Här har vi samlat ett antal vanliga frågor och svar och kommer kontinuerligt att fylla på med fler. Är det någon fråga du saknar? Hör av dig till kommunikation@sulf.se.

Här hittar du information om vilka steg du bör följa när du blir arbetslös och vilka ersättningar som du kan få, till exempel SULF:s inkomstförsäkring. Det viktigaste är att du anmäler dig som arbetssökande till Arbetsförmedlingen på din första arbetslösa vardag.

Det beror på vilken typ av tidsbegränsad anställning du har, det vill säga vad det står i ditt anställningsbevis på raden som heter ”grund för tidsbegränsning” eller något liknande. Det är den som avgör dina rättigheter vad gäller förlängning av anställningen. De allra flesta tidsbegränsade anställningar bland våra medlemmar har sin grund i något av följande tre regelverk:

  1. Högskoleförordningen, HF
  2. Postdoktorsavtalet (ett kollektivavtal om anställning som postdoktor)
  3. Lagen om anställningsskydd, LAS

Exempel 1: Enligt HF får en doktorandanställning alltid förlängas på grunda av föräldraledighet. Även biträdande lektor eller motsvarande meriteringsanställning får förlängas med högst två år.

Exempel 2: Om du är anställd enligt postdoktorsavtalet mellan Saco-S med flera och Arbetsgivarverket, har du rätt till förlängning för din föräldraledighet.

Exempel 3: Anställning enligt LAS saknar rätt till förlängning för föräldraledighet, sjukdom med mera. Det är alltså upp till arbetsgivaren i dessa fall att förlänga utifrån behov och ekonomi.

Enligt Föräldraledighetslagen 1995:584 har en arbetsgivare ingen rätt att fråga om graviditet eller planerad föräldraledighet. Det står till exempel i § 16 att det är förbjudet att missgynna en sökande på grund av graviditet eller föräldraledighet. Det innebär att du inte behöver ta upp det med arbetsgivaren under till exempel en arbetsintervju. Däremot är det en skyldighet att informera senast två månader innan en planerad föräldraledighet, samt även ange hur länge du planerar att vara ledig (§13).

Ett stipendium kan aldrig betraktas som en inkomst på vilken man kan basera arbetslöshetsersättningen. Det kan emellertid vara möjligt att räkna bort perioden på stipendiet om du till exempel har studerat (på forskarutbildning) eller under en postdok period och har fått denna period godkänd som studier av a-kassan. Dessutom måste dina studier ha varit på heltid och du får endast räkna bort fem år.

Läs om de särskilda reglerna för arbetslöshetsersättning här.

Ansökningsblanketten för SULF:s inkomstförsäkring (som hanteras av Folksam) måste skickas antingen via e-post eller skrivas ut och skickas till Folksam, till adressen längst ner på ansökningsblanketten. Det är viktigt att du bifogar det relevanta beslutet om din rätt till förmåner från Trygghetsstiftelsen eller andra förmåner utöver Akademikernas a-kassa. Din inkomstförsäkring aktiveras direkt efter det att försäkringsperioden från Trygghetsstiftelsen löper ut.

Här hittar du mer information om SULF:s inkomstförsäkring.

Nej. Du måste välja vilken inkomstförsäkring du vill utnyttja.

Nej. För att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen måste du ha rätt till inkomstrelaterad ersättning från a-kassan. Det innebär att du behöver vara ha varit medlem i både SULF och en a-kassa (till exempel Akademikernas a-kassa) i minst tolv månader för att kunna utnyttja försäkringen.

SULF:s inkomstförsäkring gäller inte om du säger upp dig själv och uppsägningen leder till en avstängningsperiod hos a-kassan (det vill säga uppsägning utan giltig anledning), vilket är det normala. Om man däremot enligt Akademikernas a-kassas regler har giltiga skäl för sin uppsägning blir det ingen avstängning.

Läs mer om giltiga skäl på Akademikernas a-kassas webbplats.

Du har rätt att överklaga. Det gör du till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Överklagandet måste göras inom tre veckor efter att anställningsbeslutet tillkännagivits. Överklagandet måste vara skriftligt.

Om ett anställningsbeslut ska hålla vid en eventuell överklagan måste universitetet kunna visa att de faktorer som legat till grund för beslutet är samma som de som presenterades i kvalifikationskraven i annonsen och att kvalifikationskraven är relevanta för att kunna fullgöra anställningen väl. Det är inte tillåtet för en statlig arbetsgivare att ändra kvalifikationskraven under rekryteringsprocessens gång.

Det finns ingen gräns, men om det gäller en tillsvidareanställning är handläggningstiden ofta längre än vid tidsbegränsade anställningar och ett riktmärke är minst tre veckor. Vid tjänstetillsättningar där det ska göras sakkunnigbedömning, vilket krävs vid lektors- och professorstillsättningar, kan tiden mellan sista ansökningsdag och beslut dra ut flera månader.

Det första du bör göra är att läsa igenom anställningsavtalet. Det är ett bindande avtal mellan båda parter och kan var muntligt eller skriftligt. Vi rekommenderar att du begär ett skriftligt anställningsavtal, så att det inte uppstår några oklarheter eller missförstånd i efterhand. Skriv inte på innan du har tagit reda på villkoren för anställningen, samt är överens om lönen. Ta också reda på när nästa lönerevision sker och om du ingår i den.

Avtalet skriver både du och din chef på och följande information ska ingå:
Parternas namn, kontaktuppgifter, tillträdesdag, arbetsplats, anställningsform, yrkesbenämning eller titel, lön och eventuella löneförmåner samt sysselsättningsgrad.

Semester, tjänstepension, arbetstid, uppsägningstid och andra anställningsvillkor brukar regleras i kollektivavtal. Vilket avtal som gäller på just din arbetsplats kan du få information om från din arbetsgivare eller lokala fackliga företrädare. Inom staten gäller Villkorsavtal- T. Det kan även finnas lokala kollektivavtal som reglerar till exempel ersättning för friskvård, doktorandlöner och arbetstid.

Om du ska börja jobba på en arbetsplats utan kollektivavtal så bör alla anställningsvillkor regleras skriftligt i ditt anställningsavtal och då kan du få hjälp från SULF för att kontrollera innehållet i avtalet. Det kan du göra genom att kontakta SULF:s medlemsrådgivning.

Frågan om anställningsavtal regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS). Ett anställningsavtal är giltigt oavsett form, det vill säga även muntligt avtal är bindande. Enligt LAS § 6c ska arbetsgivaren dock senast en månad efter att arbetstagaren har börjat arbetet lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet (om anställningen är längre än tre veckor). Du ska också få reda på vilket kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen och som reglerar vissa anställningsvillkor såsom antalet betalda semesterdagar.

Mer information

Att tänka på när du byter anställning
Anställningsvillkor

När du erbjuds en tjänst har du rätt att förhandla din lön. Det gör du med lönesättande chef. Inför den förhandlingen är det bra om du kan förbereda dig genom att fundera på vilket ditt löneanspråk är, vilken den lägsta lön du kan acceptera är och kunna motivera dina löneanspråk. Enligt det centrala löneavtalet inom staten (RALS-T) så ska lönen vara individuell och differentierad och sättas utifrån arbetsuppgifternas svårighetsgrad, din skicklighet och förväntade resultat/prestation och vilket ansvar du har i ditt nya jobb.

För att få information om löneläget på ditt lärosäte samt få stöd i löneförhandlingsprocessen bör du kontakta någon lokal Saco-S-företrädare. De har en överblick över lönesättningen lokalt och kan hjälpa dig med till exempel lokala lönepolicys och lönestatistik. Lönestatistik för hela landet hittar du på Saco-lönesök och i SULF:s lönestatistik som är tillgängliga för dig som SULF-medlem. Innan du accepterar din nya lön bör du även ta reda på när nästa lönerevision sker och om du ska ingå i den.

Här kan du läsa mer om lönesättning.

Fram till 2020 gäller att arbetsgivaren senast en månad innan 67-årsdagen ska säga upp den anställde om anställningen ska upphöra. Men du kan ha kvar din anställning om du kommer överens med arbetsgivaren om det. Efter 67-årsdagen gäller en månads uppsägningstid.

Från och med år 2020 kommer LAS-åldern (rätten att ha kvar sin anställning) höjas till 68 och 2023 kommer den att höjas till 69 år.

Genom en övergångsbestämmelse i LAS kan arbetsgivaren, enligt de regler som gäller fram tills årsskiftet, lämna ett skriftligt besked om att de vill att du ska lämna din anställning vid utgången av den månad du fyller 67 år. Om så sker avslutas din anställning den 31 januari 2020, men det går så klart att komma överens om att du återanställs och då sannolikt på en tidsbegränsad anställning. Om arbetsgivaren inte lämnar ett skriftligt besked minst en månad i förväg och du inte heller säger upp dig från anställningen fortsätter den och då gäller samma bestämmelser som för alla andra som kvarstår i anställningen.

Någon motsvarande övergångsbestämmelse gäller inte när åldern höjs till 69 år den 1 januari 2023.

Du bör diskutera saken med din arbetsgivare. Om du har önskemål om att stanna kvar och arbeta vidare är det fullt möjligt. Du kan då också ta upp önskemål om förändringar av arbetsuppgifterna eller om du vill gå ner i arbetstid.

Vill du själv avsluta din anställning kan ni diskutera lämplig tidpunkt för detta, till exempel om det finns arbetsuppgifter som ni båda tycker behöver avslutas efter att du passerat åldersgränsen. Det kanske kan kännas bra att välja att själv avsluta anställningen genom att du säger upp dig istället för att bli uppsagd som avslutning på ett långt arbetsliv vilket kan bli resultatet av att inte nå en överenskommelse. Tänk också på att ansöka om uttag av pension i god tid om det är din önskan eftersom det kan ta upp till tre månader att få pensionen utbetald.

Anställningsvillkoren som följer av Villkorsavtal-T förändras inte på grund av att man uppnår en viss ålder. Det innebär att du fortsatt till exempel har rätt till samma antal semesterdagar som förut och även till alla andra förmåner som finns i avtalet. Indirekt kan vissa villkor dock påverkas, till exempel det sjukpenningtillägg som utgår vid sjukfrånvaro eftersom möjligheten att få sjukpenning påverkas av ålder. Mer information finns på Försäkringskassans webbplats.

Det finns villkor i en del andra kollektivavtal som påverkas efter att man uppnått en viss ålder. Kontakta din lokala Saco-S-företrädare för att få mer information om detta.

Uppsägningstiden är en månad då åldersgränsen har passerats. Före åldersgränsen passerats gäller i regel två månaders uppsägningstid. Det går också att komma överens med arbetsgivaren om en annan uppsägningstid.

Om du omfattas av chefsavtalet eller har en fullmaktsanställning har du dock tre månaders egen uppsägningstid efter att åldersgränsen passerats om inget annat överenskommes. Dessförinnan gäller här sex månaders uppsägningstid.

Om arbetsgivaren vill säga upp dig efter att du fyllt 68 år krävs inte längre saklig grund för uppsägningen. Däremot ska arbetsgivaren minst 14 dagar innan uppsägningen sker skriftligen underrätta dig om att de avser att säga upp dig. Du, och även Saco-S-föreningen, kan då inom en vecka begära en överläggning med arbetsgivaren om beskedet. Under en sådan överläggning kan man diskutera om det finns några alternativ till att arbetsgivaren säger upp dig. Det kan till exempel handla om möjligheterna att få andra arbetsuppgifter, gå ner på deltid, att du själv säger upp dig och om du i så fall istället kan arbeta kvar med en tidsbegränsad anställning. Som nämns ovan bör den dialogen dock ha förts redan i ett tidigare skede. Om arbetsgivaren inte ändrar sin uppfattning har denne efter en genomförd överläggning rätt att säga upp dig, dock tidigast den dag du fyller 68 år (69 år från 2023). Uppsägningstiden är då en månad om inget annat överenskommes. Omfattas du av chefsavtalet är uppsägningstiden istället tre månader.

Om du hamnar i denna situation och har för avsikt att ansöka om utbetalning av pension bör du agera snabbt så att den förhoppningsvis hinner utbetalas i samband med att anställningen upphör då handläggningstiden kan vara upp till tre månader hos Pensionsmyndigheten och hos Statens tjänstepensionsverk (SPV).

Eftersom du inte kan sägas upp från din anställning med stöd av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd, LAS, gäller här istället som tidigare särskilda regler om avgångsskyldighet vid viss ålder. Skyldigheten att avgå inträder nu fram tills årsskiftet vid utgången av den månad man fyller 67 år. Eftersom den övergångsbestämmelse som finns i LAS för andra arbetstagare inte blir tillämplig för fullmaktsanställda så höjs åldern enligt vår överenskommelse för avgångsskyldighet till 68 år (eller den senare tidpunkt som arbetsgivaren meddelar) redan från den 1 januari även om du fyller 67 år i januari 2020. Den 1 januari 2023 höjs den ålder då avgångsskyldighet inträder till 69 år.

Om din anställning består och du, efter att den ålder då avgångsskyldigheten inträder har passerats, vill säga upp dig har du en egen uppsägningstid om tre månader, till skillnad från sex månader som annars gäller för fullmaktsanställda.

Beslut om semesterförläggning är att betrakta som en rättshandling med bindande kraft som arbetsgivaren inte ensidigt utan fog kan återkalla. Sker detta kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig (enligt praxis från Arbetsdomstolen).

Kvarvarande semester ska betalas ut med ett värde om 5,09 procent av månadslönen per semesterdag inklusive semesterlönetillägg. Arbetsgivaren kan inte lägga ut semester retroaktivt och sparad semester kan aldrig läggas ut utan arbetstagarens medgivande, inte ens om man vet att en anställning kommer att upphöra. Ska årets semester läggas ut utan överenskommelse ska det ske minst två månader i förväg. Därutöver får semester inte förläggas till uppsägningstid utan arbetstagarens medgivande om uppsägningstiden är högst sex månader.

Om du har en doktorandanställning enligt högskoleförordningen,
åtnjuter du samma fördelar som andra anställda (enligt Villkorsavtal-T).

Anställda som säger upp sin anställning vid ett universitet innan de tagit ut alla betalda semesterdagar har rätt att få semesterlön utbetald av universitetet om de inte har kunnat ta ut alla sina semesterdagar som ledig tid under anställningen. Kontakta HR-avdelningen så att det inte blir något missförstånd angående hur många dagar du har rätt till och kommer att få betalt för.

Ibland hävdar arbetsgivaren att du måste ta alla dina sparade semesterdagar före anställningens utgång. Här kan du läsa mer om vad du kan göra om det inträffar.

Enligt kollektivavtalet för den statliga sektorn (Villkorsavtal-T) har du rätt till tjänstledighet för att arbeta hos en annan statlig arbetsgivare i upp till två år. Denna rätt gäller endast en heltidsanställning. Andra fall om önskad tillfällig frånvaro för annan anställning ska avgöras av arbetsgivaren. Mitt råd är att fråga din arbetsgivare om det skulle vara möjligt att ordna 50 procent tjänstledighet när du har fått detta erbjudande. Kanske kan det vara något som din arbetsgivare också kan dra nytta av? Försök hitta bra argument och lösningar för hur det kan lösas på bästa sätt också för din nuvarande arbetsgivare.

Här hittar du mer information och råd.

Enligt LAS 15 § ska arbetsgivaren lämna skriftligt besked minst en månad innan anställningstidens utgång, om du varit anställd i minst tolv månader hos samma arbetsgivare de senaste tre åren. Alltså borde du ha fått ett skriftligt besked om att anställningen upphör.

Om du inte snarast får ett nytt anställningskontrakt av din chef, bör du ta kontakt med dina lokala fackliga företrädare, så kan de hjälpa dig med din situation.

Vikariat är en tidsbegränsad anställningsform som omfattas av Lagen om anställningsskydd (LAS). Därmed gäller enligt LAS 5 a § att vikariatet ska omvandlas till en tillsvidareanställning om du varit anställd som vikarie i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.

Om din nuvarande anställning istället är en ALVA-anställning kan anställningar under en period längre än fem år åberopas som grund för inlasning om stapling av olika visstidsanställningar förekommit. Vid stapling av visstidsanställningar beaktas endast ALVA, vikariat eller säsongsarbete För att det ska betraktas som stapling får det inte vara mer än 6 månader mellan anställningarna.

Det är anställningsavtalet som du har när tvåårsgränsen passeras som övergår i en tillsvidareanställning. Om det är en heltidsanställning så blir tillsvidareanställningen en heltidsanställning, om det är en halvtidsanställning så blir det en halvtidsanställning. Detta oavsett hur anställningshistoriken sett ut bakåt i tiden.

Enligt vårt statliga centrala kollektivavtal, Villkorsavtal-T, kapitel 13 §1, har du rätt att vara tjänstledig för att pröva en annan tjänst som omfattas av Villkorsavtalet, vilket är många anställningar inom staten. Där står att du har rätt att vara tjänstledig när du varit tillsvidareanställd hos en arbetsgivare i minst tolv månader. Den tjänst du vill vara tjänstledig för ska vara en tidsbegränsad tjänst. Om du blir erbjuden en tillsvidaretjänst som inleds med en provanställning på sex månader har du också rätt att vara tjänstledig enligt samma regel.

Du kan vara tjänstledig på detta sätt upp till två år enligt det centrala avtalet, men om du har blivit erbjuden en tidsbegränsad tjänst med hänvisning till högskoleförordningen kan du ha rätt till längre ledighet. Anställningar som regleras i högskoleförordningen är till exempel doktorandtjänster och tjänster som biträdande lektor.

Om du inte uppfyller de krav som beskrivits ovan kan du ändå beviljas ledighet upp till sex månader enligt kapitel 13 §3 eller mer om lärosätet anser att det finns särskilda skäl för detta.

Om du är anställd på en statlig myndighet har du enligt Villkorsavtal-T rätt att vara tjänstledig för tidsbegränsade anställningar som regleras i Högskoleförordningen, till exempel doktorandanställning. Om du har fått en doktorandanställning har du alltså rätt till tjänstledighet under hela den tidsbegränsade anställningen som doktorand.

Om du inte har din ordinarie tjänst inom statlig sektor kan du ändå ha rätt till ledighet för doktorandstudier enligt Studieledighetslagen. SULF:s tolkning är att en doktorandanställning räknas som en utbildning enligt 5 kap, 1 och 2 §. Alltså har du rätt att vara tjänstledig enligt Studieledighetslagen under hela utbildningen. Rätt till ledighet enligt lagen har arbetstagare som vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Men arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten upp till 6 månader.

Enligt LAS (Lagen om anställningsskydd) gäller vid uppsägning från arbetstagarens sida en månads uppsägningstid om anställningen varat högst ett år. Om du varit anställd över ett år har du två månaders uppsägningstid. Om du haft andra statliga anställningar i direkt följd till din nuvarande, så räknas anställningstiden av dessa ihop. Om arbetsgivaren medger det, går det att komma överens om kortare uppsägningstid.

Här hittar du mer information.

Hittade du det du sökte?

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på sulf.se godkänner du det. Läs mer om användning av kakor.