Forskningsfinansiering

Forskningsfinansieringssystemet har stor betydelse för förutsättningarna inom forskarsamhället, både på strukturell nivå och för enskilda forskare och lärare. Det svenska systemet kännetecknas bland annat av en hög andel externa medel, vilket påverkar lärosätenas självbestämmande och anställdas trygghet.

Denna sida presenterar statistik över finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå vid svenska universitet och högskolor. Här kan du följa utvecklingen från 1997 och framåt, med möjlighet att jämföra intäkter, finansiärer och fördelningen mellan olika lärosäten. Syftet är att ge en överskådlig och detaljerad bild av hur resurser för forskning och forskarutbildning fördelas och förändras över tid. Läs mer om innehållet i statistikrapporten längre ner på sidan.

Information om statistiken

Kategorisering av finansiärer
Kategoriseringen av finansiärer följer så långt det är möjligt den indelning som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) använder, till exempel i rapporten ”Finansieringen av universitet och högskolor 2013–2023”. UKÄ skiljer i rapporten mellan basanslag och andra typer av direkta anslag inom de medel som går direkt till lärosätena. Statistikrapporten gör samma uppdelning, men grupperar direkta anslag som inte är basanslag tillsammans med externa anslag i den högsta detaljnivån av kategorisieringar. Denna uppdelning möjliggör en uppföljning av utvecklingen av de medel som lärosätena själva fritt kan disponera, i relation till övriga medel.

Kategoriseringen i statistikrapporten försvåras av att modellen för fördelning av forskningsanslag har ändrats under perioden. Anslagsmedel för forskning har kategoriserats som basanslag även i de tidigare modellerna för att möjliggöra jämförelser över tid. Förhållandet mellan grupper på olika detaljnivåer i kategoriseringen kan ses i filterrutan för finansiärer.

Delar i rapporten
Rapporten består av sex sidor som visar statistik om finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå ur olika perspektiv. De sex rapportsidorna beskrivs längre ner.

Varje sida innehåller flera diagram som presenterar data på olika sätt. De vanligaste diagramtyperna är:

Summering av intäkter eller utgifter. Dessa diagram summerar data för de lärosäten och finansiärer som valts. Uppgifterna kan visas i både fasta och löpande priser. Vid fasta priser används en egenberäknad deflator baserad på universitetens och högskolornas kostnadsutveckling. Denna deflator är framtagen på samma sätt som i SULF:s rapporter om kostnadsutvecklingen för högre utbildning. Om inget anges så är uppgifterna i löpande priser.
Andelar. Dessa diagram visar hur stor andel olika typer av finansiering utgör över tid. Val av lärosäte och finansiär påverkar andelsberäkningarna. Andelarna beräknas utifrån totalen för valda finansiärer.
Andel av totala intäkter. Visar hur stor andel ett visst lärosäte eller en viss typ av finansiering utgör av den totala finansieringen för ett valt år oavsett val. Val av vilka lärosäten eller finansiärer som visas i diagrammet påverkar inte andelsberäkningarna.
Andel basanslag. Visar hur stor andel av den totala finansieringen som utgörs av basanslag för respektive lärosäte. Val av finansiärer påverkar andelsberäkningen.
Finansiering per. Visar finansiering per helårsekvivalent inom en viss grupp, till exempel intäkter per doktorand på ett lärosäte.

Rapportsidor
Rapporten innehåller följande sex sidor:

Utveckling över tid. Visar data om universitetens och högskolornas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå, fördelat på typ av finansiering. Data summeras för alla valda lärosäten och finansiärer. Observera att det förekommer negativa intäkter i dataunderlaget som kan påverka vissa diagram.
Jämförelse mellan lärosäten. Visar intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå, fördelat på lärosäte. Data summeras för alla valda år och finansiärer. Val av lärosäte påverkar inte andelsberäkningarna. Andelen ett lärosäte utgör beräknas utifrån alla lärosäten, oavsett vilka som visas i diagrammet.
Finansiärer. Visar intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå, fördelat på finansiär. Data summeras för alla valda år och lärosäten. Val av finansiär påverkar inte andelsberäkningarna. Andelen en finansiär utgör beräknas på alla finansiärer, oavsett vilka som visas.
Finansiering per. Visar intäkter per vald helårsekvivalent på respektive lärosäte. Intäkterna divideras med antal helårsekvivalenter inom grupperna: Forskande och undervisande personal, Doktorander och Helårsstudenter. För Helårsstudenter utgår uppgifterna från det läsår som avslutas inom valt kalenderår. För övriga grupper används data för valda kalenderår.
Forskningsämne. Visar utgifter för forskning och utveckling, fördelade på forskningsämnesområde och utgiftstyp. Observera att denna sida skiljer sig från övriga då den utgår från data om utgifter, inte intäkter. Läs mer om SCB:s ämnesindelningen här.
Tabell. Visar intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå fördelade på typ av finansiering, presenterade i tabellform. Det är möjligt att välja detaljnivå för kategoriseringen av finansiärer.

Du kan själv välja vilka lärosäten, finansiärer och år som ska ingå i dataunderlaget för diagram och tabeller. Valen följer med mellan rapportsidor där det är möjligt. Tryck på "Rensa val" för att ta bort alla val.

Mer praktiskt information om hur rapporterna fungerar finns på sulf.se/statistik.

Mer information om statistiken finns hos UKÄ respektive SCB.