Fredag 21 juni är kansliet stängt / Friday June 21 the office is closed

Sök efter:
Uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd och ställning som varaktigt bosatt

Som fackförbund ger SULF medlemmar stöd och råd i frågor som rör medlemmars lön- och anställningsförhållanden.

När det gäller migrationsrättsliga frågor hänvisar SULF dig till Migrationsverket. Det är de som fattar alla beslut om uppehållstillstånd och medborgarskap och har bäst kunskap och information när det gällande rättsläget. Som statlig myndighet har Migrationsverket en skyldighet att svara på dina frågor och ge dig vägledning i ditt ärende.

Genom den information SULF samlat på denna sida ger vi dig som medlem tips och information om regelverket och på så sätt kan du ställa rätt frågor till Migrationsverket utifrån din egen situation. Till Migrationsverkets webbplats.

Webbinarium

Här kan du titta på alla våra inspelade webbinarier.

Skillnader mellan permanent uppehålls­tillstånd och varaktigt bosatt

Skillnader i regelverket mellan permanent uppehålls­tillstånd och ställning som varaktigt bosatt

Mot bakgrund av att det kan vara svårt att hålla reda på skillnaderna mellan dessa två regelverk, särskilt som ett positivt beslut på en ansökan om ställning som varaktigt bosatt också ger permanent uppehålls­tillstånd, har SULF satt samman en lathund som ger dig en överblick av likheter och skillnader mellan regelverken. Lathunden beskriver regelverket översiktligt. Eftersom det finns så många olika situationer ska du alltid läsa informationen på Migrations­verkets webbplats eller annan berörd myndighets webbplats för att säkerställa vad som gäller. Lathunden tar sikte på regelverket för doktorander och forskare samt personer som har eller har haft uppehålls­tillstånd för andra arbeten.

Bestämmelserna om permanent uppehålls­tillstånd baseras på nationell lagstiftning (Sverige) medan bestämmelserna vad gäller ställning som varaktigt bosatt baseras på ett EU-direktiv (2003/109/EG).

Läs mer om permanent uppehålls­tillstånd för doktorander (Migrations­verket)

Läs mer om permanent uppehålls­tillstånd för forskare (Migrations­verket)

Läs mer om permanent uppehålls­tillstånd för arbetstagare (Migrations­verket)

Läs mer om ställning som varaktigt bosatt (Migrations­verket)

Läs mer om olika typer av uppehålls­tillstånd längre ned på sidan.

Fråga Permanent uppehålls­tillstånd Varaktigt bosatt Anmärkning
Hur lång är kvalifikations­tiden? Fyra år med uppehålls­tillstånd för forskarstudier, forskning eller arbete inom en sjuårsperiod Fem års sammanhängande tid med uppehålls­tillstånd eller vistelse på annan grund som lagligen bosatt Med begreppet lagligen bosatt avses vanligtvis att utlänningen har vistats i Sverige med uppehålls­tillstånd, uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt. Det innebär att en utlänning kan beviljas ställning som varaktigt bosatt även utan att ha haft ett uppehålls­tillstånd om han eller hon de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige på någon av dessa alternativa grunder eller en kombination av dessa.

En fråga som dykt upp är huruvida ett uppehåll mellan två uppehålls­tillstånd ska ses som legal vistelse vid ansökan om ställning som varaktigt bosatt. Den frågan är just nu uppe för avgörande i Migrations­överdomstolen (mål UM 12955-23).

När det gäller permanent uppehålls­tillstånd på grund av arbete, se även Migrations­verkets rättsliga ställnings­tagande RS/005/2020.

Vid vilken tidpunkt beräknas kvalifikations­tiden? I huvudsak vid beslutstillfället (prövningstillfället) men sjuårsperioden inom vilken man ska ha haft uppehålls­tillstånd i fyra år kan också beräknas från ansökningstillfället om det är mer förmånligt Ansökningstillfället Se Migrations­överdomstolens avgörande i MIG 2016:5.

Se även Migrations­verkets rättsliga kommentar RK/001/2021.

Hur ser försörjningskravet ut? Du ska vid beslutstillfället ha en anställning eller en inkomst från eget företag. Om du inte har en tillsvidare­anställning görs det alltid en individuell bedömning av om din inkomst är varaktig (en riktlinje kan vara minst ett år). En längre visstidsanställning godkänns i normalfallet. I vissa fall kan även en provanställning godkännas. Andra inkomster kan inte medräknas förutom socialförsäkringsförmåner såsom sjukpenning och föräldrapenning om de utbetalas under den tid du har en anställning. Kravet på att du ska kunna försörja dig och din familj innebär att du ska ha en långsiktig försörjningsförmåga. Det räcker inte att ha en tillfällig arbetsinkomst eller tillräckliga tillgångar vid ansökningstillfället. Du måste visa att du kan försörja dig och din familj nu och framåt i tiden med inkomst av varaktig karaktär (en riktlinje kan vara minst ett år). Som inkomst kan här medräknas annat än anställning eller eget företag såsom arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, stipendier eller inkomst som en partner har. Du ska heller inte förväntas ligga det sociala skyddsnätet till last. Med det menas att du inte ska vara beroende av ersättningar som är inkomstprövade såsom bostadsbidrag eller försörjningsstöd. Försörjningskravet för permanent uppehålls­tillstånd är preciserat av Migrations­överdomstolen i december 2023 (MIG 2023:18).

Se även Migrations­verkets rättsliga ställnings­tagande RS/084/2021.

Se även Migrations­verkets rättsliga ställnings­tagande RS/019/2021.

Måste jag kunna försörja även mina familje­medlemmar för att få ett positivt beslut? Nej. Ja (om de inte har egen inkomst som är tillräcklig). Men familje­medlemmarna behöver kunna försörja sig själva för att de ska kunna beviljas permanent uppehålls­tillstånd och de måste ha haft uppehålls­tillstånd i minst tre år.

Vid en ansökan om ställning som varaktigt bosatt kan medföljande familje­medlemmar beviljas sådan även om den person man har anknytning till inte beviljas sådan ställning. Detta till skillnad från en ansökan om permanent uppehålls­tillstånd där huvudsökande först måste beviljas ett sådant tillstånd.

Hur hög behöver inkomsten vara för att uppfylla försörjningskravet? 6 090 kronor per månad (år 2024) plus din del av boendekostnaden Se anmärkning Permanent uppehålls­tillstånd
Enligt 4 kap. 4 e § utlänningsförordningen är försörjningskravet uppfyllt om utlänningen har lön som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken (1981:774) Varaktigt bosatt
För att få ställning som varaktigt bosatt ska tredjelandsmedborgaren fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda (5 a kap. 2 § UtlL). Försörjningsförmågan ska vara sådan att det sociala bidragssystemet inte behöver utnyttjas. Eventuella förmåner som utgår till alla, t.ex. barnbidrag, innebär inte att förmånstagaren anses utnyttja det sociala bidragssystemet. Det finns inte något krav på att det är den sökande som har egna medel. Om den sökandes make, maka eller sambo också har inkomster så får dessa tas med i beräkningen av försörjningen för familjen. Även andra personer kan i vissa fall bidra till försörjningen. Rättsligt ställnings­tagande angående möjligheten att beviljas ställning som varaktigt bosatt när personen saknar egen försörjning (RS/019/2021) tar framförallt upp frågan om hur försörjningskravet ska bedömas.
Finns det andra särskilda krav än ordnad försörjning? Ja, du ska t.ex. ha ett hederligt levnadssätt och du ska också ha för avsikt att bo i Sverige. Längre fram kan krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap komma att införas. Ja, du ska t.ex. ha varit bosatt i Sverige med uppehålls­tillstånd, eller på annan grund varit lagligen bosatt här, utan avbrott de senaste fem åren när ansökan lämnas in. Du ska också kunna styrka din identitet. Längre fram kan krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap komma att införas.
Vad händer om jag vistats utomlands en tid? Om du vistats utomlands under längre perioder kan det påverka bedömningen av den tillståndstid du kan tillgodoräkna dig. Migrations­verket gör alltid en helhetsbedömning av dina omständigheter. Vistelser utanför Sverige under längre perioder än sex månader i följd eller tio månader sammanlagt under femårsperioden räknas som ett avbrott. Även tjänsteresor och resor inom Europa räknas in. Speciella regler gäller för ställning som varaktigt bosatt om du haft EU-blåkort i annan medlemsstat i EU.
När kan jag ansöka? I regel endast när ditt nuvarande uppehålls­tillstånd är på väg att löpa ut. När som helst då kvalifikations­tiden är uppfylld. Riktlinjerna för när du kan lämna in en ansökan om permanent uppehålls­tillstånd ser olika ut för olika typer av tillstånd.  Det går inte att ha två uppehålls­tillstånd samtidigt, men i vissa fall finns det möjlighet att upphäva ett gällande tillstånd till förmån för ett annat. Kontakta Migrations­verket för mer information.

Permanent uppehålls­tillstånd för doktorander – Migrations­verket

Uppehållstillstånd för forskare – Migrations­verket

Förlänga arbets­tillstånd – Migrations­verket

Kan jag ansöka om annat (tidsbegränsat) uppehålls­tillstånd samtidigt? Ja. Men generellt finns ingen anledning att söka andra tillstånd samtidigt. Om du varken kan beviljas permanent uppehålls­tillstånd eller uppehålls­tillstånd för doktorandstudier, forskning eller arbete så kommer Migrations­verket att utreda om det finns andra grunder för att bevilja uppehålls­tillstånd. Ja. Om du har ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd som snart kommer att sluta gälla och du inte uppfyller kraven för att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige, bör du i stället ansöka om förlängt uppehålls­tillstånd innan ditt uppehålls­tillstånd slutar gälla. Annars kan du förlora rätten att bo och att arbeta i Sverige. Handläggningstiden för ett tidsbegränsat tillstånd kan bli längre om du också ansöker om permanent uppehålls­tillstånd.
Kan jag stanna i Sverige och arbeta här i väntan på beslut om mitt uppehålls­tillstånd har löpt ut? Ja, i de allra flesta fall om du ansökt innan ditt tidigare uppehålls­tillstånd har löpt ut. Nej, endast om du tidigare haft arbets­tillstånd och ansökt om nytt uppehålls­tillstånd som innebär rätt att arbeta. Ansökan måste också ha kommit in till Migrations­verket innan ditt tidigare tillstånd löpte ut. Guide för statusbyte och även möjlighet till arbete under tiden finns längst ned här: Typer av studerande och forskare – Migrations­verket
Kan jag fortsatt få förmåner från Försäkringskassan i väntan på beslut om mitt uppehålls­tillstånd har löpt ut? Ja, i de allra flesta fall om du ansökt innan ditt tidigare uppehålls­tillstånd har löpt ut. Nej, endast om du också ansökt om ett uppehålls­tillstånd.
Kan jag åka utomlands under handläggnings­tiden och komma tillbaka till Sverige om mitt uppehålls­tillstånd har löpt ut? Nej, inte om du saknar uppehålls­tillstånd, visum eller kan resa in som viseringsfri medborgare.  Den som haft arbets­tillstånd och ansökt om förlängning av detta kan i vissa fall få en visering för att resa in i Sverige. I regel inte. Särskilda regler gäller om du haft uppehålls­tillstånd för arbete.

Se visum för tjäns­te­resa under pågående ansökan om förlängt arbets­till­stånd (Migrations­verket).

Kontakta Migrations­verket i förväg innan du åker utomlands.

Kan jag överklaga om jag får ett negativt beslut? Ja, men du kan bara överklaga beslut om att inte bevilja permanent uppehålls­tillstånd om beslutet vilar på att du inte uppfyller försörjningskravet för permanent uppehålls­tillstånd eller kravet på hederligt levnadssätt. Ja. (Om PUT för doktorand/ forskare/ arbetstagare) I det fall du inte får något annat uppehålls­tillstånd beviljat vid avslag på PUT så kan man överklaga beslutet.
Kan jag överklaga och samtidigt ansöka om ett annat uppehålls­tillstånd eller få ett sådant medan överklagandet prövas? Beror på omständigheterna. Kontakta Migrations­verket eller domstolen för mer information. Ja.
Kan jag bli av med mitt permanenta uppehålls­tillstånd eller mitt tillstånd som varaktigt bosatt Ja, t.ex. om du begår brott eller anses ha varit bedräglig i samband med ansökan. Du kan även bli av med det om du vistas för länge utomlands (du får inte vistas utomlands i mer än ett år, eller om du i förväg kontaktat Migrations­verket, två år. Ja, t.ex. om du begår brott eller anses ha varit bedräglig i samband med ansökan. Du kan även bli av med det om du vistas för länge utomlands. Du får inte vistas utanför EU i tolv månader eller mer och inte heller utanför Sverige i sex år eller mer. Speciella regler gäller för återkallelse av ställning som varaktigt bosatt om du haft EU-blåkort. I vissa fall kan ställning som varaktigt bosatt överföras till annan medlemsstat i EU.
Vilka grupper kan få permanent uppehålls­tillstånd eller ställning som varaktigt bosatt? Alla som inte är svenska medborgare och som uppfyller kraven, men i praktiken är det inte aktuellt för EU/EES-medborgare och deras familje­medlemmar eftersom man då som regel har uppehållsrätt istället för uppehålls­tillstånd. Har du uppehållsrätt kan du i så fall efter fem år ansöka om permanent uppehållsrätt. Endast du som inte är EU-medborgare. För schweiziska medborgare gäller särskilda regler för uppehålls­tillstånd. Du kan exempelvis inte beviljas uppehålls­tillstånd för studier eller forskning, men i gengäld gäller ett uppehålls­tillstånd i regel i fem år och du behöver inte ha arbets­tillstånd för att arbeta i Sverige. Detta gör att du kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt men inte söka permanent uppehålls­tillstånd utifrån det regelverk som gäller för den som haft uppehålls­tillstånd som doktorand eller forskare.

Observera att du som är familjemedlem till en svensk medborgare i regel inte har uppehållsrätt utan ska ansöka om uppehålls­tillstånd.

Nordiska medborgare får fritt bosätta sig i Sverige.

Kan jag ha nytta av mitt tillstånd om jag ska bo och arbeta i andra EU-länder? Nej. Ja (gäller dock inte i Danmark eller Irland). Om du har ställning som varaktigt bosatt underlättas dina möjligheter att bosätta dig och att arbeta i de flesta andra medlemsstater inom EU.
Kan jag ansöka om svenskt medborgarskap? Ja, om du beviljas permanent uppehålls­tillstånd och har bott i Sverige i tillräckligt lång tid. Ja, om din ansökan beviljas (detta då du i så fall automatiskt får permanent uppehålls­tillstånd) och har bott i Sverige i tillräckligt lång tid. Du som har uppehållsrätt (gäller EU/EES-medborgare och deras familje­medlemmar) kan också ansöka om medborgarskap. För nordiska medborgare gäller särskilda regler.

Om du är statslös räcker det att du bott fyra år i Sverige.

Bli svensk medborgare – Migrations­verket

Migrationsverket

Migrationsverket har tagit fram en checklista för intyg gällande ett första tillstånd för doktorandstudier.

Här hittar du frågor och svar som ställts till Migrationsverket. Frågorna och svaren är på engelska och ligger längst ned på sidan.

Frågor och svar

Inkomstkravet för permanent uppehållstillstånd har ändrats, läs mer om vad domen innebär här.

Permanent uppehålls­tillstånd

Riksdagen beslutade om förändringar i utlänningslagen och de trädde i kraft den 20 juli 2021. Bestämmelserna gäller alla som ansökt om permanent uppehålls­tillstånd.

Lagändringen innebär för forskare och doktorander främst att egen försörjning genom arbete eller eget företag krävs för att permanent uppehålls­tillstånd ska beviljas. Vad gäller kravet på fyra års uppehålls­tillstånd för forskarstudier, forskning eller arbete inom en sjuårsperiod sker inga förändringar. Tänk dock på att det kan krävas att du befunnit dig i Sverige under den tid du haft uppehålls­tillstånd vilket gör att tid med uppehålls­tillstånd före den dag du kom hit kan komma att räknas bort. Tid utomlands under den tid du är doktorand eller forskare kan ibland också ställa till problem, men det kan bero på skälet till utlandsvistelsen. Det finns t.ex. exempel där domstol har godtagit en period om sex månader utomlands under vilken den berörda bedrev forskarutbildningen. Det har ännu inte införts några krav på kunskaper i svenska eller samhällskunskap för permanent uppehålls­tillstånd, men sådana krav kan komma för de som ansöker om permanent uppehålls­tillstånd i framtiden.

Det kan vara värt att notera att Migrations­verket sedan en tid tillbaka ger uppehålls­tillstånd i upp till fyra år i taget för forskarstudier (tidigare gavs de för högst två år i taget).

För att beviljas permanent uppehålls­tillstånd krävs nu att den sökande också har en varaktig och tillräcklig försörjning genom anställning eller eget företag. Du kan läsa mer om försörjningskravet under frågan ”Kan doktorander få permanent uppehålls­tillstånd”.

En annan viktig förändring är att medföljande familje­medlemmar som fyllt 18 år själva måste uppfylla försörjningskravet för att beviljas permanent uppehålls­tillstånd och de måste också ha haft uppehålls­tillstånd i minst tre år. Försörjningskravet gäller inte barn, men de måste ha haft uppehålls­tillstånd i minst tre år för att kunna få permanent uppehålls­tillstånd. Om dessa krav inte är uppfyllda kan istället ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd ges om du kan försörja familje­medlemmarna.

Utöver detta ska du och dina familje­medlemmar ha för avsikt att bo i Sverige och ha levt ett skötsamt liv.

Om permanent uppehålls­tillstånd inte beviljas för den sökande eller en familjemedlem kan ändå i vissa fall ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd beviljas. Det kan till exempel gälla om en doktorand ännu inte är klar med forskarutbildningen, om ett uppehålls­tillstånd för att söka arbete under ett år efter avslutade studier eller avslutad forskning kan beviljas eller om du fått ett tillfälligt arbete. Om du ansöker om permanent uppehålls­tillstånd, men enligt Migrations­verket inte uppfyller kraven för det, så bör de pröva om du istället kan beviljas ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd om du inte beviljas ett permanent. Du bör i den ansökan ange att du vill prövas för ett tidsbegränsat tillstånd särskilt om du önskar ett annat tillstånd än en förlängning av det du redan har. Om du, efter att funderat igenom din situation utifrån de nya bestämmelserna, misstänker att du inte uppfyller kraven för permanent uppehålls­tillstånd, men väl för ett förlängt uppehålls­tillstånd för till exempel forskarstudier eller ett annat tidsbegränsat uppehålls­tillstånd bör du överväga att endast ansöka om ett sådant och vänta med ansökan om permanent uppehålls­tillstånd. Detta då det kan förkorta handläggnings­tiden hos Migrations­verket.

Om du inte beviljas något nytt uppehålls­tillstånd alls kan du överklaga beslutet till migrationsdomstol. Du kan även i vissa fall överklaga ett beslut om permanent uppehålls­tillstånd även om ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd har beviljats. Det gäller i de fall Migrations­verket har avslagit din ansökan på grund av att de inte anser att du uppfyller försörjningskravet eller kravet på ett skötsamt liv. Under den tid överklagandet prövas kan du stanna kvar i Sverige och i de flesta fall får du också arbeta under denna tid. Du bör dock inte lämna Sverige under denna tid eftersom du då nekas inresa igen.

Det finns också en alternativ möjlighet att få permanent uppehålls­tillstånd genom att efter fem år ansöka om status som varaktigt bosatt. Om en sådan ansökan beviljas får du samtidigt permanent uppehålls­tillstånd. Kraven på försörjning med mera är något annorlunda i detta fall. Läs mer under frågan ”Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt?”

Permanent uppehålls­tillstånd innebär att man har rätt att bo och fritt arbeta i Sverige under den tid tillståndet gäller. Det innebär också att man har rätt till exempelvis studiemedel från Centrala studiestödsnämnden.

Tidigare kunde du ansöka om permanent uppehålls­tillstånd så snart du fått ihop fyra år med uppehålls­tillstånd som kan ligga till grund för permanent uppehålls­tillstånd (oavsett hur lång tid du hade kvar på gällande uppehålls­tillstånd). Sedan april 2019 har Migrations­verket en ny tolkning av regelverket och hävdar istället att man inte bör ansöka förrän det är 14 dagar kvar på det nu gällande uppehålls­tillståndet.

Flera personer som sökt tidigare har fått ansökan avvisad och måste då lämna in en ny ansökan då det är 14 dagar kvar. SULF kan se att detta kommer att leda till problem då den som lämnar Sverige under glappet mellan två uppehålls­tillstånd, inte får komma in i landet igen. Detta gör det svårt att åka på konferens eller andra resor utomlands. Om du uppfyller kraven för status som varaktigt bosatt kan du dock lämna in en sådan ansökan istället och det kan göras även under den tid du har ett gällande tidsbegränsat uppehålls­tillstånd. På så sätt kan du få ditt uppehålls­tillstånd omvandlat till ett permanent uppehålls­tillstånd. Läs mer under frågan Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt i Sverige?.

Observera att du fortfarande får stanna och arbeta i Sverige under väntetiden.

Läs mer under de frågor och svar som Migrations­verket besvarar (på engelska).

Du får räkna samman tid med uppehålls­tillstånd för forskarstudier och tid med uppehålls­tillstånd för arbete. Tid med uppehålls­tillstånd som forskare kan också räknas in.

Från den 20 juli 2021 krävs att varje person som söker permanent uppehålls­tillstånd uppfyller kraven för det. Det går alltså inte längre att få permanent uppehålls­tillstånd automatiskt om en familjemedlem får det. Därför kan vara minst lika bra att söka permanent uppehålls­tillstånd på egen hand om du uppfyller kraven.

Migrationsdomstolen har i vissa fall beviljat den sökande PUT trots att hen inte haft uppehålls­tillstånd för forskarstudier i fyra år. Det kan t ex vara så att man haft uppehålls­tillstånd för master-studier eller för arbete som fortfarande gällde då man påbörjade forskarutbildningen. Domstolen har då sagt att det viktiga är anknytningen till Sverige som den sökande fått genom sina doktorandstudier, och inte vilken klassning uppehålls­tillståndet har. Det finns dock inga garantier för att PUT ska beviljas utan det görs en individuell prövning.

Vi har sett att Migrationsdomstolen i vissa fall har beviljat den sökande PUT trots att hen varit antagen som doktorand något mindre än fyra år. I dessa fall har domstolen sagt att doktorsexamen omfattar 240 hp, dvs fyra års forskarstudier på heltid.

Om du har fått permanent uppehålls­tillstånd efter att ha varit doktorand i fyra år kan även din familj ansöka om permanent uppehålls­tillstånd. Från den 20 juli 2021 kan familje­medlemmar dock inte längre automatiskt få permanent uppehålls­tillstånd om du beviljas ett sådant. Varje familjemedlem måste själv uppfylla kraven för det och dessutom ska de ha rätt till fortsatt uppehålls­tillstånd. Kraven är att de kan försörja sig själva (detta krav gäller inte barn under 18 år), att de haft uppehålls­tillstånd i minst tre år och har levt ett skötsamt liv (detta krav gäller personer över 15 år).

Om dina familje­medlemmar inte uppfyller försörjningskravet för permanent uppehålls­tillstånd kan de istället få ett tillfälligt uppehålls­tillstånd om du kan försörja dem. Försörjningskravet är i dessa fall annorlunda än vid permanent uppehålls­tillstånd eftersom även arbetslöshetsersättning med mera kan tillgodoräknas.

För att kunna beviljas permanent uppehålls­tillstånd ska du ha haft uppehålls­tillstånd för forskarstudier i minst fyra år under en sjuårsperiod. Om det behövs kan även tid med uppehålls­tillstånd för arbete eller forskning inräknas. Hur forskarstudierna finansierats saknar betydelse och det finns inget krav på att examen ska ha avlagts. Om denna tidsgräns är uppfylld prövar Migrations­verket också om du har en bosättningsavsikt, det vill säga att du avser bo kvar i Sverige under en tid samt att du levt ett skötsamt liv.

Från och med den 20 juli 2021 krävs också att du har möjlighet att framöver försörja dig genom arbete eller eget företag. Ett sådant arbete ska enligt en förordning ha ”viss varaktighet”. Migrations­överdomstolen klargjorde i december 2023 vad som krävs för att ett arbete ska anses ha ”viss varaktighet” (MIG 2023:18). Man slog då fast att man inte kan tillämpa en slentrianmässig fast tidsgräns utan att man i varje ärende ska göra en prognos över sannolikheten att inkomsten varar i minst ett år räknat från den tidpunkt då Migrations­verket fattar beslut. Det är alltså inte nödvändigt att den anställning man har vid beslutstillfället varar i minst ett år. I bedömningen ska man även väga in under hur lång tid man tidigare haft försörjning genom arbete. Det kan förstås som att sannolikheten för en fortsatt försörjning genom arbete bör öka om du kan visa att du under en längre tid har haft en eller flera anställningar.

Inkomsten ska också vara tillräcklig vilket under 2024 innebär att den ska uppgå till minst 6 090 kronor per månad plus kostnaden för ditt boende. Du behöver dock inte kunna försörja eventuella familje­medlemmar för att själv kunna beviljas permanent uppehålls­tillstånd och delar du boende med någon räcker det att du kan betala din del av boendekostnaden oavsett vem som betalar vad.

Inkomster från arbetslöshetsförsäkringen kan inte medräknas i detta försörjningskrav (sådan ersättning kan dock medräknas för att i vissa fall få ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd). Däremot kan ersättningar som sjukpenning och föräldrapenning medräknas om de utgår tillfälligt under den tid du har en anställning som har tillräcklig varaktighet.

Det finns också en alternativ möjlighet att få permanent uppehålls­tillstånd genom att efter fem år ansöka om status som varaktigt bosatt. Om en sådan ansökan beviljas får du samtidigt permanent uppehålls­tillstånd. Kraven på försörjning med mera är något annorlunda i detta fall. Läs mer under frågan ”Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt?”

För att kunna beviljas permanent uppehålls­tillstånd ska du ha haft uppehålls­tillstånd för forskning i minst fyra år under en sjuårsperiod. Om det behövs kan även tid med uppehålls­tillstånd för arbete eller forskarstudier inräknas. Hur forskningen finansierats saknar betydelse. Om denna tidsgräns är uppfylld prövar Migrations­verket också om du har en bosättningsavsikt, det vill säga att du avser bo kvar i Sverige under en tid samt att du levt ett skötsamt liv.

Från och med den 20 juli 2021 krävs också att du har möjlighet att försörja dig genom arbete eller eget företag. Du kan läsa mer om försörjningskravet under frågan ”Kan doktorander få permanent uppehålls­tillstånd”?

Det finns också en alternativ möjlighet att få permanent uppehålls­tillstånd genom att efter fem år ansöka om status som varaktigt bosatt. Om en sådan ansökan beviljas får du samtidigt permanent uppehålls­tillstånd. Kraven på försörjning med mera är något annorlunda i detta fall. Läs mer under frågan ”Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt?”

Varaktigt bosatt

Om du är medborgare i ett land utanför EU och har bott i Sverige i fem år utan avbrott, kan du få status som varaktigt bosatt i Sverige. Detta är inte samma sak som permanent uppehålls­tillstånd, men om du blir beviljad status som varaktigt bosatt ska du enligt lag även få permanent uppehålls­tillstånd. Någon ytterligare prövning av villkoren för permanent uppehålls­tillstånd ska alltså inte göras efter beslutet om status som varaktigt bosatt. Status som varaktigt bosatt bygger på ett EU-direktiv och innebär också att du har större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett de flesta andra EU-länder. Har du status som varaktigt bosatt kan du vistas utanför Sverige om du vistas inom EU och i de länder som omfattas, i upp till 6 år. Dessa länder är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Du kan även, vid en mer permanent flytt till något av dessa länder, överföra din status som varaktigt bosatt dit.

För att få status som varaktigt bosatt i Sverige ska du:

  • ha bott i Sverige i minst fem år utan avbrott (Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen.). Det finns en oklarhet kring tidpunkt för beräkning av kvalifikations­tiden, men enligt EU-direktivet och ett domstolsavgörande beräknas den vid ansökningstillfället, medan Migrations­verket tidigare har framfört att den räknas fram till beslutstillfället.
  • ha haft uppehålls­tillstånd eller på annan grund vistats lagligt i Sverige under de senaste fem åren (uppehålls­tillstånd för besök eller för andra studier än forskarstudier får inte medräknas)
  • kunna försörja dig och din familj. Notera att detta försörjningskrav inte är detsamma som för permanent uppehålls­tillstånd.

Kvalifikationstid – typ av uppehålls­tillstånd som kan räknas in

När det gäller vilka typer av uppehålls­tillstånd som kan godtas vid beräkningen av kvalifikations­tiden så kan alla tillstånd som kan leda till permanent uppehålls­tillstånd tillgodoräknas. Det gäller till exempel uppehålls­tillstånd som forskarstuderande, forskare eller för arbete. Även uppehålls­tillstånd genom anknytning till en person som bor i Sverige liksom tid med uppehållsrätt (detta gäller till exempel dig som är brittisk medborgare och som bodde i Sverige före Brexit eller dig som bott i Sverige tillsammans med en EU/EES-medborgare som haft uppehållsrätt). Tid som inte får medräknas är till exempel uppehålls­tillstånd för andra studier än forskarstudier eller, enligt Migrations­verkets tolkning, tid med uppehålls­tillstånd för att söka arbete efter examen eller avslutad forskning. Migrations­verket har anfört att man heller inte kan räkna med tid då du väntar på beslut om nytt uppehålls­tillstånd om du beviljas nytt tillstånd från ett senare datum, det vill säga om det blir ett glapp mellan tillstånden. Här finns dock ett avgörande i en migrationsdomstol (UM 13489-22, Förvaltningsrätten i Malmö) från våren 2023 som säger att även en sådan väntetid ska ses som en legal vistelse och därmed medräknas som kvalifikationstid. Enligt besked från Migrations­verket anser de att tid utan ett kvalificerande uppehålls­tillstånd innebär att man måste samla ihop en helt ny kvalifikationstid om fem år. De anser också att tid utomlands, utöver den som generellt godkänns (se ovan), inte kan tillgodoräknas även om man under den tiden varit utsänd till annat land av en statlig arbetsgivare. Detta är dock frågor som kan prövas i domstol.

Försörjningskravet

När det gäller försörjningskravet för status som varaktigt bosatt så gäller inte de krav som ställs upp för permanent uppehålls­tillstånd. Istället gäller här fortsatt de bestämmelser som gällde före den nya lagstiftningen trädde ikraft den 20 juli 2021. En viktig skillnad är att inkomsten inte behöver komma från eget arbete eller eget företag utan även andra inkomster kan medräknas. Det som ska bedömas är att man inte ska ligga det sociala biståndssystemet till last samt att försörjningen är tillräckligt långsiktig. Det betyder bland annat arbetslöshetsersättning och stipendier kan komma att godtas som framtida försörjning. En annan viktig skillnad är att man när det gäller status som varaktigt bosatt också kan få sin ansökan beviljad om man helt eller delvis har försörjts av en familjemedlem. Däremot anser Migrations­verket inte att en förmögenhet kan räknas utan i så fall bara avkastningen från en sådan.

Det finns såvitt SULF vet inte någon tydlig praxis kring långsiktigheten i försörjningen utan Migrations­verket gör en bedömning från fall till fall. Det får dock inte vara fråga om alltför sporadiska eller tillfälliga korttidsanställningar. Här kan ny domstolspraxis behöva växa fram för att vi ska få veta mer om dessa krav. Under 2023 har Migrations­verket indikerat att de vill se att den sökande kan försörja sig under minst ett år framåt i tiden. Även här finns en oklarhet kring vid vilken tidpunkt försörjningskravet ska vara uppfyllt, det vill säga om man ska se till ansökningstidpunkten eller vid den tidpunkt beslut fattas. Praxis från EU-domstolen indikerar att det är det förstnämnda som gäller. Migrations­verket har också sagt att arbetslöshetsersättning ska beaktas när försörjningskravet bedöms, men de har i en del fall krävt att sådan ersättning ska betalas ut och inte accepterat det faktum att den vid behov kommer att kunna betalas ut längre fram. Här rekommenderar SULF att du vänder dig till Akademikernas a-kassa och begär ett intyg på att du uppfyller kraven för att kunna få ersättning, hur hög ersättning du kan få samt att en sådan ersättning betalas ut under minst 14 månaders tid (300 ersättningsdagar och fem dagar per vecka vid hel arbetslöshet).

Ansökan

En ansökan om status som varaktigt bosatt kan lämnas in innan ditt tidsbegränsade uppehålls­tillstånd löper ut. Om din ansökan beviljas kan du alltså i detta fall få ditt uppehålls­tillstånd utbytt mot ett permanent uppehålls­tillstånd även om du då beslut fattas har ett gällande tidsbegränsat uppehålls­tillstånd. Det gör att du kan ansöka så snart du anser dig uppfylla kraven för status som varaktigt bosatt. Läs mer nedan i svaren från Migrations­verket. Om du inte redan har permanent uppehålls­tillstånd har Migrations­verket tidigare sagt att betraktar din ansökan som att du även söker permanent uppehålls­tillstånd och att du alltså inte behöver lämna in två olika ansökningar. På senare tid har de indikerat att de omprövat den hållningen vilket också kan påverka din rätt till förmåner från Försäkringskassan samt din rätt att arbeta och bo kvar i Sverige (och därmed också din rätt till arbetslöshetsersättning) i väntan på beslut för det fall det uppehålls­tillstånd du har löper ut under handläggnings­tiden. Du kan därför behöva lämna in en parallell ansökan om någon sorts uppehålls­tillstånd. Det viktigaste är som alltid att du ansöker innan ditt nu gällande uppehålls­tillstånd löper ut.

Har du status som varaktigt bosatt kan du vistas utanför Sverige om du vistas inom EU och i de länder som omfattas, i upp till 6 år. Dessa länder är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Du kan även, vid en mer permanent flytt till något av dessa länder, överföra din status som varaktigt bosatt dit.

Att ansöka om status som varaktigt bosatt kan således vara ett alternativt sätt att få permanent uppehålls­tillstånd om du har bott i Sverige i fem år men av något skäl inte uppfyller kraven för att få permanent uppehålls­tillstånd eller medborgarskap.

Permanent uppehålls­tillstånd Varaktigt bosatt Anmärkning
Hur lång är kvalifikations­tiden? Fyra år med uppehålls­tillstånd för forskarstudier, forskning eller arbete inom en sjuårsperiod. Fem års sammanhängande tid med uppehålls­tillstånd eller vistelse på annan grund som lagligen bosatt. Det finns oklarheter kring vad som avses med annan legal vistelse när det gäller varaktigt bosatt, exempelvis tid då du väntar på beslut om nytt uppehålls­tillstånd.
Vid vilken tidpunkt beräknas kvalifikations­tiden? I huvudsak vid beslutstillfället (prövningstillfället) men sjuårsperioden inom vilken man ska ha haft uppehålls­tillstånd i fyra år beräknas från ansökningstillfället. Ansökningstillfället.
Hur ser försörjningskravet ut? Du ska vid beslutstillfället ha en anställning eller en inkomst från eget företag som varar i minst ett år eller som vid en bedömning kan antas vara i minst ett år om det gällande anställningsavtalet inte sträcker sig så långt. Andra inkomster kan inte medräknas förutom socialförsäkringsförmåner såsom sjukpenning och föräldrapenning om de utbetalas under den tid du har en anställning. Du ska vid beslutstillfället ha en anställning eller en inkomst som varar i minst ett år eller som vid en bedömning kan antas vara i minst ett år om den aktuella inkomsten inte är så långvarig. Som inkomst kan här medräknas annat än anställning eller eget företag såsom arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, stipendier eller inkomst som en partner har. Du ska heller inte förväntas ligga det sociala skyddsnätet till last. Med det menas att du inte ska vara beroende av ersättningar som är inkomstprövade såsom bostadsbidrag eller försörjningsstöd. Försörjningskravet för permanent uppehålls­tillstånd är preciserat av Migrations­överdomstolen i december 2023 (MIG 2023:18).

Se även Migrations­verkets rättsliga ställnings­tagande RS/084/2021.

Måste jag kunna försörja även mina familje­medlemmar för att få ett positivt beslut för egen del? Nej. Ja (om de inte har egen inkomst som är tillräcklig).
Hur hög behöver inkomsten vara? 6 090 kronor per månad (år 2024) plus din del av boendekostnaden.
Finns det andra krav än ordnad försörjning? Ja, du ska till exempel inte ha begått brott och du ska också ha för avsikt att bo i Sverige. Längre fram kommer krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap att införas. Ja, du ska t.ex. inte ha begått brott och du ska också ha för avsikt att bo i Sverige. Längre fram kommer krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap att införas.
Vad händer om jag vistats utomlands en tid? Det kan vara ett problem om du vistats utomlands mer än ca sex veckor per år. Du kan vistas utomlands i upp till tio månader totalt under kvalifikations­tiden och upp till sex månader i taget. Speciella regler gäller för ställning som varaktigt bosatt om du haft EU-blåkort i annan medlemsstat i EU.
När kan jag ansöka? I regel endast när ditt nuvarande uppehålls­tillstånd är på väg att löpa ut (14 dagar innan som riktmärke). När som helst då kvalifikations­tiden är uppfylld.
Kan jag ansöka om annat (tidsbegränsat) uppehålls­tillstånd samtidigt? Ja. Endast förlängning av det uppehålls­tillstånd du har prövas även om du inte har ansökt om det varför det kan vara bra att ansöka om annat tillstånd (tidsbegränsat) också. Ja och du bör göra det om ditt uppehålls­tillstånd kan komma att löpa ut innan beslut fattas då du annars kan förlora rätten att bo och att arbeta i Sverige. Handläggningstiden för ett tidsbegränsat tillstånd kan bli längre om du också ansöker om permanent uppehålls­tillstånd.
Kan jag stanna i Sverige och arbeta här i väntan på beslut om mitt uppehålls­tillstånd har löpt ut? Ja, i de allra flesta fall om du ansökt innan ditt tidigare uppehålls­tillstånd har löpt ut. Nej, endast om du också ansökt om ett uppehålls­tillstånd innan ditt tidigare tillstånd löpte ut.
Kan jag fortsatt få förmåner från Försäkringskassan i väntan på beslut om mitt uppehålls­tillstånd har löpt ut? Ja, i de allra flesta fall om du ansökt innan ditt tidigare uppehålls­tillstånd har löpt ut. Nej, endast om du också ansökt om ett uppehålls­tillstånd.
Kan jag åka utomlands under handläggnings­tiden och komma tillbaka till Sverige om mitt uppehålls­tillstånd har löpt ut? I regel inte. I regel inte. Kontakta Migrations­verket för mer information. Särskilda regler gäller om du haft uppehålls­tillstånd för arbete.
Kan jag överklaga om jag får ett negativt beslut? Ja, men bara om beslutet beror på att du inte uppfyller försörjningskravet eller kravet på hederligt levnadssätt samt i det fall du inte får något annat uppehålls­tillstånd beviljat och därmed får ett beslut om utvisning. Ja.
Kan jag överklaga och samtidigt ansöka om ett annat uppehålls­tillstånd och få ett sådant medan överklagandet prövas? Nej. Ja.
Kan jag bli av med mitt permanenta uppehålls­tillstånd eller mitt tillstånd som varaktigt bosatt? Ja, t.ex. om du begår brott eller anses ha varit bedräglig i samband med ansökan. Du kan även bli av med det om du vistas för länge utomlands (du får inte vistas utomlands i mer än ett år, eller om du i förväg kontaktat Migrations­verket, två år. Ja, t.ex. om du begår brott eller anses ha varit bedräglig i samband med ansökan. Du kan även bli av med det om du vistas för länge utomlands. Du får inte vistas utanför EU i tolv månader eller mer och inte heller utanför Sverige i sex år eller mer. Speciella regler gäller för återkallelse i av ställning som varaktigt bosatt om du haft EU-blåkort. I vissa fall kan ställning som varaktigt bosatt överföras till annan medlemsstat i EU.
Vilka grupper kan ansöka? Alla som inte är svenska medborgare och som uppfyller kraven men i praktiken är det inte aktuellt för EU/EES-medborgare och deras familje­medlemmar eftersom man då istället i regel har uppehållsrätt. Du kan i så fall efter fem år ansöka om permanent uppehållsrätt. Endast du som inte är EU-medborgare. För Schweiziska medborgare gäller särskilda regler för uppehålls­tillstånd. Du kan exempelvis inte beviljas uppehålls­tillstånd för studier eller forskning, men i gengäld gäller ett uppehålls­tillstånd i regel i fem år och du behöver inte ha arbets­tillstånd för att arbeta i Sverige. Detta gör att du kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt men inte söka permanent uppehålls­tillstånd utifrån det regelverk som gäller för den som haft uppehålls­tillstånd som doktorand eller forskare.

Observera att du som är familjemedlem till en svensk medborgare i regel inte har uppehållsrätt utan ska ansöka om uppehålls­tillstånd.

Nordiska medborgare får fritt bosätta sig i Sverige.

Kan jag ha nytta av mitt tillstånd om jag ska bo och arbeta i andra EU-länder? Nej. Ja (gäller dock inte i Danmark eller Irland).
Kan jag ansöka om svenskt medborgarskap? Ja, om du beviljas permanent uppehålls­tillstånd och har bott i Sverige i minst fem år. Ja, om din ansökan bevilja (detta då du i så fall automatiskt får permanent uppehålls­tillstånd) och har bott i Sverige i minst fem år. Du som har uppehållsrätt (gäller EU/EES-medborgare och deras familje­medlemmar) kan också ansöka om medborgarskap. För nordiska medborgare gäller särskilda regler.

Om du är statslös räcker det att du bott fyra år i Sverige.

Andra uppehålls­tillstånd

Det finns en möjlighet för dig som haft uppehålls­tillstånd för studier (inklusive forskarstudier) eller forskning att söka uppehålls­tillstånd i ett år för att söka arbete. Här hittar du mer information om att söka arbete efter studier eller forskning.

Om du har en familjemedlem som är svensk medborgare, EU/EES-medborgare eller har uppehålls­tillstånd kan också få rätt att stanna i Sverige via den personen. En ansökan om uppehålls­tillstånd kan i de flesta fall då lämnas in utan att du behöver lämna Sverige. Tänk på att i din ansökan om permanent uppehålls­tillstånd ange alla skäl du har för att beviljas ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd för det fall du inte får ett permanent uppehålls­tillstånd.

Tänk på att du vid byte av uppehålls­tillstånd i vissa fall först kan behöva lämna Sverige och ansöka från utlandet. Migrations­verket har en sida där du kan ange vilket tillstånd du har och vilket du vill söka. Där kan du få besked om vad som gäller. Den finns på svenska och på engelska. Scrolla ner till ”Om du redan befinner dig i Sverige”.

Du kan ansöka om uppehålls­tillstånd för 12 månader, men varken mer eller mindre, om du uppfyller vissa kriterier. Det gäller både dig som haft uppehålls­tillstånd för studier, inklusive forskarstudier, och dig som haft uppehålls­tillstånd för forskning (ofta kallat gästforskare). För att beviljas ett uppehålls­tillstånd för att söka arbete ska du bland annat ha avslutat dina studier (med examen) eller din forskning, ha medel för din försörjning och ha en heltäckande sjukförsäkring och ansöka innan ditt nuvarande uppehålls­tillstånd löper ut. Notera att det här, till skillnad från vad som gäller för permanent uppehålls­tillstånd, inte krävs att försörjningen sker genom en anställning eller eget företag. Det betyder att bland annat arbetslöshetsersättning kan godtas som försörjning. Kravet på heltäckande sjukförsäkring är alltid uppfyllt om du är folkbokförd (har ett fullständigt personnummer).

Om du får ett sådant uppehålls­tillstånd kan du tyvärr inte, på grund av det SULF uppfattar som ett misstag i lagstiftningsarbetet, ansöka om uppehålls­tillstånd för forskning eller forskarstudier utan att först lämna Sverige och ansöka från utlandet. SULF arbetar med att påverka politikerna i riksdagen att ändra på detta. Du kan däremot ansöka om ett uppehålls­tillstånd för arbete eller ett permanent uppehålls­tillstånd under denna tid. Ett uppehålls­tillstånd för att söka arbete kan dock inte tillgodoräknas för att samla ihop de fyra år som krävs utan du måste i så fall sedan tidigare ha haft uppehålls­tillstånd för forskarstudier, forskning eller arbete (du får lägga ihop alla sådana tider) i minst fyra år under en sjuårsperiod.

Läs mer på Migrations­verkets webbplats:
Uppe­hålls­till­stånd för att söka arbete efter studier
Uppe­hålls­till­stånd efter forsk­ning

Om du bedömer att du uppfyller kraven för permanent uppehålls­tillstånd rekommenderar vi att du i första hand ansöker om detta istället eftersom det är ett betydligt bättre uppehålls­tillstånd. Om Migrations­verket avslår din ansökan om permanent uppehålls­tillstånd så kommer de också att pröva om du kan få förlängt tillstånd för doktorandstudier. Om du redan har slutfört dina studier och därmed inte kan få en förlängning måste du i din ansökan ange att du vill ha ett uppehålls­tillstånd för att söka arbete om du vill att Migrations­verket ska pröva den frågan också.

De nya bestämmelserna för personer som har uppehålls­tillstånd för arbete gäller inte dig som har ett uppehålls­tillstånd för studier eller för forskning eftersom det är en annan typ av uppehålls­tillstånd. De nya reglerna innehåller dock en del förbättringar för den som har ett uppehålls­tillstånd för arbete och som är relevanta för våra medlemsgrupper. De två främsta är möjligheten för den som har ett uppehålls­tillstånd för arbete att ansöka om ett uppehålls­tillstånd för forskarstudier eller för forskning utan att först lämna Sverige samt möjligheten att under den tid man väntar på beslut ges möjlighet att resa in i Sverige.

EU/EES-medborgare och deras familje­medlemmar samt Schweiziska medborgare

Om du är medborgare i ett land inom EU/EES omfattas du av bestämmelserna om uppehållsrätt och behöver då inte söka uppehålls­tillstånd i Sverige. Uppehållsrätt har exempelvis den som kommer hit för att arbeta eller studera (och har medel för sin försörjning). Personer som har uppehållsrätt ska inte söka uppehålls­tillstånd för forskarstudier eller forskning och kan heller inte beviljas ett sådant uppehålls­tillstånd (detta gäller även familje­medlemmar).

Folkbokföring

Den som är medborgare i ett EU/EES-land behöver inte ansöka om uppehållsrätt eller kontakta Migrations­verket. Däremot behöver du ansöka om folkbokföring hos Skatteverket. SULF har här noterat att Skatteverket kan neka folkbokföring om du inte är anställd och inte kan uppvisa intyg på att du har en heltäckande sjukförsäkring. Detta är en situation som inte ska kunna uppstå när den fria rörligheten inom EU nyttjas, men den uppstår på grund av oklarheter kring vilken medlemsstat som ska ansvara för sjukförsäkringen.

Familjemedlem till EU/EES-medborgare

Du som är familjemedlem till en EU/EES-medborgare med uppehållsrätt som bor i Sverige har också uppehållsrätt om den du bor tillsammans med har det. Du som är familjemedlem till en EU/EES-medborgare ska ansöka om uppehållskort hos Migrations­verket så att du kan styrka din uppehållsrätt. Du behöver då inte ha något arbets­tillstånd för att arbeta i Sverige.

Familjemedlemmar till svenska medborgare ska dock normalt söka uppehålls­tillstånd för att bo i Sverige tillsammans med en svensk medborgare. Du kan omfattas av uppehållsrätt om den svenska medborgaren själv utnyttjat den fria rörligheten inom EU och återvänder till Sverige

Permanent uppehållsrätt

När du har vistats i Sverige med uppehållsrätt i minst fem år har du permanent uppehållsrätt. Detta gäller även familje­medlemmar till EU/EES-medborgare som haft uppehållsrätt i fem år (det benämns då som permanent uppehållskort). Kontakta Migrations­verket för att ansöka om permanent uppehållsrätt/uppehållskort. Du behöver inte uppfylla några andra krav än att ha haft uppehållsrätt i fem år.

Nordisk medborgare

Om du är nordisk medborgare behöver du inte uppfylla kraven för varken uppehållsrätt eller uppehålls­tillstånd. Du behöver bara kontakta Skatteverket för folkbokföring.

Schweizisk medborgare

Om du är schweizisk medborgare gäller särskilda regler för uppehålls­tillstånd och varken du eller dina familje­medlemmar behöver arbets­tillstånd för att arbeta i Sverige. Däremot ska du söka uppehålls­tillstånd om du ska vistas i Sverige i mer än tre månader. Schweiziska medborgare kan inte beviljas de särskilda uppehålls­tillstånden för studier eller forskning, men du har ändå rätt att studera och forska i Sverige om du uppfyller kraven för uppehålls­tillstånd. Observera att det finns särskilda regler som här gäller för medborgare i Schweiz och deras familje­medlemmar. Exempelvis kan ansökan göras utan avgift. Kontakt Migrations­verket för mer information.

Det faktum att schweiziska medborgare inte kan ges uppehålls­tillstånd för forskarstudier innebär tyvärr att du inte kan ansöka om permanent uppehålls­tillstånd efter fyra år på samma sätt som för andra icke EU/EES-medborgare. Däremot kan du efter fem år ansöka om status som varaktigt bosatt.

Övriga frågor gällande uppehålls­tillstånd

Det nya kravet på en minimilön på ca 28 000 kronor/månad gäller inte om du ansöker om uppehålls­tillstånd för forskning eller forskarstudier. Det påverkar alltså inte alls sådana ansökningar i förhållande till vad som här gällde förut. Om du däremot efter din forskarutbildning eller ditt arbete som forskare får ett nytt arbete där du förväntas söka arbets­tillstånd måste du uppfylla kravet på minimiinkomst.

SULF rekommenderar att du redan nu börjar förbereda dig för att krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap kommer att komma i framtiden. Det finns redan ett förslag om att sådana krav ska införas för svenskt medborgarskap från den 1 januari 2025. Vi vet i dagsläget inte när detta införs även för permanent uppehålls­tillstånd eller vilka kunskaper som kommer att krävas. Ett tips är att du tar upp frågan om du på arbetstid kan få hjälp av lärosätet att gå en utbildning som hjälper dig att uppnå dessa krav i framtiden.

Vi förstår om det är en svår situation för dig som drabbas av förändringen. De som ansvarar för att svara på frågor om hur den nya lagen påverkar dig är Migrations­verket. Därför Vi hänvisar vi i första hand alla frågor till Migrations­verket då de har en skyldighet att ge alla den service som behövs. Det är också de som fattar alla beslut om uppehålls­tillstånd. Genom de frågor och svar vi samlat på denna sida, och genom att arrangera seminarier, ger vi dig som medlem information om regelverket och på så sätt hjälper vi dig också att ställa rätt frågor till Migrations­verket utifrån din egen situation. Du kan också genom att läsa vår information noga lättare förstå de svar du får och även upptäcka om de svar du får från Migrations­verket inte verkar rimliga. Vi kan också, om det handlar om frågor av principiell betydelse och som är nära kopplade till din anställning, ge råd kring sin situation. Generellt gäller att du för att få individuell facklig service ska ha varit medlem i minst tre månader och att det problem du har inte får ha uppstått innan du blev medlem.

SULF arbetar utöver det på ett övergripande plan för att förändra villkoren till det bättre genom att påverka politiker och andra beslutsfattare samt genom att bilda opinion i frågan. Läs mer nedan under frågan ”Vad gör SULF?”.

Om du, innan ditt tidigare uppehålls­tillstånd löpte ut, ansökt om permanent uppehålls­tillstånd eller ett fortsatt tidsbegränsat tillstånd får du fortsätta att vistas i Sverige. I de allra flesta fall får du också arbeta här under tiden din ansökan behandlas. Du bör dock inte lämna Sverige under den tid ansökan behandlas eftersom det kan vara svårt att återvända till Sverige om du inte hinner få ditt nya tillstånd i tid.

Ja, det är det!

Även om arbetslöshetsersättning inte kan godtas för att uppfylla försörjningskravet vad gäller permanent uppehålls­tillstånd kan du fortfarande få arbetslöshetsersättning om de krav som gäller för det är uppfyllda. Dels kan i de allra flesta fall få ersättning medan du väntar på ett beslut om uppehålls­tillstånd och dels kan arbetslöshetsersättning godtas för att uppfylla det försörjningskrav som gäller för att du ska kunna beviljas uppehålls­tillstånd för att söka arbete under ett år. Det kan också räcka för att du ska uppfylla försörjningskravet för att dina familje­medlemmar ska få fortsatt tidsbegränsat uppehålls­tillstånd.

Vi har varit mycket kritiska mot förslaget som bland annat innehöll språkkrav, ett krav som nu har skjutits på framtiden, men som sannolikt kommer att införas senare. Detta har vi framfört på olika sätt, till exempel i remissvar och i debattartiklar.

Försörjningskravet kommer att skapa stora problem för många eftersom det kan vara svårt att i direkt anslutning till avslutade forskarstudier eller avslutad forskning hitta ett arbete som varar i minst 18 månader, inte minst med tanke på hur vanligt det är med kortare visstidsanställningar inom akademin. Eftersom kravet på varaktighet ska prövas vid beslutstillfället kommer det också att uppstå en osäkerhet om kravet uppfylls beroende på hur lång handläggnings­tiden blir. De nya bestämmelserna riskerar därför att leda till att färre utländska medborgare kommer vilja eller kunna stanna i Sverige och bidra till kompetensförsörjningen. Risken är att vi går miste om många begåvningar och att internationaliseringen av högskolan försvåras. Idag har en stor andel av såväl doktoranderna som de som innehar en meriteringsanställning utländsk bakgrund. Det är tydligt att politikernas vilja att strama åt asylinvandringen har varit i fokus och inte hur Sverige ska kunna behålla kvalificerade personer som exempelvis avlägger doktorsexamen i landet.

SULF kommer att fortsätta att arbeta med frågan för att förhoppningsvis kunna åstadkomma förändringar vilket dock kommer att kräva lagändringar eller ny domstolspraxis.