Akademisk integritet – en förutsättning för frihet
För att våra lärare och forskare ska kunna undervisa, forska och sprida kunskap behövs akademisk frihet och då kan vi inte ha otillbörlig inblandning eller vara rädda för repressalier. Den rätten är grundläggande för kvalitet och demokrati. Men utan akademisk integritet blir friheten värdelös. Det är därför akademisk integritet inte är en sidofråga. I det europeiska arbetet med högre utbildning definieras akademisk integritet som beteenden och attityder i den akademiska gemenskapen, där vi tar in och upprätthåller etiska och professionella principer i lärande, undervisning, forskning och styrning. Den bygger på värden som kräver ryggrad i praktiken. Ärlighet, transparens, rättvisa, tillit, ansvar, respekt och mod.
De flesta som läser Universitetsläraren är lärare, forskare och doktorander. Och det är ni som just nu håller ihop integriteten i utbildning och forskning, även nu när vi ser att förutsättningarna inte hänger med. Generativ AI har flyttat gränserna på rekordtid. AI-genererat skriftligt arbete har i blindade, kontrollerade studier visat sig kunna få lika bra eller bättre betyg som studenters egna texter, och bedömare har svårt att skilja dem åt. Samtidigt visar studier att användningen av AI för att fuska ökar snabbt. Självrapporterade nivåer påminner oss om att detta är ett systemproblem, inte enstaka avvikelser.
Mitt i detta står ni och gör det som sällan syns i debatten om högskolan. Ni läser noggrannare, ni letar mönster, ni ringar in gråzoner och försöker göra dem begripliga, ni tar de svåra samtalen, både när en student har gått över gränsen och när studenten famlar i det som faktiskt är oklart. Generativ AI har många användningsområden, en del tillåtna, andra inte, och var gränsen emellan dem går är det ingen som riktigt vet. Problemet är att utvecklingen går snabbare än tjänstgörningsplanerna. När nya verktyg förändrar förutsättningarna på några månader kan man inte förvänta sig att enskilda lärare ska uppfinna nya bedömningspraktiker på sin fritid. Akademisk integritet handlar inte bara om undervisning och examination. I forskningen är den själva grunden för trovärdig kunskap. Det innebär att formulera frågor och metoder så att de kan granskas, att redovisa data och val av metod transparent, att hantera osäkerhet och felkällor hederligt och att skilja tydligt mellan resultat, tolkning och spekulation.
Om integriteten i forskning försvagas skadas tilliten till hela kunskapssystemet. Därför behöver integritet i forskning förstås som både en individuell yrkesetik och en institutionell fråga om villkor, incitament och styrning. Den som arbetar under orimliga tids- och publiceringstryck, eller i osäkra anställningar, får svårare att göra det som integriteten kräver. Att vara noggrann, öppen och beredd att låta resultaten tala, även när de inte passar. Det är här akademisk integritet och akademisk frihet möts. Frihet kräver förtroende för professionen, men också villkor som gör professionellt ansvar möjligt. Det handlar om rimlig bemanning, tid för kollegialt utvecklingsarbete, rättssäkra processer och stöd som är i takt med verkligheten. Om integriteten i praktiken blir ett individuellt projekt som bärs på kvällar och helger, då försvagas också friheten, steg för steg.
Ni upprätthåller integriteten med omdöme och mod redan i dag, ofta i gråzoner där det hade varit lättare att blunda. Vi på SULF fortsätter driva att detta arbete måste få organisatoriskt stöd och faktisk tid. Akademisk frihet behöver er integritet och er integritet behöver hållbara villkor.
Sanna Wolk
Ordförande för SULF
Ledaren är publicerad i Universitetsläraren 2/26