Uppehållstillstånd och ställning som varaktigt bosatt

Utöver vad som sägs nedan gäller från den 11 juni 2026 att man kan få permanent uppehålls­tillstånd om man har haft uppehålls­tillstånd för forskarstudier, forskning eller haft ett EU‑blåkort i minst tre år i följd. Samma försörjningskrav gäller som vid ansökan enligt regeln om fyra års uppehålls­tillstånd inom en sjuårsperiod.

Riksdagen beslutade om förändringar i utlänningslagen och de trädde i kraft den 20 juli 2021. Bestämmelserna gäller alla som ansökt om permanent uppehålls­tillstånd. Lagändringen innebär främst att forskare och doktorander måste kunna försörja sig själva genom arbete eller eget företag för att få permanent uppehålls­tillstånd.

Kravet på fyra års uppehålls­tillstånd för forskarstudier, forskning eller arbete inom en sjuårsperiod är oförändrat.

Tänk på att du oftast måste ha varit i Sverige under tiden du haft uppehålls­tillstånd. Tid innan du kom till Sverige kan därför räknas bort. Även vistelser utomlands under doktorand- eller forskartiden kan påverka bedömningen, beroende på varför du varit borta. I vissa fall har till exempel domstol godtagit upp till sex månader utomlands för forskarstudier.

Det finns ännu inga krav på kunskaper i svenska eller samhällskunskap för permanent uppehålls­tillstånd, men sådana krav kan införas i framtiden.

Det kan vara värt att notera att Migrations­verket sedan en tid tillbaka ger uppehålls­tillstånd i upp till fyra år i taget för forskarstudier (tidigare gavs de för högst två år i taget).

För att beviljas permanent uppehålls­tillstånd krävs nu att den sökande också har en varaktig och tillräcklig försörjning genom anställning eller eget företag. Du kan läsa mer om försörjningskravet under frågan ”Kan doktorander och forskare få permanent uppehålls­tillstånd”.

En annan viktig förändring som skedde 2021 är att medföljande familje­medlemmar som fyllt 18 år själva måste uppfylla försörjningskravet för att beviljas permanent uppehålls­tillstånd och de måste också ha haft uppehålls­tillstånd i minst tre år. Försörjnings­kravet gäller inte barn, men de måste ha haft uppehålls­tillstånd i minst tre år för att kunna få permanent uppehålls­tillstånd. Om dessa krav inte är uppfyllda kan istället ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd ges om du kan försörja familje­medlemmarna.

Utöver detta ska du och dina familje­medlemmar ha för avsikt att bo i Sverige och ha levt ett skötsamt liv.

Om permanent uppehålls­tillstånd inte kan beviljas för den sökande eller en familjemedlem kan man i vissa fall få ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd i stället. Det kan till exempel gälla doktorander som ännu inte är klara, personer som vill söka arbete under eller efter forskarstudier eller forskning, eller om man har fått ett tillfälligt jobb.

Om du ansöker om permanent uppehålls­tillstånd, men enligt Migrations­verket inte uppfyller kraven, så bör de pröva om du istället kan beviljas ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd om du inte beviljas ett permanent uppehålls­tillstånd. Du bör i ansökan ange att du vill prövas för ett tidsbegränsat tillstånd, särskilt om du önskar ett annat tillstånd än en förlängning av det du redan har. Om du, efter att ha gått igenom din situation utifrån de nya reglerna, tror att du inte uppfyller kraven för permanent uppehålls­tillstånd men däremot för ett förlängt eller tidsbegränsat tillstånd (till exempel för forskarstudier), kan det vara bättre att bara ansöka om ett sådant. Vänta då med att ansöka om permanent uppehålls­tillstånd, eftersom det kan göra att handläggnings­tiden hos Migrations­verket blir kortare.

Om du inte får något nytt uppehålls­tillstånd alls kan du överklaga beslutet till migrationsdomstolen.

Du kan också i vissa fall överklaga ett beslut om permanent uppehålls­tillstånd, även om du har fått ett tidsbegränsat tillstånd. Det gäller om Migrations­verket har sagt nej på grund av att de anser att du inte uppfyller försörjningskravet eller kravet på ett skötsamt liv.

Under tiden som ditt överklagande prövas får du stanna i Sverige, och i de flesta fall får du också arbeta. Du bör däremot inte lämna Sverige under denna tid. Om du gör det kan du nekas att resa in igen, om du inte i förväg har fått tillstånd att återvända under handläggnings­tiden (gäller från den 11 juni 2026).

Det finns också en annan möjlighet att få permanent uppehålls­tillstånd (gäller dock bara till den 11 juli 2026). Efter fem år kan du ansöka om status som varaktigt bosatt. Om din ansökan beviljas får du samtidigt permanent uppehålls­tillstånd. Kraven på försörjning och andra villkor är något annorlunda i detta fall. Läs mer under frågan ”Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt?”.

Permanent uppehålls­tillstånd innebär att man har rätt att bo och fritt arbeta i Sverige under den tid tillståndet gäller. Det innebär också att man har rätt till exempelvis studiemedel från Centrala studiestödsnämnden.

Från den 11 juni 2026 kan du ansöka om permanent uppehålls­tillstånd när som helst, om du har ett uppehålls­tillstånd som kan leda till ett sådant. Det gäller till exempel tillstånd för forskarstudier, forskning, arbete, EU‑blåkort eller eget företag.

Sedan april 2019 har Migrations­verket tolkat reglerna så att man inte bör ansöka förrän det är 14 dagar kvar på sitt nuvarande uppehålls­tillstånd. Det gäller dock inte längre från den 11 juni 2026 i de situationer som nämns ovan.

Om du uppfyller kraven för status som varaktigt bosatt kan du i stället ansöka om det. Du kan göra en sådan ansökan även om du fortfarande har ett giltigt tidsbegränsat uppehålls­tillstånd.

Från den 12 juli 2026 leder dock status som varaktigt bosatt inte längre automatiskt till permanent uppehålls­tillstånd. Läs mer under frågan ”Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt i Sverige?”.

Om du har ansökt om ett nytt uppehålls­tillstånd har du rätt att stanna i Sverige och arbeta medan du väntar på beslut. Det gäller om ditt tidigare tillstånd gav dig rätt att arbeta fritt, till exempel vid tillstånd för forskarstudier eller forskning.

Den som har ansökt om permanent uppehålls­tillstånd, och som vid ansökningstillfället hade ett tillstånd som kan leda till permanent uppehålls­tillstånd, behöver heller inte något särskilt arbets­tillstånd under väntetiden.

Från den 11 juni 2026 finns två olika regler för att få permanent uppehålls­tillstånd.

Enligt den ena regeln ska du ha haft vissa typer av uppehålls­tillstånd i minst fyra år under en sjuårsperiod. Då får du räkna ihop tid med tillstånd för forskarstudier, forskning, arbete, ICT-tillstånd och EU‑blåkort.

Enligt den andra regeln, som börjar gälla den 11 juni 2026, kan du få permanent uppehålls­tillstånd om du har haft uppehålls­tillstånd i minst tre år i följd. Det gäller tillstånd för forskarstudier, forskning eller EU‑blåkort. Även här får du räkna ihop tiden med dessa tillstånd, om det behövs.

Från den 20 juli 2021 krävs att varje person som söker permanent uppehålls­tillstånd uppfyller kraven för det. Det går alltså inte längre att få permanent uppehålls­tillstånd automatiskt om en familjemedlem får det. Därför kan vara minst lika bra att söka permanent uppehålls­tillstånd på egen hand om du uppfyller kraven.

Migrationsdomstolen har i vissa fall beviljat den sökande PUT trots att hen inte haft uppehålls­tillstånd för forskarstudier i fyra år. Det kan t ex vara så att man haft uppehålls­tillstånd för master-studier eller för arbete som fortfarande gällde då man påbörjade forskarutbildningen. Domstolen har då sagt att det viktiga är anknytningen till Sverige som den sökande fått genom sina doktorandstudier, och inte vilken klassning uppehålls­tillståndet har. Det finns dock inga garantier för att PUT ska beviljas utan det görs en individuell prövning.

Vi har sett att Migrationsdomstolen i vissa fall har beviljat den sökande PUT trots att hen varit antagen som doktorand något mindre än fyra år. I dessa fall har domstolen sagt att doktorsexamen omfattar 240 hp, dvs fyra års forskarstudier på heltid.

Om du har fått permanent uppehålls­tillstånd efter att ha varit doktorand i fyra år kan även din familj ansöka om permanent uppehålls­tillstånd. Från den 20 juli 2021 kan familje­medlemmar dock inte längre automatiskt få permanent uppehålls­tillstånd om du beviljas ett sådant. Varje familjemedlem måste själv uppfylla kraven för det och dessutom ska de ha rätt till fortsatt uppehålls­tillstånd. Kraven är att de kan försörja sig själva (detta krav gäller inte barn under 18 år), att de haft uppehålls­tillstånd i minst tre år och har levt ett skötsamt liv (detta krav gäller personer över 15 år).

Om dina familje­medlemmar inte uppfyller försörjningskravet för permanent uppehålls­tillstånd kan de istället få ett tillfälligt uppehålls­tillstånd om du kan försörja dem. Försörjnings­kravet är i dessa fall annorlunda än vid permanent uppehålls­tillstånd eftersom även arbets­löshets­ersättning med mera kan tillgodoräknas.

För att få permanent uppehålls­tillstånd ska du ha haft uppehålls­tillstånd för forskarstudier eller forskning i minst fyra år under en sjuårsperiod. Vid behov får du även räkna ihop tid med uppehålls­tillstånd för arbete.

Som alternativ kan du få permanent uppehålls­tillstånd om du har haft uppehålls­tillstånd för forskarstudier, forskning eller EU‑blåkort i minst tre år i följd. Du får räkna ihop tid med dessa tillstånd om det behövs.

Det spelar ingen roll hur forskarstudierna eller forskningen har finansierats, och du behöver inte ha tagit examen.

Om du uppfyller tidskravet prövar Migrations­verket också om du har för avsikt att bo kvar i Sverige (bosättningsavsikt) och om du har levt ett skötsamt liv.

Från den 20 juli 2021 krävs också att du kan försörja dig i framtiden genom arbete eller eget företag. Arbetet ska ha en viss varaktighet.

Migrations­överdomstolen förtydligade i december 2023 (MIG 2023:18) vad detta innebär. Man ska inte använda en fast tidsgräns, utan göra en bedömning i varje enskilt fall. Bedömningen ska handla om hur troligt det är att inkomsten fortsätter i minst ett år från den dag Migrations­verket fattar beslut.

Det betyder att din anställning inte måste vara garanterad i ett år framåt. I stället ser man också på hur länge du tidigare har haft inkomst från arbete. Om du har haft arbete under en längre tid ökar sannolikheten att du kan försörja dig även framöver.

Från den 11 juni 2026 kan även stipendier för doktorander räknas för att uppfylla försörjningskravet.

Din inkomst måste också vara tillräcklig. Under 2026 innebär det minst 6 243 kronor per månad plus din boendekostnad.

Du behöver inte kunna försörja dina familje­medlemmar för att själv få permanent uppehålls­tillstånd. Om du delar bostad med någon räcker det att du kan betala din del av kostnaden, oavsett vem som faktiskt betalar.

Enligt Migrations­överdomstolen (MIG 2024:16) kan även inkomst från arbete i ett annat land räknas, om du bor i Sverige.

Ersättning från arbetslöshetsförsäkring får inte räknas med i försörjningskravet. Däremot kan tillfälliga ersättningar som sjukpenning och föräldrapenning räknas, om du samtidigt har en anställning med tillräcklig varaktighet.

Det finns också en annan möjlighet att få permanent uppehålls­tillstånd genom att ansöka om status som varaktigt bosatt efter fem år. Från den 12 juli 2026 gäller dock att permanent uppehålls­tillstånd inte längre ges automatiskt i dessa fall. Kraven på försörjning och andra villkor är också något annorlunda. Läs mer under frågan *”Kan jag ansöka om om status som varaktigt bosatt?”

Om du är medborgare i ett land utanför EU och har bott i Sverige i fem år utan avbrott kan du få status som varaktigt bosatt i Sverige.

Detta är inte samma sak som permanent uppehålls­tillstånd. Enligt nuvarande regler får du dock även permanent uppehålls­tillstånd om du beviljas status som varaktigt bosatt. Från den 12 juli 2026 gäller det inte längre. Då får du i stället ett uppehålls­tillstånd som gäller i fem år och som kan förnyas.

Status som varaktigt bosatt bygger på ett EU‑direktiv. Det ger dig bättre möjligheter att arbeta, studera eller starta företag i de flesta andra EU‑länder. Dessa länder är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Om du flyttar mer permanent till något av dessa länder kan du också föra över din status som varaktigt bosatt dit.

Eftersom reglerna för status som varaktigt bosatt och permanent uppehålls­tillstånd skiljer sig åt och ofta blandas ihop finns en sammanställning av likheter och skillnader här.

Krav för att få status som varaktigt bosatt

För att få status som varaktigt bosatt i Sverige ska du:

• ha bott i Sverige i minst fem år utan avbrott (kortare vistelser utomlands räknas inte som avbrott om de är kortare än sex månader i följd och högst tio månader totalt under fem år.) Tiden räknas vid ansökningstillfället. Du måste också ha ett giltigt uppehålls­tillstånd den dag din ansökan kommer in till Migrations­verket.
• ha haft uppehålls­tillstånd eller på annat sätt vistats lagligt i Sverige under de senaste fem åren
  (Uppehållstillstånd för besök eller för andra studier än forskarstudier får inte räknas med.)
• kunna försörja dig själv och din familj
  (Observera att detta försörjningskrav inte är detsamma som för permanent uppehålls­tillstånd.)

Kvalifikationstid – vilka tillstånd räknas

När man beräknar tiden kan man räkna in alla uppehålls­tillstånd som kan leda till permanent uppehålls­tillstånd. Det gäller till exempel tillstånd för:

• forskarstudier
• forskning
• arbete
• EU-blåkort

Även uppehålls­tillstånd på grund av anknytning (till exempel familj i Sverige) kan räknas. Detsamma gäller tid med uppehållsrätt, till exempel för brittiska medborgare som bodde i Sverige före Brexit eller personer som bott här med en EU/EES‑medborgare.

Tid som inte räknas är till exempel:

• uppehålls­tillstånd för andra studier än forskarstudier
• uppehålls­tillstånd för att söka arbete efter examen eller avslutad forskning (enligt Migrations­verkets tolkning)

Avbrott mellan tillstånd

En fråga som har uppkommit är om ett uppehåll mellan två uppehålls­tillstånd räknas som laglig vistelse.

Migrations­överdomstolen har avgjort detta (mål UM 12955‑23). Domstolen kom fram till att sådan tid inte räknas som laglig vistelse när man ansöker om status som varaktigt bosatt. Detta är ett vägledande beslut som Migrations­verket och domstolarna följer.

Migrations­verket anser också att om du har haft en period utan ett giltigt tillstånd måste du börja om och samla ihop en ny femårsperiod.

De anser dessutom att tid utomlands, utöver det som normalt godkänns (se ovan), inte får räknas, även om du varit utsänd av en statlig arbetsgivare. Dessa frågor kan dock prövas i domstol.

Om du har haft EU‑blåkort eller uppehålls­tillstånd för forskning i ett annat EU‑land, och under de senaste två åren haft EU‑blåkort i Sverige, kan du i vissa fall få räkna med tid från andra EU‑länder.

Försörjnings­kravet

Försörjnings­kravet för status som varaktigt bosatt skiljer sig från kravet för permanent uppehålls­tillstånd.

En viktig skillnad är att inkomsten inte måste komma från arbete eller eget företag. Även andra inkomster kan räknas. Det som bedöms är att du inte ska behöva ekonomiskt bistånd och att din försörjning är tillräckligt långsiktig.

Det innebär att till exempel arbets­löshets­ersättning och stipendier kan godtas som inkomst.

En annan skillnad är att du kan få ansökan beviljad även om du helt eller delvis försörjs av en familjemedlem.

Däremot räknar Migrations­verket inte en förmögenhet i sig, utan endast avkastningen från den.

Inkomsten får inte vara för osäker eller bestå av korta tillfälliga anställningar. Migrations­verket har under 2023 sagt att de vill se att du kan försörja dig i minst ett år framåt, vilket stämmer med EU‑domstolens praxis.

Det är inte helt klart om försörjningskravet ska bedömas vid ansökningstillfället eller vid beslutstillfället. Migrations­verket verkar göra bedömningen när beslut fattas, men detta kan prövas i domstol om en annan bedömning skulle vara mer fördelaktig.

Migrations­verket har också sagt att arbets­löshets­ersättning ska räknas med. I vissa fall har de dock krävt att ersättningen redan betalas ut, och inte bara att du har rätt till den.

Därför rekommenderar SULF att du kontaktar Akademikernas a‑kassa och ber om ett intyg som visar:

• att du uppfyller villkoren
• hur mycket ersättning du kan få
• att ersättningen kan betalas ut under 14 månader (300 dagar)

Ansökan

Du kan ansöka om status som varaktigt bosatt innan ditt nuvarande uppehålls­tillstånd går ut. Det betyder att du kan ansöka så snart du uppfyller kraven.

För att få stanna i Sverige och fortsätta arbeta medan du väntar på beslut (och behålla rätt till exempelvis arbets­löshets­ersättning), behöver du också ansöka om ett nytt uppehålls­tillstånd om ditt nuvarande håller på att gå ut. Detta är också viktigt för att behålla rätt till ersättningar från Försäkrings­kassan.

Det viktigaste är att du alltid ansöker innan ditt nuvarande tillstånd löper ut.

Vistelse utanför Sverige

Om du har status som varaktigt bosatt kan du vistas utanför Sverige i upp till sex år, så länge du vistas inom EU och i de länder som omfattas.

Dessa länder är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Om du flyttar mer permanent till något av dessa länder kan du också föra över din status som varaktigt bosatt dit.

Det finns en möjlighet för dig som har haft uppehålls­tillstånd för studier (inklusive forskarstudier) eller forskning att ansöka om uppehålls­tillstånd för att söka arbete.

Du kan läsa mer om detta under informationen om att söka arbete efter studier eller forskning. Från den 11 juni 2026 kan du som haft uppehålls­tillstånd för forskning eller forskarstudier få ett sådant tillstånd i upp till 18 månader.

Om du har en familjemedlem som är svensk medborgare, EU/EES‑medborgare eller har uppehålls­tillstånd i Sverige, kan du i vissa fall få rätt att stanna i Sverige genom den personen. I de flesta fall kan du då lämna in ansökan utan att behöva lämna Sverige.

Tänk på att ange alla skäl i din ansökan om permanent uppehålls­tillstånd som kan göra att du i stället kan få ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd, om du inte beviljas permanent uppehålls­tillstånd.

Om din familjemedlem är EU/EES‑medborgare kan du också ha uppehållsrätt. Läs mer om detta under frågan ”Vad gäller för mig som är EU/EES‑medborgare, familjemedlem till en sådan medborgare eller schweizisk medborgare?”

Tänk också på att du vid byte av uppehålls­tillstånd i vissa fall måste lämna Sverige och ansöka från utlandet.

Migrations­verket har en vägledning där du kan ange vilket tillstånd du har och vilket du vill söka. Där får du information om vad som gäller i just ditt fall. Guiden finns på både svenska och engelska – scrolla ner till ”Guide till statusbyte från Sverige”.

Du kan ansöka om uppehålls­tillstånd för 12 månader (från 11 juni 2026 upp till 18 månader), men inte mindre än 12 månader, om du uppfyller vissa kriterier. Det gäller både dig som haft uppehålls­tillstånd för studier, inklusive forskarstudier, och dig som haft uppehålls­tillstånd för forskning. För att beviljas ett uppehålls­tillstånd för att söka arbete ska du bland annat ha avslutat dina studier (med examen) eller ha avslutat din forskning, ha medel för din försörjning och ha en heltäckande sjukförsäkring och ansöka innan ditt nuvarande uppehålls­tillstånd löper ut. Notera att det här, till skillnad från vad som gäller för permanent uppehålls­tillstånd, inte krävs att försörjningen sker genom en anställning eller eget företag. Det betyder att bland annat arbets­löshets­ersättning kan godtas som försörjning. Kravet på heltäckande sjukförsäkring är alltid uppfyllt om du är folkbokförd (har ett fullständigt personnummer).

När du har ett sådant uppehålls­tillstånd behöver du inte ha arbets­tillstånd för att börja arbeta, men du bör kontakta Migrations­verket för att fråga om du ska ansöka om annat tillstånd. När du har ett uppehålls­tillstånd för att söka arbete behöver du inte ha en minimilön på samma nivå som andra (90 procent av medianlönen) för att få ett arbets­tillstånd. Det räcker här med en lön om 75 procent av medianlönen i Sverige (under 2026 motsvarar det 27 825 kronor/månad före skatt). Tänk också på att arbetsgivaren behöver ha utannonserat anställningen på visst sätt för att du ska få arbets­tillstånd.

Från den 1 juni 2026 har du rätt att ansöka om uppehålls­tillstånd för forskarstudier eller för forskning från Sverige när du har ett tillstånd för att söka arbete.

Ett uppehålls­tillstånd för att söka arbete kan dock inte tillgodoräknas för att samla ihop de fyra år som krävs för permanent uppehålls­tillstånd utan du måste i så fall sedan tidigare ha haft uppehålls­tillstånd för forskarstudier, forskning eller arbete (du får lägga ihop alla sådana tider) i minst fyra år under en sjuårsperiod (alternativt från 11 juni 2026 tre år sammanhängande med uppehålls­tillstånd för forskarstudier, forskning eller EU-blåkort).

Läs mer på Migrations­verkets webbplats:
Uppe­hålls­till­stånd för att söka arbete efter studier
Uppe­hålls­till­stånd efter forsk­ning

Om du bedömer att du uppfyller kraven för permanent uppehålls­tillstånd rekommenderar vi att du i första hand ansöker om detta istället eftersom det är ett betydligt bättre uppehålls­tillstånd. Om Migrations­verket avslår din ansökan om permanent uppehålls­tillstånd så kommer de också att pröva om du kan få förlängt tillstånd för doktorandstudier. Om du redan har slutfört dina studier och därmed inte kan få en förlängning måste du i din ansökan ange att du vill ha ett uppehålls­tillstånd för att söka arbete om du vill att Migrations­verket ska pröva den frågan också.

De nya reglerna om minimilön för personer som har uppehålls­tillstånd för arbete gäller inte dig som har uppehålls­tillstånd för studier eller forskning. Det beror på att det är en annan typ av tillstånd.

De nya reglerna från juni 2026 innehåller ändå vissa förbättringar som kan vara viktiga för våra medlemsgrupper, särskilt för den som har uppehålls­tillstånd för arbete.

De två viktigaste förändringarna är:

• att personer med uppehålls­tillstånd för arbete nu kan ansöka om uppehålls­tillstånd för forskarstudier eller forskning utan att först behöva lämna Sverige
• att man i vissa fall kan få resa in i Sverige igen medan man väntar på beslut, efter att ha lämnat in sin ansökan

Om du är medborgare i ett land inom EU/EES omfattas du av bestämmelserna om uppehållsrätt och behöver då inte söka uppehålls­tillstånd i Sverige. Uppehållsrätt har exempelvis den som kommer hit för att arbeta eller studera (och har medel för sin försörjning). Personer som har uppehållsrätt ska inte söka uppehålls­tillstånd för forskarstudier eller forskning och kan heller inte beviljas ett sådant uppehålls­tillstånd (detta gäller även familje­medlemmar).

Folkbokföring

Den som är medborgare i ett EU/EES-land behöver inte ansöka om uppehållsrätt eller kontakta Migrations­verket. Däremot behöver du ansöka om folkbokföring hos Skatteverket. SULF har här noterat att Skatteverket kan neka folkbokföring om du inte är anställd och inte kan uppvisa intyg på att du har en heltäckande sjukförsäkring. Detta är en situation som inte ska kunna uppstå när den fria rörligheten inom EU nyttjas, men den uppstår på grund av oklarheter kring vilken medlemsstat som ska ansvara för sjukförsäkringen.

Familjemedlem till EU/EES-medborgare

Du som är familjemedlem till en EU/EES-medborgare med uppehållsrätt som bor i Sverige har också uppehållsrätt om den du bor tillsammans med har det. Du som är familjemedlem till en EU/EES-medborgare ska ansöka om uppehållskort hos Migrations­verket så att du kan styrka din uppehållsrätt. Du behöver då inte ha något arbets­tillstånd för att arbeta i Sverige.

Familjemedlemmar till svenska medborgare ska dock normalt söka uppehålls­tillstånd för att bo i Sverige tillsammans med en svensk medborgare. Du kan omfattas av uppehållsrätt om den svenska medborgaren själv utnyttjat den fria rörligheten inom EU och återvänder till Sverige

Permanent uppehållsrätt

När du har vistats i Sverige med uppehållsrätt i minst fem år har du permanent uppehållsrätt. Detta gäller även familje­medlemmar till EU/EES-medborgare som haft uppehållsrätt i fem år (det benämns då som permanent uppehållskort). Kontakta Migrations­verket för att ansöka om permanent uppehållsrätt/uppehållskort. Du behöver inte uppfylla några andra krav än att ha haft uppehållsrätt i fem år.

Nordisk medborgare

Om du är nordisk medborgare behöver du inte uppfylla kraven för varken uppehållsrätt eller uppehålls­tillstånd. Du behöver bara kontakta Skatteverket för folkbokföring.

Schweizisk medborgare

Om du är schweizisk medborgare gäller särskilda regler för uppehålls­tillstånd och varken du eller dina familje­medlemmar behöver arbets­tillstånd för att arbeta i Sverige. Däremot ska du söka uppehålls­tillstånd om du ska vistas i Sverige i mer än tre månader. Schweiziska medborgare kan inte beviljas de särskilda uppehålls­tillstånden för studier eller forskning, men du har ändå rätt att studera och forska i Sverige om du uppfyller kraven för uppehålls­tillstånd. Observera att det finns särskilda regler som här gäller för medborgare i Schweiz och deras familje­medlemmar. Exempelvis kan ansökan göras utan avgift. Kontakt Migrations­verket för mer information.

Det faktum att schweiziska medborgare inte kan ges uppehålls­tillstånd för forskarstudier innebär tyvärr att du inte kan ansöka om permanent uppehålls­tillstånd efter fyra år på samma sätt som för andra icke EU/EES-medborgare. Däremot kan du efter fem år ansöka om status som varaktigt bosatt.

Det finns olika försörjningskrav kopplade till olika uppehålls­tillstånd och de kan se olika ut i olika situationer. En viss månadslön, tillräckligt stor bostad, egen eller anhörigs lön, en eller flera inkomster – det är bara några av de saker som Migrations­verket tittar på.

På Migrations­verkets webbplats hittar du information om de vanligaste försörjningskraven.

SULF rekommenderar att du redan nu börjar förbereda dig på att det i framtiden kommer att ställas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap. Det finns redan ett beslut om att sådana krav införs för svenskt medborgarskap från och med den 6 juni 2026.

I dagsläget vet vi inte om, eller när, liknande krav kommer att införas för permanent uppehålls­tillstånd, eller vilka kunskaper som i så fall kommer att krävas.

Ett tips är att du tar upp frågan med din arbetsgivare och undersöker om du kan få möjlighet att, på arbetstid, gå en utbildning via lärosätet som hjälper dig att uppfylla dessa framtida krav.

Vi förstår om det är en svår situation för dig som drabbas av förändringen. De som ansvarar för att svara på frågor om hur den nya lagen påverkar dig är Migrations­verket. Därför Vi hänvisar vi i första hand alla frågor till Migrations­verket då de har en skyldighet att ge alla den service som behövs. Det är också de som fattar alla beslut om uppehålls­tillstånd. Genom de frågor och svar vi samlat på denna sida, och genom att arrangera seminarier, ger vi dig som medlem information om regelverket och på så sätt hjälper vi dig också att ställa rätt frågor till Migrations­verket utifrån din egen situation. Du kan också genom att läsa vår information noga lättare förstå de svar du får och även upptäcka om de svar du får från Migrations­verket inte verkar rimliga. Vi kan också, om det handlar om frågor av principiell betydelse och som är nära kopplade till din anställning, ge råd kring sin situation. Generellt gäller att du för att få individuell facklig service ska ha varit medlem i minst tre månader och att det problem du har inte får ha uppstått innan du blev medlem.

SULF arbetar utöver det på ett övergripande plan för att förändra villkoren till det bättre genom att påverka politiker och andra beslutsfattare samt genom att bilda opinion i frågan. Läs mer nedan under frågan ”Vad gör SULF?”.

Om du har ansökt om permanent uppehålls­tillstånd eller om att förlänga ett tidsbegränsat tillstånd innan ditt tidigare tillstånd gick ut, får du fortsätta att vistas i Sverige.

I de allra flesta fall får du också arbeta här under tiden som din ansökan behandlas.

Du bör dock undvika att lämna Sverige under denna period, eftersom det kan vara svårt att återvända om du inte hinner få ditt nya tillstånd i tid.

Från och med den 11 juni 2026 kan du ansöka om en visering som i vissa situationer gör det möjligt att resa utomlands och sedan återvända till Sverige.

Kontakta Migrations­verket för mer information.

Ja, det är det!

Även om arbets­löshets­ersättning inte kan användas för att uppfylla försörjningskravet för permanent uppehålls­tillstånd, kan du ändå få ersättning om du uppfyller de krav som gäller.

I de allra flesta fall kan du få ersättning medan du väntar på beslut om uppehålls­tillstånd. Dessutom kan arbets­löshets­ersättning användas för att uppfylla det försörjningskrav som gäller om du vill få uppehålls­tillstånd för att söka arbete efter avslutade studier eller avslutad forskning.

Vi har varit mycket kritiska mot flera av de regler som berör våra medlemmar, liksom mot vissa av de förslag som har lagts fram. Detta har vi framfört på olika sätt, till exempel genom remissvar, debattartiklar och direkta kontakter med politiker.

Vi har lyft fram att bestämmelserna riskerar att leda till att färre utländska medborgare vill eller kan stanna i Sverige och bidra till kompetensförsörjningen. Det finns en risk att vi går miste om många begåvningar och att internationaliseringen av högskolan försvåras. I dag har en stor andel av både doktoranderna och de som har en meriteringsanställning utländsk bakgrund. Det är tydligt att politikernas fokus har legat på att strama åt asylinvandringen, snarare än på hur Sverige ska kunna behålla kvalificerade personer som till exempel har tagit en doktorsexamen i landet.

Vi kan konstatera att vårt arbete har gett resultat. Det märks framför allt genom de förbättringar som riksdagen enhälligt har beslutat om och som gäller från den 11 juni. Dessa gör det bland annat lättare att få permanent uppehålls­tillstånd och att byta uppehålls­tillstånd utan att först behöva lämna Sverige. Vi har också lyckats övertyga politikerna om att inte begränsa doktoranders möjlighet att arbeta. Dessutom har vi bidragit till att ett permanent uppehålls­tillstånd i vissa fall kan behållas även om du vistas utomlands i mer än ett år (upp till två år), vilket gör en postdokperiod utomlands möjlig.

Vi är övertygade om att dessa förändringar inte hade skett utan vårt intensiva arbete med frågorna.

SULF kommer att fortsätta att arbeta med dessa frågor för att åstadkomma fler positiva förändringar och motverka negativa förslag.