Här har vi samlat ett antal vanliga frågor och svar och kommer kontinuerligt att fylla på med fler. Är det någon fråga du saknar? Hör av dig till kommunikation@sulf.se.
Frågor och svar
2020-05-26
Här nedan försöker vi samla en del frågor och svar med anledning av coronaviruset. Då information och rekommendationer kan ändras rekommenderar vi även att ta del av myndigheternas information.
Folkhälsomyndigheten
Arbetsgivarverket
Myndigheternas krisinformation
Försäkringskassan har samlat frågor och svar om bland annat smittbärarpenning, sjukpenning och vab.
1177.se har information om när du behöver kontakta vården och om hur behandling går till.
Med anledning av coronaviruset (covid-19) har SULF:s kansli sett över möjligheterna att genomföra våra centralt arrangerade kurser och konferenser.
- Steg 2, 18 november (digital).
- Temakurs arbetsmiljö, 19 november (digital).
- Avtalskonferens om lärares arbetstid, 21 november (digital).
- Steg 3, 23-24 november och 1-2 december (digital).
När det gäller lokala aktiviteter avgör den lokala SULF-föreningen vid det aktuella lärosätet om aktiviteten ska genomföras. I den mån som SULF centralt får information om inställda aktiviteter kommer vi informera om det i vårt kalendarium.
(7/10-2020)
Regeringen och samarbetspartierna presenterade den 11 mars att karensavdraget (som motsvarar den tidigare karensdagen) kommer att slopas under en viss begränsad tidsperiod och att staten kommer att stå för den kostnaden. Tidsperioden är från den 11 mars till den 31 december 2020.
Nu har regeringen beslutat om hur det ska gå till. Precis som förut så betalar inte arbetsgivaren den sjuklön som motsvarar första sjukdagen utan kommer att göra karensavdrag (det vill säga det som tidigare var karensdag) men du kan istället från den 7 april ansöka om att få ersättning från Försäkringskassan och det kan göras retroaktivt från den 11 mars. Det krävs inte att du gjorde någon anmälan till dem i samband med att du var sjuk.
Den ersättning som kommer att lämnas ges som ett schablonbelopp om 804 kronor oavsett karensavdragets faktiska storlek. Det innebär tyvärr att de flesta av SULF:s medlemmar inte kommer få full täckning för karensavdraget eftersom beloppet bara täcker det avdrag som görs på löner upp till cirka 21 850 kronor per månad.
De extra 10 procenten (plus knappt 90 procent av lön som överstiger den högsta lönenivå som Försäkringskassan ersätter) som arbetsgivaren fyller upp med gäller bara efter sjuklöneperioden, det vill säga från dag 15 när sjukpenning utgår. Innan dess gäller 80 procent av lönen (sjuklön).
Läs mer och ansök om karensavdraget på Försäkringskassans webbplats.
(7/9-2020)
Från och med den 27 mars behöver du inte lämna in ett läkarintyg de första 21 dagarna när du är sjuk. Det gäller alla ärenden som handläggs från och med den 27 mars. Försäkringskassan kommer inte kräva in läkarintyg för de första 21 dagarna om det saknas i ansökan.
Om du fortfarande är sjuk efter 21 dagar måste du lämna in ett läkarintyg när du ansöker om sjukpenning.
Läs mer på Försäkringskassans webbplats.
(6/4-2020)
Om din arbetsgivare bestämmer att du ska arbeta hemma eller helt avstå från att arbeta utan stöd i Smittskyddslagen har du rätt att få lön. Det kan till exempel handla om att arbetsgivaren av försiktighetsskäl vill att alla ska arbeta hemifrån.
(16/3-2020)
Det är enbart läkare som har möjlighet att besluta om att sätta en person i karantän om du har eller kan antas ha varit utsatt för smitta. Finns ett sådant beslut så får du inte arbeta. Om du arbetar inom det statliga avtalsområdet har du då enligt kollektivavtal rätt att behålla din lön om läkare beslutat att du inte får arbeta för att du är, eller misstänks vara, smittbärare. Detta kallas lön till smittbärare.
Om du inte arbetar inom det statliga avtalsområdet och inte får arbeta på grund av att du är smittad eller kan vara smittad av coronaviruset kan du få smittbärarpenning. Försäkringskassan beslutar om vilken ersättning du har rätt till.
(16/3-2020)
Ja. I nuläget rekommenderar expertmyndigheter inte någon allmän stängning av arbetsplatser. Om din arbetsgivare ändå väljer att göra det har du rätt till lön.
(16/3-2020)
Det kan arbetsgivaren göra genom arbetsledningsrätten, men självklart har du då rätt till lön som vanligt.
(16/3-2020)
Nej, man kan inte kräva att få jobba hemifrån. Att avvika från arbetsplatsen olovligen kan ses som en arbetsvägran och du riskerar då allvarliga konsekvenser
Du bör försöka ha en dialog med din arbetsgivare och tala om varför du är orolig och vilka lösningar som skulle kunna vara möjliga. Har du möjlighet att jobba hemifrån kan det vara ett alternativ men inget man kan kräva. Arbetsgivaren kan inom ramen för arbetsledningsrätten kräva att arbete utförs på arbetsplatsen.
(16/3-2020)
Arbetsgivaren kan bara arbetsleda inom anställningsavtalet. Frågan om arbetsskyldighet i hemmet är alltså beroende av hur anställningsavtalet ser ut och vilka överenskommelser det finns mellan arbetstagare och arbetsgivare.
Vid arbete i hemmet gäller anställningsavtalet som vanligt och de rättigheter och skyldigheter som följer med anställningen. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetstagarens arbetsmiljö även när arbete utförs i hemmet. För att säkerställa att arbetsmiljön i hemmet är tillfredsställande och inte skapar risk för ohälsa krävs en kontinuerlig dialog med arbetstagaren i bland annat arbetsmiljöfrågor. Se mer om arbetsmiljöfrågor vid hemarbete på Arbetsmiljöverket.
En person som utför sitt förvärvsarbete i hemmet och råkar ut för ett olycksfall kan vara försäkrad för olycksfall i arbetet enligt personskadeavtalet (PSA). Detta förutsätter dock att olycksfallet står i påtagligt och direkt samband med det förvärvsarbete som utförs. För just denna fråga se Arbetsgivarverket.
(25/3-2020)
Nej, anställda som får sin arbetstid och lön sänkt för att arbetsgivaren vill möta en ekonomisk nedgång, så kallat korttidsarbete, kan inte få a-kassa för den förlorade inkomsten. Endast den som blir uppsagd och arbetslös på hel- eller deltid kan få ersättning, och då är det viktigt att man har varit medlem i a-kassan, enligt information från Akademikernas a-kassa.
(16/3-2020)
Den nya tillfälliga reglerna innebär dels att kraven för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen sänks och att ersättningsnivån höjs. Därutöver slopas de sex karensdagarna i försäkringen. Man höjer också grundbeloppet för personer som inte uppfyller kraven för inkomstrelaterad ersättning. Det nya grundbeloppet är 510 kronor per dag före skatt. För att få ett helt grundbelopp ska man ha arbetat heltid i minst ett år.
För att få den högre ersättningen, inkomstrelaterad ersättning, räcker det under 2020 att du varit med i a-kassan i minst tre månader (tidigare tolv månader) före du blir arbetslös (medlemsvillkoret). Du ska också ha arbetat i minst 60 timmar per månad (tidigare 80 timmar) i minst sex månader (arbetsvillkoret). Den högsta ersättningsnivån höjs så att den motsvarar 80 procent av tidigare inkomst upp till 33 000 kronor per månad i 100 dagar (tidigare var taket 25 025 kronor per månad). Den 29 juni höjdes den högsta ersättningsnivån från dag 101 i arbetslöshetsperioden från 80 procent av 20 900 kronor per månad till 80 procent av 27 500 kronor per månad.
På regeringen.se hittar du frågor och svar om tillfälligt höjt tak i a-kassan från dag 101
När börjar förändringarna gälla?
Förändringarna träder i kraft vid lite olika tidpunkter och allt är ännu inte klart i alla detaljer, men klart är att det nya medlemsvillkoret gäller från den 1 mars och att du därför tidigast den 1 juni kan kvalificera sig enligt det nya medlemsvillkoret om du gick med i a-kassan senast under mars månad. Den nya högre ersättningsnivån för dag 1-100 i arbetslöshetsperioden gäller från den 13 april och karensdagarna slopas från den 30 mars. Höjningen av ersättningen från dag 101 gäller från den 29 juni. Regeringen har meddelat att förändringarna gäller fram till den 3 januari 2021.
Medlem i a-kassa
SULF rekommenderar att du snarast blir medlem i Akademikernas a-kassa om du inte redan är det och att du vänder dig dit om du har ytterligare frågor om din arbetslöshetsförsäkring.
SULF:s inkomstförsäkring
Som medlem omfattas du även av SULF:s inkomstförsäkring. För att få ersättning från inkomstförsäkringen ska du ha varit medlem hos oss i minst 12 månader när du blir arbetslös, ha rätt till inkomstrelaterad ersättning från a-kassan och ha haft en lön som överstiger taket som nu från 13 april alltså är 33 000 kronor per månad i 100 dagar. Från dag 101 kan du få ersättning från vår försäkring om du haft en inkomst som överstiger 20 900 kronor per månad (från 29 juni gäller här att du kan få ersättning om din lön överstiger 27 500 kronor per månad). Vår försäkring ersätter de första 150 dagarna och ger dig totalt ca 80 procent av hela din tidigare inkomst inklusive den ersättning du får från a-kassan. De 150 dagarna börjar räknas från den första dagen i din arbetslöshetsperiod. Om din lön inte överstiger 33 000 kronor per månad men väl 20 900 kronor (27 500 kronor från 29 juni) per månad kan du få ersättning från vår försäkring i 50 dagar. Se även nedan om vad som gäller om du också kan få ersättning från Trygghetsstiftelsen.
Läs mer om vår inkomstförsäkring.
Tilläggsförsäkring
Här kan du teckna en tilläggsförsäkring som täcker ytterligare 150 dagar. Tilläggsförsäkringen måste tecknas senast 12 månader före den första dagen du blir arbetslös.
Vad gäller om du även kan få ekonomiskt stöd från Trygghetsstiftelsen?
Om du kan få utfyllnad av din a-kasseersättning från Trygghetsstiftelsen ska du i första hand ansöka hos dem genom vårt omställningsavtal. Detsamma gäller om du inte har arbetat inom det statliga området och omfattas av annat omställningsavtal, men då vänder du till en annan omställningsorganisation.
Om du har rätt till endast 44 ersättningsdagar hos Trygghetsstiftelsen (detta gäller dig som har varit tidsbegränsat anställd hos samma arbetsgivare i minst tre år i en följd) så ska du börja med att ansöka om ersättning hos stiftelsen. De kommer då att ersätta dig under de första 44 dagarna om du har haft en lön över den högsta nivå som a-kassan ersätter och därefter kan du ansöka om ersättning från vår inkomstförsäkring. Du kan då få ersättning under upp till 150 dagar ytterligare, det vill säga totalt upp till 194 dagar. Har du tecknat tilläggsförsäkringen i rätt tid kan du få ytterligare upp till 150 dagar genom den.
(8/5-2020)
Nej, om det inte träffats ett lokalt avtal.
(7/10-2020)
Arbetsgivaren kan ålägga dig sådant arbete, men du bör se till att det i så fall dokumenteras på lämpligt sätt, till exempel genom en uppdatering av din tjänstgöringsplan och att det då tydligt framgår att du åläggs arbete utöver den plan som fanns sedan tidigare. Eftersom lärare har årsarbetstid så kan arbetstid omfördelas under året. Om det sedan vid årets slut visar sig att du beordrats arbete utöver ordinarie årsarbetstid så har du rätt till övertids- eller mertidsersättning beroende på om du arbetar hel- eller deltid. Om undervisning schemaläggs på kvällar och helger kan extra ersättning för detta utgå.
SULF har fått signaler om att vissa lärosäten nu ber lärarna att inför hösten förbereda sig för både campus- och distansundervisning. Om du får ett sådant uppdrag gäller rent generellt det vi skriver om ovan, det vill säga att du ska se till att det merarbete detta innebär dokumenteras och förs in i din tjänstgöringsplan. Arbetsgivaren får sedan antingen plocka bort andra arbetsuppgifter under året så att allt arbete ryms inom årsarbetstiden eller i annat fall se till att du får ersättning för det övertids- eller mertidsarbete som uppstår. Vid en omfördelning av arbetsuppgifter ska det som framgår av lokala kollektivavtal också beaktas så att en eventuell minsta tid för forskning eller kompetensutveckling inte underskrids.
Här kan du kan läsa mer om årsarbetstid och de lokala arbetstidsavtalet på ditt lärosäte. Där finns mer om olika ersättningar.
(15/5-2020)
Du får börja med att fråga din arbetsgivare om du kan få tjänstledigt för att arbeta inom regionen. Om de går med på det kan du ta en anställning där och då kommer du att omfattas av anställningsvillkoren enligt de kollektivavtal som gäller där. När det gäller intjänande av tjänstepension omfattas du då av avtalet på den sektorn och rekommendationen här är att du ska gå på det avgiftsbestämda avtalet AKAP-KL. Vår bedömning är att detta i normalfallet är det mest förmånliga för dig, men om du tidigare arbetat inom regionen och är född före 1986 kan det vara värt att undersöka om det är bättre att du gå på det förmånsbestämda avtalet KAP-KL. Kontakta i så fall oss för mer information.
Om du är lektor eller professor med förenad anställning så kan du öka din tjänstgöring inom regionen inom ramen för den anställning du har. Då ska du inte vara tjänstledig och du kommer att fortsätta att omfattas av det statliga pensionsavtalet. De extra ersättningar som kan utgå under den tid du arbetar inom vården (såsom övertid, jour- och beredskapstillägg) ingår normalt inte i underlaget för tjänstepension, men Sveriges kommuner och regioner har rekommenderat att sådana ersättningar ska ligga till grund för kommunal tjänstepension i den situation som nu råder. Om det inte är möjligt finns det också utrymme att träffa lokalt kollektivavtal om extra avsättningar till den statliga tjänstepensionen. Kontakta Saco-S-föreningen på lärosätet för mer information om vad som gäller hos dig.
(4/5-2020)
Din arbetsgivare är i det här läget inte skyldig att betala ut lön. Du kan däremot ha rätt att vara föräldraledig enligt Föräldraledighetslagen. Andra alternativ kan vara att du kommer överens med din arbetsgivare om att arbeta hemma eller att ta ut semester eller tjänstledighet.
Du har rätt att vara ledig för vård av barn (VAB) med tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. socialförsäkringsbalken, och 8 § föräldraledighetslagen, om ett barn är sjukt, är smittbärare eller om dess ordinarie vårdare är sjuk. Detta gäller också om det finns en konkret misstanke om att barnet sprider smitta. Det kan exempelvis vara en läkare eller en sjuksköterska som har bedömt detta.
(16/3-2020)
En anställning som doktorand ska vara under den tid som motsvarar fyra års heltidsstudier. Den får således förlängas om det finns särskilda skäl så att den totala tiden når upp till detta. Normalt är det inga problem att få förlängning för tid då man är ledig från anställningen på grund av till exempel sjukdom eller föräldraledighet eller för tid då man undervisar eller deltar i forskning som inte ingår i avhandlingsarbetet. Det är dock alltid viktigt att allt sådant dokumenteras och helst i den individuella studieplanen.
Nu under Coronapandemin har det uppkommit frågor om vad som gäller för förlängning av anställningar. SULF:s uppfattning är att det enligt regelverket är tillåtet att förlänga anställningen om man försenas av andra skäl än de som nämns ovan om man försenas i sin forskarutbildning. Det kan då handla även om annat än Coronasituationen, såsom att man behöver byta handledare eller liknande.
Det är viktigt att du har en tät kontakt med dina handledare om hur just din situation påverkas och hur mycket och varför du försenas i din forskarutbildning. Det kan finnas många skäl till att det blir en försening beroende på vad man arbetar med så det är svårt att återge alla exempel, men några typiska skäl kan vara inställda kurser, inställda resor, att man inte har tillgång till infrastruktur eller annat som behövs för att genomföra projektet. Det kan också handla om att man har behov av något särskilt stöd som nu inte längre kan tillgodoses. Om du åläggs mer undervisning av studenter ska den tiden ligga utanför forskarutbildningen precis som vanligt. Se till att allt sådant dokumenteras.
Hur din forskarutbildning finansieras ska inte påverka möjligheten till förlängning. Alla ska behandlas likvärdigt utifrån situationen och de skäl som finns för en förlängning. Är det så att externa medel inte räcker till eller inte kan omdisponeras över tid så får lärosätet ta ansvar för det. I praktiken går det inte att komma runt att det kan handla om huruvida det finns pengar för att förlänga anställningen. Även här måste det vara en likabehandling så att den som har goda skäl för det kan få sin förlängning oavsett om man råkar finnas i en rik eller mindre rik miljö. SULF har också tryckt på för att lärosätena ska få mer resurser från regeringen för att lösa situationen.
Frågan om en generell förlängning för alla doktorander har dykt upp på sina håll. Det skulle kunna vara något som kan lyftas vid varje lärosäte eller del av lärosäte. Ett skäl som talar för detta kan vara att alla på något sätt påverkas negativt av den rådande situationen och att det vore rimligt, och även enklare rent administrativt, att ge alla en kortare förlängning. Det är dock i så fall viktigt att det alltid finns en möjlighet att på individuell basis ge ytterligare förlängning så att inte en sådan schablon anses täcka upp för allt.
(26/5-2020)
Vård av sjukt barn liksom all annan föräldraledighet ger rätt till förlängning av doktorandanställning om det behövs för att slutföra forskarutbildningen. Om arbetsgivaren hanterar frågan på annat sätt kan detta utgöra brott mot missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen eftersom doktoranden då inte får samma förutsättningar som den som inte varit föräldraledig. Rekommendationen är att doktoranden tar upp detta med sin handledare och prefekt/annan chef och att det dokumenteras i studieplanen.
(27/3-2020)
SULF:s uppfattning är att lärosätena i första hand bör undersöka möjligheterna att genomföra disputationen med hjälp av digitala kanaler på utsatt tid. Universitetskanslersämbetet, UKÄ har också nyligen klargjort att det inte finns några rättsliga hinder mot att genomföra den på distans, men att man kan behöva vidtaga vissa åtgärder för att uppfylla kravet på att disputationen ska vara offentlig.
Om det inte är möjligt att genomföra disputationen digitalt är det vår uppfattning att du ska få fortsatt anställning fram till dess att den kan genomföras. Detta är en situation som du inte kan råda över och omständigheterna är enligt SULF:s uppfattning sådana att det finns särskilda skäl att förlänga anställningen även utöver fyra års heltidsstudier. Även Arbetsgivarverket har gått ut med att de anser att Coronasituationen är skäl för förlängning om du har hindrats från att utföra ditt arbete på grund av detta.
Tänk på att det tyvärr inte är möjligt att få arbetslöshetsersättning om anställningen löper ut och studierna inte är avslutade. Normalt anses de avslutade när avhandlingen är inlämnad för tryckning och alla kurser är avklarade. För mer information om detta hänvisar vi till Akademikernas a-kassa.
(30/4-2020)
Nej, arbetsgivaren bestämmer inte över vad man gör på sin fritid och kan inte kräva att man avbokar en resa. Om man är överens med arbetsgivaren och de kan betala för den avbokade resan kan det vara en lösning, men inget arbetsgivaren kan kräva. I skrivande stund rekommenderar myndigheterna att man ska avstå från alla onödiga resor, oavsett land.
(16/3-2020)
Hela årets semester ska som huvudregel förläggas till det år då den intjänats, vilket i regel är detsamma som kalenderår. Huvudsemesterperioden ska normalt förläggas så att du får en sammanhängande semesterledighet om minst fyra veckor under perioden juni-augusti. Du kan komma överens om att dela upp din semester och inte ha sammanhängande semester under fyra veckor, men arbetsgivaren kan inte mot din vilja dela upp semestern så att inte minst fyra veckor är sammanhängande under juni-augusti om detta inte tillåts i ett lokalt kollektivavtal. Även om det inte finns något avtal får arbetsgivaren dock, om det finns särskilda skäl, förlägga din sammanhängande semester utanför perioden juni-augusti.
Om arbetsgivaren inte anser att det är möjligt att lägga ut årets alla intjänade semesterdagar, till exempel för att du måste lägga ner mer tid på att förbereda digital undervisning inför höstterminen, kommer de överskjutande dagarna att omvandlas till sparade semesterdagar vid årsskiftet om de ryms inom det totala antalet dagar som får sparas (högst 30 dagar enligt det statliga kollektivavtalet). Kan de inte sparas ska värdet av dem betalas ut efter årsskiftet. Skulle din anställning upphöra före årsskiftet ska de semesterdagar som inte kunnat tas ut ersättas med ca 5 procent av din månadslön per semesterdag. Här kan du även läsa om vår fråga och svar kring arbetstid nu när många lärare får i uppdrag att förbereda såväl campus- som digital undervisning.
Innan beslut fattas om förläggning av årets semester kan du begära att få spara semesterdagar. Du har rätt att spara alla dagar som överstiger 20 per år så länge de ryms inom det totala antalet som får sparas. En annan möjlighet är att du kommer överens med arbetsgivaren om att omvandla ett antal semesterdagar som inte kan tas ut till lön eller en extra pensionsavsättning.
Redan sparad semester från tidigare år kan bara läggas ut om ni kommer överens om det. Huvudregeln är här att arbetstagaren väljer vilket år sparad semester ska förläggas. I kollektivavtalet finns ett undantag från att detta ska ske inom fem år vilket gör att du kan spara din semester lägre än så. Är dagarna kvar när anställningen upphör ska de ersättas ekonomiskt. Detta gäller även om du har en tidsbegränsad anställning som är på väg att löpa ut.
Om arbetsgivaren redan har beslutat om när du ska ha semester kan du inte kräva att få ändra den utan det kräver en överenskommelse mellan dig och arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan i regel inte heller ändra på en redan beviljad semester eftersom ett sådant beslut är bindande. Skulle arbetsgivaren vilja ändra på sitt beslut ska du därför i första hand kontakta din lokalförening om du inte vill gå med på det.
Observera att det, inte minst för lärare, forskare och doktorander, kan finnas lokala överenskommelser om hur semester ska förläggas till exempel så kallad schablonsemester. Om så är fallet ska den överenskommelsen följas. Det finns också särskilda regler om hur semester kan förläggas under uppsägningstid samt om du blir sjuk under din semester. Kontakta i första hand din lokalförening om du vill veta mer om detta.
Avslutningsvis ska arbetsgivaren som huvudregel meddela dig två månader i förväg om när du ska ha semester. Även detta gäller om du har en tidsbegränsad anställning som är på väg att löpa ut.
(26/5-2020)
Arbetstid
Ja den ska vara beordrad eller godkänd i efterhand av din närmsta chef. Tänk på att du inte själv kan bestämma om du arbetar övertid och sedan förutsätta att du får ersättning i efterhand. Det är viktigt att du dokumenterar om du blir ombedd att arbeta övertid så det inte blir några diskussioner i efterhand. Övertidsersättningens omfattning regleras via Villkorsavtal-T eller ditt lokala arbetstidsavtal.
Mertid är när du som arbetar deltid blir ombedd att arbeta mer än du normalt arbetar. Om man till exempel arbetar 50 procent deltid och blir ombedd att arbeta mer så kallas det mertid. Mertid ersätts på ett annat sätt än övertid, så titta i ditt lokala arbetstidsavtal eller i Villkorsavtal-T.
Då vänder du dig till din lokala Saco-S-förening eller lokala SULF-förening så hjälper de dig att försöka lösa problemet. Här är det viktigt att kunna uppvisa att du blivit beordrad att arbeta övertid.
Förtroendearbetstid innebär att du arbetar mot mål och deadlines i stället för ett visst antal timmar per dag, månad, eller år. Förtroendearbetstid innebär en stor frihet för dig att själv planera din arbetstid. Men, det innebär inte att du kan strunta i möten som du kallas till eller och du schemaläggs för undervisning. Arbetar du med förtroendearbetstid är du inte berättigad till övertid. Om din chef vill att du ska övergå till förtroendearbetstid så måste arbetsgivaren förhandla detta med dig.
Ta kontakt med ditt lokala fackförbund så hjälper de dig med detta.
Årsarbetstid är den vanligaste arbetstiden för universitetslärare. Det innebär att du ska arbeta ett visst antal timmar per år. Årsarbetstid tillämpas ofta när arbetstiden varierar mellan olika perioder under året. Om du har årsarbetstid är du berättigad till övertid.
Här hittar du information om vilka steg du bör följa när du blir arbetslös och vilka ersättningar som du kan få, till exempel SULF:s inkomstförsäkring. Det viktigaste är att du anmäler dig som arbetssökande till Arbetsförmedlingen på din första arbetslösa vardag.
A-kassan är grunden för att din inkomstförsäkring ska gälla – om du inte är medlem i Akademikernas a-kassa gäller inte inkomstförsäkringen alls. Du betalar din avgift direkt till Akademikernas a-kassa. Logga in på akademikernasakassa.se/minasidor för att kontrollera hur länge du varit medlem.
Är du ännu inte medlem – gå med direkt på akademikernasakassa.se/medlemsansokan
Förälder
Det beror på vilken typ av tidsbegränsad anställning du har, det vill säga vad det står i ditt anställningsbevis på raden som heter ”grund för tidsbegränsning” eller något liknande. Det är den som avgör dina rättigheter vad gäller förlängning av anställningen. De allra flesta tidsbegränsade anställningar bland våra medlemmar har sin grund i något av följande tre regelverk:
- Högskoleförordningen, HF
- Postdoktorsavtalet (ett kollektivavtal om anställning som postdoktor)
- Lagen om anställningsskydd, LAS
Exempel 1: Enligt HF får en doktorandanställning alltid förlängas på grunda av föräldraledighet. Även biträdande lektor eller motsvarande meriteringsanställning får förlängas med högst två år.
Exempel 2: Om du är anställd enligt postdoktorsavtalet mellan Saco-S med flera och Arbetsgivarverket, har du rätt till förlängning för din föräldraledighet.
Exempel 3: Anställning enligt LAS saknar rätt till förlängning för föräldraledighet, sjukdom med mera. Det är alltså upp till arbetsgivaren i dessa fall att förlänga utifrån behov och ekonomi.
Enligt Föräldraledighetslagen 1995:584 har en arbetsgivare ingen rätt att fråga om graviditet eller planerad föräldraledighet. Det står till exempel i § 16 att det är förbjudet att missgynna en sökande på grund av graviditet eller föräldraledighet. Det innebär att du inte behöver ta upp det med arbetsgivaren under till exempel en arbetsintervju. Däremot är det en skyldighet att informera senast två månader innan en planerad föräldraledighet, samt även ange hur länge du planerar att vara ledig (§13).
Vård av sjukt barn liksom all annan föräldraledighet ger rätt till förlängning av doktorandanställning om det behövs för att slutföra forskarutbildningen. Om arbetsgivaren hanterar frågan på annat sätt kan detta utgöra brott mot missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen eftersom doktoranden då inte får samma förutsättningar som den som inte varit föräldraledig. Rekommendationen är att doktoranden tar upp detta med sin handledare och prefekt/annan chef och att det dokumenteras i studieplanen.
Inkomstförsäkring
Ett stipendium kan aldrig betraktas som en inkomst på vilken man kan basera arbetslöshetsersättningen. Det kan emellertid vara möjligt att räkna bort perioden på stipendiet om du till exempel har studerat (på forskarutbildning) eller under en postdok period och har fått denna period godkänd som studier av a-kassan. Dessutom måste dina studier ha varit på heltid och du får endast räkna bort fem år.
Läs om de särskilda reglerna för arbetslöshetsersättning här.
Ansökningsblanketten för SULF:s inkomstförsäkring (som hanteras av Folksam) måste skickas antingen via e-post eller skrivas ut och skickas till Folksam, till adressen längst ner på ansökningsblanketten. Det är viktigt att du bifogar det relevanta beslutet om din rätt till förmåner från Trygghetsstiftelsen eller andra förmåner utöver Akademikernas a-kassa. Din inkomstförsäkring aktiveras direkt efter det att försäkringsperioden från Trygghetsstiftelsen löper ut.
Nej. Du måste välja vilken inkomstförsäkring du vill utnyttja.
Nej. För att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen måste du ha rätt till inkomstrelaterad ersättning från a-kassan. Det innebär att du behöver vara ha varit medlem i både SULF och en a-kassa (till exempel Akademikernas a-kassa) i minst tolv månader för att kunna utnyttja försäkringen.
SULF:s inkomstförsäkring gäller inte om du säger upp dig själv och uppsägningen leder till en avstängningsperiod hos a-kassan (det vill säga uppsägning utan giltig anledning), vilket är det normala. Om man däremot enligt Akademikernas a-kassas regler har giltiga skäl för sin uppsägning blir det ingen avstängning.
Läs mer om giltiga skäl på Akademikernas a-kassas webbplats.
Den nya tillfälliga reglerna innebär dels att kraven för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen sänks och att ersättningsnivån höjs. Därutöver slopas de sex karensdagarna i försäkringen. Man höjer också grundbeloppet för personer som inte uppfyller kraven för inkomstrelaterad ersättning. Det nya grundbeloppet är 510 kronor per dag före skatt. För att få ett helt grundbelopp ska man ha arbetat heltid i minst ett år.
För att få den högre ersättningen, inkomstrelaterad ersättning, räcker det under 2020 att du varit med i a-kassan i minst tre månader (tidigare tolv månader) före du blir arbetslös (medlemsvillkoret). Du ska också ha arbetat i minst 60 timmar per månad (tidigare 80 timmar) i minst sex månader (arbetsvillkoret). Den högsta ersättningsnivån höjs så att den motsvarar 80 procent av tidigare inkomst upp till 33 000 kronor per månad i 100 dagar (tidigare var taket 25 025 kronor per månad).
När börjar förändringarna gälla?
Förändringarna träder i kraft vid lite olika tidpunkter och allt är ännu inte klart i alla detaljer, men klart är att det nya medlemsvillkoret gäller från den 1 mars och att du därför tidigast den 1 juni kan kvalificera sig enligt det nya medlemsvillkoret om du gick med i a-kassan senast under mars månad. Den nya högre ersättningsnivån gäller från den 13 april och karensdagarna slopas från den 30 mars. Regeringen har meddelat att förändringarna gäller fram till den 3 januari 2021.
Medlem i a-kassa
SULF rekommenderar att du snarast blir medlem i Akademikernas a-kassa om du inte redan är det och att du vänder dig dit om du har ytterligare frågor om din arbetslöshetsförsäkring.
SULF:s inkomstförsäkring
Som medlem omfattas du även av SULF:s inkomstförsäkring. För att få ersättning från inkomstförsäkringen ska du ha varit medlem hos oss i minst 12 månader när du blir arbetslös, ha rätt till inkomstrelaterad ersättning från a-kassan och ha haft en lön som överstiger taket som nu från 13 april alltså är 33 000 kronor per månad i 100 dagar. Från dag 101 kan du få ersättning från vår försäkring om du haft en inkomst som överstiger 20 900 kronor per månad. Vår försäkring ersätter de första 150 dagarna och ger dig totalt ca 80 procent av hela din tidigare inkomst inklusive den ersättning du får från a-kassan. De 150 dagarna börjar räknas från den första dagen i din arbetslöshetsperiod. Om din lön inte överstiger 33 000 kronor per månad men väl 20 900 kronor per månad kan du få ersättning från vår försäkring i 50 dagar. Se även nedan om vad som gäller om du också kan få ersättning från Trygghetsstiftelsen.
Läs mer om vår inkomstförsäkring.
Tilläggsförsäkring
Här kan du teckna en tilläggsförsäkring som täcker ytterligare 150 dagar. Tilläggsförsäkringen måste tecknas senast 12 månader före den första dagen du blir arbetslös.
Vad gäller om du även kan få ekonomiskt stöd från Trygghetsstiftelsen?
Om du kan få utfyllnad av din a-kasseersättning från Trygghetsstiftelsen ska du i första hand ansöka hos dem genom vårt omställningsavtal. Detsamma gäller om du inte har arbetat inom det statliga området och omfattas av annat omställningsavtal, men då vänder du till en annan omställningsorganisation.
Om du har rätt till endast 44 ersättningsdagar hos Trygghetsstiftelsen (detta gäller dig som har varit tidsbegränsat anställd hos samma arbetsgivare i minst tre år i en följd) så ska du börja med att ansöka om ersättning hos stiftelsen. De kommer då att ersätta dig under de första 44 dagarna och därefter kan du ansöka om ersättning från vår inkomstförsäkring. Du kan då få ersättning under upp till 150 dagar ytterligare, det vill säga totalt upp till 194 dagar. Har du tecknat tilläggsförsäkringen i rätt tid kan du få ytterligare upp till 150 dagar genom den.
Du har rätt att överklaga. Det gör du till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Överklagandet måste göras inom tre veckor efter att anställningsbeslutet tillkännagivits. Överklagandet måste vara skriftligt.
Om ett anställningsbeslut ska hålla vid en eventuell överklagan måste universitetet kunna visa att de faktorer som legat till grund för beslutet är samma som de som presenterades i kvalifikationskraven i annonsen och att kvalifikationskraven är relevanta för att kunna fullgöra anställningen väl. Det är inte tillåtet för en statlig arbetsgivare att ändra kvalifikationskraven under rekryteringsprocessens gång.
Det finns ingen gräns, men om det gäller en tillsvidareanställning är handläggningstiden ofta längre än vid tidsbegränsade anställningar och ett riktmärke är minst tre veckor. Vid tjänstetillsättningar där det ska göras sakkunnigbedömning, vilket krävs vid lektors- och professorstillsättningar, kan tiden mellan sista ansökningsdag och beslut dra ut flera månader.
Det första du bör göra är att läsa igenom anställningsavtalet. Det är ett bindande avtal mellan båda parter och kan var muntligt eller skriftligt. Vi rekommenderar att du begär ett skriftligt anställningsavtal, så att det inte uppstår några oklarheter eller missförstånd i efterhand. Skriv inte på innan du har tagit reda på villkoren för anställningen, samt är överens om lönen. Ta också reda på när nästa lönerevision sker och om du ingår i den.
Avtalet skriver både du och din chef på och följande information ska ingå:
Parternas namn, kontaktuppgifter, tillträdesdag, arbetsplats, anställningsform, yrkesbenämning eller titel, lön och eventuella löneförmåner samt sysselsättningsgrad.
Semester, tjänstepension, arbetstid, uppsägningstid och andra anställningsvillkor brukar regleras i kollektivavtal. Vilket avtal som gäller på just din arbetsplats kan du få information om från din arbetsgivare eller lokala fackliga företrädare. Inom staten gäller Villkorsavtal- T. Det kan även finnas lokala kollektivavtal som reglerar till exempel ersättning för friskvård, doktorandlöner och arbetstid.
Om du ska börja jobba på en arbetsplats utan kollektivavtal så bör alla anställningsvillkor regleras skriftligt i ditt anställningsavtal och då kan du få hjälp från SULF för att kontrollera innehållet i avtalet. Det kan du göra genom att kontakta SULF:s medlemsrådgivning.
Frågan om anställningsavtal regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS). Ett anställningsavtal är giltigt oavsett form, det vill säga även muntligt avtal är bindande. Enligt LAS § 6c ska arbetsgivaren dock senast en månad efter att arbetstagaren har börjat arbetet lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet (om anställningen är längre än tre veckor). Du ska också få reda på vilket kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen och som reglerar vissa anställningsvillkor såsom antalet betalda semesterdagar.
Mer information
När du erbjuds en tjänst har du rätt att förhandla din lön. Det gör du med lönesättande chef. Inför den förhandlingen är det bra om du kan förbereda dig genom att fundera på vilket ditt löneanspråk är, vilken den lägsta lön du kan acceptera är och kunna motivera dina löneanspråk. Enligt det centrala löneavtalet inom staten (RALS-T) så ska lönen vara individuell och differentierad och sättas utifrån arbetsuppgifternas svårighetsgrad, din skicklighet och förväntade resultat/prestation och vilket ansvar du har i ditt nya jobb.
För att få information om löneläget på ditt lärosäte samt få stöd i löneförhandlingsprocessen bör du kontakta någon lokal Saco-S-företrädare. De har en överblick över lönesättningen lokalt och kan hjälpa dig med till exempel lokala lönepolicys och lönestatistik. Lönestatistik för hela landet hittar du på Saco-lönesök och i SULF:s lönestatistik som är tillgängliga för dig som SULF-medlem. Innan du accepterar din nya lön bör du även ta reda på när nästa lönerevision sker och om du ska ingå i den.
Pension
Fram till 2020 gäller att arbetsgivaren senast en månad innan 67-årsdagen ska säga upp den anställde om anställningen ska upphöra. Men du kan ha kvar din anställning om du kommer överens med arbetsgivaren om det. Efter 67-årsdagen gäller en månads uppsägningstid.
Från och med år 2020 kommer LAS-åldern (rätten att ha kvar sin anställning) höjas till 68 och 2023 kommer den att höjas till 69 år.
Genom en övergångsbestämmelse i LAS kan arbetsgivaren, enligt de regler som gäller fram tills årsskiftet, lämna ett skriftligt besked om att de vill att du ska lämna din anställning vid utgången av den månad du fyller 67 år. Om så sker avslutas din anställning den 31 januari 2020, men det går så klart att komma överens om att du återanställs och då sannolikt på en tidsbegränsad anställning. Om arbetsgivaren inte lämnar ett skriftligt besked minst en månad i förväg och du inte heller säger upp dig från anställningen fortsätter den och då gäller samma bestämmelser som för alla andra som kvarstår i anställningen.
Någon motsvarande övergångsbestämmelse gäller inte när åldern höjs till 69 år den 1 januari 2023.
Du bör diskutera saken med din arbetsgivare. Om du har önskemål om att stanna kvar och arbeta vidare är det fullt möjligt. Du kan då också ta upp önskemål om förändringar av arbetsuppgifterna eller om du vill gå ner i arbetstid.
Vill du själv avsluta din anställning kan ni diskutera lämplig tidpunkt för detta, till exempel om det finns arbetsuppgifter som ni båda tycker behöver avslutas efter att du passerat åldersgränsen. Det kanske kan kännas bra att välja att själv avsluta anställningen genom att du säger upp dig istället för att bli uppsagd som avslutning på ett långt arbetsliv vilket kan bli resultatet av att inte nå en överenskommelse. Tänk också på att ansöka om uttag av pension i god tid om det är din önskan eftersom det kan ta upp till tre månader att få pensionen utbetald.
Anställningsvillkoren som följer av Villkorsavtal-T förändras inte på grund av att man uppnår en viss ålder. Det innebär att du fortsatt till exempel har rätt till samma antal semesterdagar som förut och även till alla andra förmåner som finns i avtalet. Indirekt kan vissa villkor dock påverkas, till exempel det sjukpenningtillägg som utgår vid sjukfrånvaro eftersom möjligheten att få sjukpenning påverkas av ålder.
Det finns villkor i en del andra kollektivavtal som påverkas efter att man uppnått en viss ålder. Kontakta din lokala Saco-S-företrädare för att få mer information om detta.
Uppsägningstiden är en månad då åldersgränsen har passerats. Före åldersgränsen passerats gäller i regel två månaders uppsägningstid. Det går också att komma överens med arbetsgivaren om en annan uppsägningstid.
Om du omfattas av chefsavtalet eller har en fullmaktsanställning har du dock tre månaders egen uppsägningstid efter att åldersgränsen passerats om inget annat överenskommes. Dessförinnan gäller här sex månaders uppsägningstid.
Om arbetsgivaren vill säga upp dig efter att du fyllt 68 år krävs inte längre saklig grund för uppsägningen. Däremot ska arbetsgivaren minst 14 dagar innan uppsägningen sker skriftligen underrätta dig om att de avser att säga upp dig. Du, och även Saco-S-föreningen, kan då inom en vecka begära en överläggning med arbetsgivaren om beskedet. Under en sådan överläggning kan man diskutera om det finns några alternativ till att arbetsgivaren säger upp dig. Det kan till exempel handla om möjligheterna att få andra arbetsuppgifter, gå ner på deltid, att du själv säger upp dig och om du i så fall istället kan arbeta kvar med en tidsbegränsad anställning. Som nämns ovan bör den dialogen dock ha förts redan i ett tidigare skede. Om arbetsgivaren inte ändrar sin uppfattning har denne efter en genomförd överläggning rätt att säga upp dig, dock tidigast den dag du fyller 68 år (69 år från 2023). Uppsägningstiden är då en månad om inget annat överenskommes. Omfattas du av chefsavtalet är uppsägningstiden istället tre månader.
Om du hamnar i denna situation och har för avsikt att ansöka om utbetalning av pension bör du agera snabbt så att den förhoppningsvis hinner utbetalas i samband med att anställningen upphör då handläggningstiden kan vara upp till tre månader hos Pensionsmyndigheten och hos Statens tjänstepensionsverk (SPV).
Eftersom du inte kan sägas upp från din anställning med stöd av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd, LAS, gäller här istället som tidigare särskilda regler om avgångsskyldighet vid viss ålder. Skyldigheten att avgå inträder nu fram tills årsskiftet vid utgången av den månad man fyller 67 år. Eftersom den övergångsbestämmelse som finns i LAS för andra arbetstagare inte blir tillämplig för fullmaktsanställda så höjs åldern enligt vår överenskommelse för avgångsskyldighet till 68 år (eller den senare tidpunkt som arbetsgivaren meddelar) redan från den 1 januari även om du fyller 67 år i januari 2020. Den 1 januari 2023 höjs den ålder då avgångsskyldighet inträder till 69 år.
Om din anställning består och du, efter att den ålder då avgångsskyldigheten inträder har passerats, vill säga upp dig har du en egen uppsägningstid om tre månader, till skillnad från sex månader som annars gäller för fullmaktsanställda.
Semester
Beslut om semesterförläggning är att betrakta som en rättshandling med bindande kraft som arbetsgivaren inte ensidigt utan fog kan återkalla. Sker detta kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig (enligt praxis från Arbetsdomstolen).
Kvarvarande semester ska betalas ut med ett värde om 5,09 procent av månadslönen per semesterdag inklusive semesterlönetillägg. Arbetsgivaren kan inte lägga ut semester retroaktivt och sparad semester kan aldrig läggas ut utan arbetstagarens medgivande, inte ens om man vet att en anställning kommer att upphöra. Ska årets semester läggas ut utan överenskommelse ska det ske minst två månader i förväg. Därutöver får semester inte förläggas till uppsägningstid utan arbetstagarens medgivande om uppsägningstiden är högst sex månader.
Om du har en doktorandanställning enligt högskoleförordningen,
åtnjuter du samma fördelar som andra anställda (enligt Villkorsavtal-T).
Anställda som säger upp sin anställning vid ett universitet innan de tagit ut alla betalda semesterdagar har rätt att få semesterlön utbetald av universitetet om de inte har kunnat ta ut alla sina semesterdagar som ledig tid under anställningen. Kontakta HR-avdelningen så att det inte blir något missförstånd angående hur många dagar du har rätt till och kommer att få betalt för.
Ibland hävdar arbetsgivaren att du måste ta alla dina sparade semesterdagar före anställningens utgång. Här kan du läsa mer om vad du kan göra om det inträffar.
Tidsbegränsad anställning
Enligt kollektivavtalet för den statliga sektorn (Villkorsavtal-T) har du rätt till tjänstledighet för att arbeta hos en annan statlig arbetsgivare i upp till två år. Denna rätt gäller endast en heltidsanställning. Andra fall om önskad tillfällig frånvaro för annan anställning ska avgöras av arbetsgivaren. Mitt råd är att fråga din arbetsgivare om det skulle vara möjligt att ordna 50 procent tjänstledighet när du har fått detta erbjudande. Kanske kan det vara något som din arbetsgivare också kan dra nytta av? Försök hitta bra argument och lösningar för hur det kan lösas på bästa sätt också för din nuvarande arbetsgivare.
Enligt LAS 15 § ska arbetsgivaren lämna skriftligt besked minst en månad innan anställningstidens utgång, om du varit anställd i minst tolv månader hos samma arbetsgivare de senaste tre åren. Alltså borde du ha fått ett skriftligt besked om att anställningen upphör.
Om du inte snarast får ett nytt anställningskontrakt av din chef, bör du ta kontakt med dina lokala fackliga företrädare, så kan de hjälpa dig med din situation.
Vikariat är en tidsbegränsad anställningsform som omfattas av Lagen om anställningsskydd (LAS). Därmed gäller enligt LAS 5 a § att vikariatet ska omvandlas till en tillsvidareanställning om du varit anställd som vikarie i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.
Om din nuvarande anställning istället är en ALVA-anställning kan anställningar under en period längre än fem år åberopas som grund för inlasning om stapling av olika visstidsanställningar förekommit. Vid stapling av visstidsanställningar beaktas endast ALVA, vikariat eller säsongsarbete För att det ska betraktas som stapling får det inte vara mer än 6 månader mellan anställningarna.
Det är anställningsavtalet som du har när tvåårsgränsen passeras som övergår i en tillsvidareanställning. Om det är en heltidsanställning så blir tillsvidareanställningen en heltidsanställning, om det är en halvtidsanställning så blir det en halvtidsanställning. Detta oavsett hur anställningshistoriken sett ut bakåt i tiden.
Tjänstledighet
Enligt vårt statliga centrala kollektivavtal, Villkorsavtal-T, kapitel 13 §1, har du rätt att vara tjänstledig för att pröva en annan tjänst som omfattas av Villkorsavtalet, vilket är många anställningar inom staten. Där står att du har rätt att vara tjänstledig när du varit tillsvidareanställd hos en arbetsgivare i minst tolv månader. Den tjänst du vill vara tjänstledig för ska vara en tidsbegränsad tjänst. Om du blir erbjuden en tillsvidaretjänst som inleds med en provanställning på sex månader har du också rätt att vara tjänstledig enligt samma regel.
Du kan vara tjänstledig på detta sätt upp till två år enligt det centrala avtalet, men om du har blivit erbjuden en tidsbegränsad tjänst med hänvisning till högskoleförordningen kan du ha rätt till längre ledighet. Anställningar som regleras i högskoleförordningen är till exempel doktorandtjänster och tjänster som biträdande lektor.
Om du inte uppfyller de krav som beskrivits ovan kan du ändå beviljas ledighet upp till sex månader enligt kapitel 13 §3 eller mer om lärosätet anser att det finns särskilda skäl för detta.
Om du är anställd på en statlig myndighet har du enligt Villkorsavtal-T rätt att vara tjänstledig för tidsbegränsade anställningar som regleras i Högskoleförordningen, till exempel doktorandanställning. Om du har fått en doktorandanställning har du alltså rätt till tjänstledighet under hela den tidsbegränsade anställningen som doktorand.
Om du inte har din ordinarie tjänst inom statlig sektor kan du ändå ha rätt till ledighet för doktorandstudier enligt Studieledighetslagen. SULF:s tolkning är att en doktorandanställning räknas som en utbildning enligt 5 kap, 1 och 2 §. Alltså har du rätt att vara tjänstledig enligt Studieledighetslagen under hela utbildningen. Rätt till ledighet enligt lagen har arbetstagare som vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Men arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten upp till 6 månader.
Upphovsrätt
Av sedvana och praxis är det så att universitetsläraren, inte lärosätet, har upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.
Nej, det är ingen skillnad. Upphovsrätten och lärarundantaget gäller på samma sätt för forskare och lärare.
Nej. Det finns ett lärarundantag angivet i Lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar. Men det finns också ett lärarundantag inom upphovsrätten. Den följer av en sedvana som har funnits sedan lång tid tillbaka och som bland annat finns beskriven i flera statliga utredningar, SOU.
Ja. För att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten. Undantag kan finnas, se frågan Om läraren får extra timmar för att göra ett kursmaterial, påverkar det upphovsrätten?
Ja. I en sådan situation kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till utbildningsmaterialet. Det gäller däremot bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet. Detta måste alltid bedömas i det enskilda fallet.
Upphovsmannen bestämmer själv om presentationer eller annat material ska läggas upp på kurswebben. Det krävs alltså att lärosätet har lärarens tillstånd att lagra utbildningsmaterialet digitalt. Det innebär också att lärosätet måste ha lärarens tillstånd för att skicka materialet digitalt till studenterna, till exempel genom att mejla det.
Upphovsrätten till föreläsningen tillhör enligt lärarundantaget läraren. Vill lärosätet till exempel lägga upp inspelade föreläsningar på kurswebben måste man ha lärarens tillstånd
Utgångspunkten är att läraren, som upphovsman, äger upphovsrätten till sitt utbildningsmaterial (instruktioner, övningar, presentationer och liknande). Däremot kan upphovsrätten helt eller delvis föras över till annan, exempelvis lärosätet. Att skapa presentationer, kompendier och liknande ligger utanför lärarens normala undervisningsskyldighet. För att lärosätet ska ha användningsrätt till materialet krävs en överenskommelse mellan läraren och lärosätet. Däremot ingår det normalt i lärarens arbetsuppgifter att ta fram scheman, kursplaner, kursinformation och examinera studenter. Sådant material har institutionen eller motsvarande vid lärosätet där läraren verkar rätt att använda i den egna verksamheten.
Nej. Upphovsrätt gäller oberoende av lagringsteknik. Det spelar alltså ingen roll om utbildningsmaterialet finns i pappersformat eller endast digitalt. Samma skyddsförutsättningar gäller.
Ändringar, uppdateringar, bearbetningar och liknande av utbildningsmaterial är bara tillåtet om upphovsmannen, alltså läraren, godkänt det. Om lärosätet har rätt att använda verket i undervisningen så innebär det inte att lärosätet får ändra i utbildningsmaterialet. Även då måste läraren kontaktas. Finns inget tillstånd är det ett intrång i lärarens upphovsrätt att göra ändringar i materialet.
Studenter får med stöd av privatkopieringsbestämmelsen i upphovsrättslagen spela in undervisningen. Något samtycke från läraren behövs alltså inte. Men rätten att kopiera för privat bruk kan begränsas om läraren som villkor för deltagande i undervisningen slår fast att föreläsningen inte får spelas in. Vid lärosätet kan också inspelningsförbud råda genom lokala ordningsföreskrifter.
Studenten får i sin tur inte ge inspelningen till kurskamrater eller lägga upp den på webbplatser som till exempel Youtube och Facebook. Det är en otillåten användning av lärarens upphovsrättsligt skyddade föreläsning och utgör ett intrång i lärarens upphovsrätt.
Upphovsmannen, alltså läraren, bestämmer om utbildningsmaterialet ska kopieras och vem som ska få kopiorna. Däremot är utbildningsmaterial normalt upprättade allmänna handlingar, som innebär att andra lärare eller studenter kan begära ut kursmaterial med stöd av offentlighetsprincipen.
Upphovsrättsinnehavaren, det vill säga läraren, bestämmer över sitt eget upphovsrättsskyddade material. Du kan lämna det vidare om du vill, men du måste inte lämna över ditt upphovsrättsligt skyddade material till någon annan.
Du bestämmer själv om du vill lägga upp ditt material på webben. Om lärosätet vill lägga ut kursmaterialet måste de ha ett tillstånd från upphovsrättsinnehavaren.
Detta är inte en fråga om upphovsrätt utan om arbetsskyldighet. I normalfallet är en lärare inte skyldig att låta sig spelas in, men om man är anställd för till exempel distansundervisning så föreligger en skyldighet.
Observera att Dataskyddsförordningen, GDPR, kan bli tillämplig eftersom det är en fråga om behandling av personuppgifter.
SULF rekommenderar dig att diskutera villkoren med din arbetsgivare innan inspelning sker. Det kan till exempel handla om omfattningen av lärosätets nyttjanderätt till det material som ska användas för distansundervisning, till exempel inspelade föreläsningar, kompendier, instuderingsfrågor och annat, och hur materialet ska uppdateras och kvalitetssäkras. SULF:s uppfattning är att lärarundantaget som huvudregel gäller även för material som används i distansundervisning. Läs mer om lärarundantaget i frågan Vad är lärarundantaget för något?
Om du har några frågor om upphovsrätt, kontakta den lokala fackliga företrädaren vid ditt lärosäte.
Även för doktorander gäller reglerna i Upphovsrättslagen fullt ut. Om du har gjort ett material som uppfyller kraven på verkshöjd så har du upphovsrätt till detta material. Om materialet tagits fram av flera personer tillsammans, till exempel av dig och din handledare, så har ni gemensam upphovsrätt.
Om materialet tagits fram av flera personer tillsammans, till exempel av en doktorand och hens handledare, så har de gemensam upphovsrätt. Det innebär att upphovsrättsinnehavarna tillsammans har rättigheterna till materialet. Den ena parten kan alltså inte använda det gemensamma materialet enskilt. En handledare får inte använda ett material till vilket det är en gemensam upphovsrätt utan att ha fått ett godkännande av övriga upphovsrättsinnehavare till exempel doktoranden.
Definitionen av oredlighet i forskning framgår av den nya lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning där det i 2 § anges att med oredlighet i forskning avses en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning. Andra avvikelser från god forskningssed prövas fortfarande av lärosätet enligt 1 kap 17 § HögF, se nedan.
Råd och stöd i fråga om god forskningssed
16 § En högskola ska se till att medarbetare kan få råd och stöd i frågor om god forskningssed och avvikelser från sådan sed. Förordning (2019:1151).
Hantering av misstankar om avvikelser från god forskningssed
17 § En högskola ska pröva andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas särskilt enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.
En högskola ska fastställa riktlinjer för sin prövning av misstänkta avvikelser från god forskningssed.
Förordning (2019:1151).
Creative Commons är en privat, oberoende och samfinansierad organisation som uppger sig vara icke vinstdrivande och sträva efter att upphovsrättsinnehavare på ett enkelt sätt genom deras licenser ska få ett verktyg som innebär möjlighet för upphovsrättsinnehavaren att synas och att distribuera och dela med sig av sitt material utan att behöva ge upp alla rättigheter som upphovsrätten innebär. CC-licenserna är av fyra olika huvudsakliga slag där upphovsrättsinnehavaren medger användning av ett upphovsrättsskyddat material i olika omfattning och för olika syften beroende på vilken licens hen väljer. Om du överväger att använda dig av CC-licens sätt dig först noga in i villkoren för licensen.
Uppsägning
Enligt LAS (Lagen om anställningsskydd) gäller vid uppsägning från arbetstagarens sida en månads uppsägningstid om anställningen varat högst ett år. Om du varit anställd över ett år har du två månaders uppsägningstid. Om du haft andra statliga anställningar i direkt följd till din nuvarande, så räknas anställningstiden av dessa ihop. Om arbetsgivaren medger det, går det att komma överens om kortare uppsägningstid.