de fyra år som krävs utan du måste i så fall sedan tidigare ha haft uppehållstillstånd för forskarstudier, forskning eller arbete (du får lägga ihop alla sådana tider) i minst fyra år under en sjuårsperiod.
Läs mer på Migrationsverkets webbplats:
Uppehållstillstånd för att söka arbete efter studier
Uppehållstillstånd efter forskning
Om du bedömer att du uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd rekommenderar vi att du i första hand ansöker om detta istället eftersom det är ett betydligt bättre uppehållstillstånd. Om Migrationsverket avslår din ansökan om permanent uppehållstillstånd så kommer de också att pröva om du kan få förlängt tillstånd för doktorandstudier. Om du redan har slutfört dina studier och därmed inte kan få en förlängning måste du i din ansökan ange att du vill ha ett uppehållstillstånd för att söka arbete om du vill att Migrationsverket ska pröva den frågan också.
De nya bestämmelserna för personer som har uppehållstillstånd för arbete gäller inte dig som har ett uppehållstillstånd för studier eller för forskning eftersom det är en annan typ av uppehållstillstånd. De nya reglerna innehåller dock en del förbättringar för den som har ett uppehållstillstånd för arbete och som är relevanta för våra medlemsgrupper. De två främsta är möjligheten för den som har ett uppehållstillstånd för arbete att ansöka om ett uppehållstillstånd för forskarstudier eller för forskning utan att först lämna Sverige samt möjligheten att under den tid man väntar på beslut ges möjlighet att resa in i Sverige.
EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar samt Schweiziska medborgare
Om du är medborgare i ett land inom EU/EES omfattas du av bestämmelserna om uppehållsrätt och behöver då inte söka uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållsrätt har exempelvis den som kommer hit för att arbeta eller studera (och har medel för sin försörjning). Personer som har uppehållsrätt ska inte söka uppehållstillstånd för forskarstudier eller forskning och kan heller inte beviljas ett sådant uppehållstillstånd (detta gäller även familjemedlemmar).
Folkbokföring
Den som är medborgare i ett EU/EES-land behöver inte ansöka om uppehållsrätt eller kontakta Migrationsverket. Däremot behöver du ansöka om folkbokföring hos Skatteverket. SULF har här noterat att Skatteverket kan neka folkbokföring om du inte är anställd och inte kan uppvisa intyg på att du har en heltäckande sjukförsäkring. Detta är en situation som inte ska kunna uppstå när den fria rörligheten inom EU nyttjas, men den uppstår på grund av oklarheter kring vilken medlemsstat som ska ansvara för sjukförsäkringen.
Familjemedlem till EU/EES-medborgare
Du som är familjemedlem till en EU/EES-medborgare med uppehållsrätt som bor i Sverige har också uppehållsrätt om den du bor tillsammans med har det. Du som är familjemedlem till en EU/EES-medborgare ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket så att du kan styrka din uppehållsrätt. Du behöver då inte ha något arbetstillstånd för att arbeta i Sverige.
Familjemedlemmar till svenska medborgare ska dock normalt söka uppehållstillstånd för att bo i Sverige tillsammans med en svensk medborgare. Du kan omfattas av uppehållsrätt om den svenska medborgaren själv utnyttjat den fria rörligheten inom EU och återvänder till Sverige
Permanent uppehållsrätt
När du har vistats i Sverige med uppehållsrätt i minst fem år har du permanent uppehållsrätt. Detta gäller även familjemedlemmar till EU/EES-medborgare som haft uppehållsrätt i fem år (det benämns då som permanent uppehållskort). Kontakta Migrationsverket för att ansöka om permanent uppehållsrätt/uppehållskort. Du behöver inte uppfylla några andra krav än att ha haft uppehållsrätt i fem år.
Nordisk medborgare
Om du är nordisk medborgare behöver du inte uppfylla kraven för varken uppehållsrätt eller uppehållstillstånd. Du behöver bara kontakta Skatteverket för folkbokföring.
Schweizisk medborgare
Om du är schweizisk medborgare gäller särskilda regler för uppehållstillstånd och varken du eller dina familjemedlemmar behöver arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. Däremot ska du söka uppehållstillstånd om du ska vistas i Sverige i mer än tre månader. Schweiziska medborgare kan inte beviljas de särskilda uppehållstillstånden för studier eller forskning, men du har ändå rätt att studera och forska i Sverige om du uppfyller kraven för uppehållstillstånd. Observera att det finns särskilda regler som här gäller för medborgare i Schweiz och deras familjemedlemmar. Exempelvis kan ansökan göras utan avgift. Kontakt Migrationsverket för mer information.
Det faktum att schweiziska medborgare inte kan ges uppehållstillstånd för forskarstudier innebär tyvärr att du inte kan ansöka om permanent uppehållstillstånd efter fyra år på samma sätt som för andra icke EU/EES-medborgare. Däremot kan du efter fem år ansöka om status som varaktigt bosatt.
Övriga frågor gällande uppehållstillstånd
Det nya kravet på en minimilön på ca 28 000 kronor/månad gäller inte om du ansöker om uppehållstillstånd för forskning eller forskarstudier. Det påverkar alltså inte alls sådana ansökningar i förhållande till vad som här gällde förut. Om du däremot efter din forskarutbildning eller ditt arbete som forskare får ett nytt arbete där du förväntas söka arbetstillstånd måste du uppfylla kravet på minimiinkomst.
Det finns olika försörjningskrav kopplade till olika uppehållstillstånd och de kan se olika ut i olika situationer. En viss månadslön, tillräckligt stor bostad, egen eller anhörigs lön, en eller flera inkomster – det är bara några av de saker som Migrationsverket tittar på.
På Migrationsverkets webbplats hittar du information om de vanligaste försörjningskraven.
SULF rekommenderar att du redan nu börjar förbereda dig för att krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap kommer att komma i framtiden. Det finns redan ett förslag om att sådana krav ska införas för svenskt medborgarskap från den 1 januari 2025. Vi vet i dagsläget inte när detta införs även för permanent uppehållstillstånd eller vilka kunskaper som kommer att krävas. Ett tips är att du tar upp frågan om du på arbetstid kan få hjälp av lärosätet att gå en utbildning som hjälper dig att uppnå dessa krav i framtiden.
Vi förstår om det är en svår situation för dig som drabbas av förändringen. De som ansvarar för att svara på frågor om hur den nya lagen påverkar dig är Migrationsverket. Därför Vi hänvisar vi i första hand alla frågor till Migrationsverket då de har en skyldighet att ge alla den service som behövs. Det är också de som fattar alla beslut om uppehållstillstånd. Genom de frågor och svar vi samlat på denna sida, och genom att arrangera seminarier, ger vi dig som medlem information om regelverket och på så sätt hjälper vi dig också att ställa rätt frågor till Migrationsverket utifrån din egen situation. Du kan också genom att läsa vår information noga lättare förstå de svar du får och även upptäcka om de svar du får från Migrationsverket inte verkar rimliga. Vi kan också, om det handlar om frågor av principiell betydelse och som är nära kopplade till din anställning, ge råd kring sin situation. Generellt gäller att du för att få individuell facklig service ska ha varit medlem i minst tre månader och att det problem du har inte får ha uppstått innan du blev medlem.
SULF arbetar utöver det på ett övergripande plan för att förändra villkoren till det bättre genom att påverka politiker och andra beslutsfattare samt genom att bilda opinion i frågan. Läs mer nedan under frågan ”Vad gör SULF?”.
Om du, innan ditt tidigare uppehållstillstånd löpte ut, ansökt om permanent uppehållstillstånd eller ett fortsatt tidsbegränsat tillstånd får du fortsätta att vistas i Sverige. I de allra flesta fall får du också arbeta här under tiden din ansökan behandlas. Du bör dock inte lämna Sverige under den tid ansökan behandlas eftersom det kan vara svårt att återvända till Sverige om du inte hinner få ditt nya tillstånd i tid.
Ja, det är det!
Även om arbetslöshetsersättning inte kan godtas för att uppfylla försörjningskravet vad gäller permanent uppehållstillstånd kan du fortfarande få arbetslöshetsersättning om de krav som gäller för det är uppfyllda. Dels kan i de allra flesta fall få ersättning medan du väntar på ett beslut om uppehållstillstånd och dels kan arbetslöshetsersättning godtas för att uppfylla det försörjningskrav som gäller för att du ska kunna beviljas uppehållstillstånd för att söka arbete under ett år. Det kan också räcka för att du ska uppfylla försörjningskravet för att dina familjemedlemmar ska få fortsatt tidsbegränsat uppehållstillstånd.
Vi har varit mycket kritiska mot förslaget som bland annat innehöll språkkrav, ett krav som nu har skjutits på framtiden, men som sannolikt kommer att införas senare. Detta har vi framfört på olika sätt, till exempel i remissvar och i debattartiklar.
Försörjningskravet kommer att skapa stora problem för många eftersom det kan vara svårt att i direkt anslutning till avslutade forskarstudier eller avslutad forskning hitta ett arbete som varar i minst 18 månader, inte minst med tanke på hur vanligt det är med kortare visstidsanställningar inom akademin. Eftersom kravet på varaktighet ska prövas vid beslutstillfället kommer det också att uppstå en osäkerhet om kravet uppfylls beroende på hur lång handläggningstiden blir. De nya bestämmelserna riskerar därför att leda till att färre utländska medborgare kommer vilja eller kunna stanna i Sverige och bidra till kompetensförsörjningen. Risken är att vi går miste om många begåvningar och att internationaliseringen av högskolan försvåras. Idag har en stor andel av såväl doktoranderna som de som innehar en meriteringsanställning utländsk bakgrund. Det är tydligt att politikernas vilja att strama åt asylinvandringen har varit i fokus och inte hur Sverige ska kunna behålla kvalificerade personer som exempelvis avlägger doktorsexamen i landet.
SULF kommer att fortsätta att arbeta med frågan för att förhoppningsvis kunna åstadkomma förändringar vilket dock kommer att kräva lagändringar eller ny domstolspraxis.
Upphovsrätt
Av sedvana och praxis är det så att universitetsläraren, inte lärosätet, har upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.
Nej, det är ingen skillnad. Upphovsrätten och lärarundantaget gäller på samma sätt för forskare och lärare.
Nej. Det finns ett lärarundantag angivet i Lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar. Men det finns också ett lärarundantag inom upphovsrätten. Den följer av en sedvana som har funnits sedan lång tid tillbaka och som bland annat finns beskriven i flera statliga utredningar, SOU.
Ja. För att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten. Undantag kan finnas, se frågan Om läraren får extra timmar för att göra ett kursmaterial, påverkar det upphovsrätten?
Ja. I en sådan situation kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till utbildningsmaterialet. Det gäller däremot bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet. Detta måste alltid bedömas i det enskilda fallet.
Upphovsmannen bestämmer själv om presentationer eller annat material ska läggas upp på kurswebben. Det krävs alltså att lärosätet har lärarens tillstånd att lagra utbildningsmaterialet digitalt. Det innebär också att lärosätet måste ha lärarens tillstånd för att skicka materialet digitalt till studenterna, till exempel genom att mejla det.
Upphovsrätten till föreläsningen tillhör enligt lärarundantaget läraren. Vill lärosätet till exempel lägga upp inspelade föreläsningar på kurswebben måste man ha lärarens tillstånd
Nej. Upphovsrätt gäller oberoende av lagringsteknik. Det spelar alltså ingen roll om utbildningsmaterialet finns i pappersformat eller endast digitalt. Samma skyddsförutsättningar gäller.
Ändringar, uppdateringar, bearbetningar och liknande av utbildningsmaterial är bara tillåtet om upphovsmannen, alltså läraren, godkänt det. Om lärosätet har rätt att använda verket i undervisningen så innebär det inte att lärosätet får ändra i utbildningsmaterialet. Även då måste läraren kontaktas. Finns inget tillstånd är det ett intrång i lärarens upphovsrätt att göra ändringar i materialet.
Studenter får med stöd av privatkopieringsbestämmelsen i upphovsrättslagen spela in undervisningen. Något samtycke från läraren behövs alltså inte. Men rätten att kopiera för privat bruk kan begränsas om läraren som villkor för deltagande i undervisningen slår fast att föreläsningen inte får spelas in. Vid lärosätet kan också inspelningsförbud råda genom lokala ordningsföreskrifter.
Studenten får i sin tur inte ge inspelningen till kurskamrater eller lägga upp den på webbplatser som till exempel Youtube och Facebook. Det är en otillåten användning av lärarens upphovsrättsligt skyddade föreläsning och utgör ett intrång i lärarens upphovsrätt.
Upphovsmannen, alltså läraren, bestämmer om utbildningsmaterialet ska kopieras och vem som ska få kopiorna. Däremot är utbildningsmaterial normalt upprättade allmänna handlingar, som innebär att andra lärare eller studenter kan begära ut kursmaterial med stöd av offentlighetsprincipen.
Upphovsrättsinnehavaren, det vill säga läraren, bestämmer över sitt eget upphovsrättsskyddade material. Du kan lämna det vidare om du vill, men du måste inte lämna över ditt upphovsrättsligt skyddade material till någon annan.
Du bestämmer själv om du vill lägga upp ditt material på webben. Om lärosätet vill lägga ut kursmaterialet måste de ha ett tillstånd från upphovsrättsinnehavaren.
Detta är inte en fråga om upphovsrätt utan om arbetsskyldighet. I normalfallet är en lärare inte skyldig att låta sig spelas in, men om man är anställd för till exempel distansundervisning så föreligger en skyldighet.
Observera att Dataskyddsförordningen, GDPR, kan bli tillämplig eftersom det är en fråga om behandling av personuppgifter.
SULF rekommenderar dig att diskutera villkoren med din arbetsgivare innan inspelning sker. Det kan till exempel handla om omfattningen av lärosätets nyttjanderätt till det material som ska användas för distansundervisning, till exempel inspelade föreläsningar, kompendier, instuderingsfrågor och annat, och hur materialet ska uppdateras och kvalitetssäkras. SULF:s uppfattning är att lärarundantaget som huvudregel gäller även för material som används i distansundervisning. Läs mer om lärarundantaget i frågan Vad är lärarundantaget för något?
Om du har några frågor om upphovsrätt, kontakta den lokala fackliga företrädaren vid ditt lärosäte.
Även för doktorander gäller reglerna i Upphovsrättslagen fullt ut. Om du har gjort ett material som uppfyller kraven på verkshöjd så har du upphovsrätt till detta material. Om materialet tagits fram av flera personer tillsammans, till exempel av dig och din handledare, så har ni gemensam upphovsrätt.
Om materialet tagits fram av flera personer tillsammans, till exempel av en doktorand och hens handledare, så har de gemensam upphovsrätt. Det innebär att upphovsrättsinnehavarna tillsammans har rättigheterna till materialet. Den ena parten kan alltså inte använda det gemensamma materialet enskilt. En handledare får inte använda ett material till vilket det är en gemensam upphovsrätt utan att ha fått ett godkännande av övriga upphovsrättsinnehavare till exempel doktoranden.
Creative Commons är en privat, oberoende och samfinansierad organisation som uppger sig vara icke vinstdrivande och sträva efter att upphovsrättsinnehavare på ett enkelt sätt genom deras licenser ska få ett verktyg som innebär möjlighet för upphovsrättsinnehavaren att synas och att distribuera och dela med sig av sitt material utan att behöva ge upp alla rättigheter som upphovsrätten innebär. CC-licenserna är av fyra olika huvudsakliga slag där upphovsrättsinnehavaren medger användning av ett upphovsrättsskyddat material i olika omfattning och för olika syften beroende på vilken licens hen väljer. Om du överväger att använda dig av CC-licens sätt dig först noga in i villkoren för licensen.
Uppsägning
Enligt LAS (Lagen om anställningsskydd) gäller vid uppsägning från arbetstagarens sida en månads uppsägningstid om anställningen varat högst ett år. Om du varit anställd över ett år har du två månaders uppsägningstid. Om du haft andra statliga anställningar i direkt följd till din nuvarande, så räknas anställningstiden av dessa ihop. Om arbetsgivaren medger det, går det att komma överens om kortare uppsägningstid.