Basanslagen ska utgöra en långsiktig grund

SULF har nyligen givits möjlighet att avge remissvar på rapporten Research quality evaluation in Sweden – Fokus rörande modell för resursfördelning till universitet och högskolor innefattande sakkunniggranskning av forskningens kvalitet och relevans. Vi har i remissvaret till regeringen på principiella grunder bestämt avstyrkt förslaget om att genomföra Fokus och att fortsatt omfördela basanslagsmedel baserat på olika sorters lärosätesutvärderingar.

SULF anser att lärosätenas basanslag ska utgöra en långsiktig grund för verksamheten och inte utsättas för konkurrens. I stället för att skapa förtroende signalerar det föreslagna utvärderingssystemet misstroende mot forskare och lärosäten. Politikerna verkar befara att forskarna inte självmant skulle ägna sig åt den allra viktigaste och mest framgångsrika forskningen om inte forskningsprojekten förhandsgranskas.

SULF har i sitt remissvar passat på att påminna om att statsministern i sin regeringsförklaring pekat ut en riktning bort från New Public Management med tillhörande utvärderingshysteri genom sitt uttalande”Låt proffsen vara proffs”. Ett utvärderingssystem som Fokus går helt på tvärs mot en ökad professionalisering av forskare och universitetslärare.

För 30 år sedan var relationen direkta/externa forskningsanslag ungefär 60/40. I dag är situationen närmast den omvända. I dag ges endast 45 procent av statens FoU-budget till lärosätena i form av direkta anslag, varav 20 procent fördelas efter kvalitetsindikatorer.

Den splittrade och kortsiktiga forskningsfinansieringen och den höga andelen konkurrensutsatta medel har fått konsekvenser. Dagens högskolelandskap karaktäriseras för den forskande och undervisande personalen av osäkra anställningar, jakt på pengar till sina egna löner och en brist på tydliga karriärvägar för unga forskare. En tredjedel av den seniora undervisande och forskande personalen, en högre andel kvinnor än män, är tidsbegränsat anställd.

I ett sådant klimat blir den akademiska friheten för enskilda forskare lidande eftersom akademisk frihet kräver att anställda vågar säga vad de tycker utan att riskera sin anställning.

Arbetsmiljön blir lidande eftersom arbetsplatser med osäkra anställningar har mer problem med dålig arbetsmiljö,stress och bristande tilltro till ledningen.

Mobiliteten blir lidande eftersom människor tvingas att hålla sig i närheten av dem de redan känner för att få undervisningstimmar eller vara med i en forskningsansökan. De osäkra anställningsförhållandena vid landets lärosäten medför en risk att de mest kompetenta personerna lämnar akademin för att gå till bättre jobb utanför akademin.

Om alla lärare fick tid för forskning eller vetenskaplig/konstnärlig aktivitet inom ramen för sina anställningar skulle det garantera inte bara en starkare forskningsanknytning av utbildningen utan också en starkare utbildningsanknytning av forskningen.

Vi vet att externa forskningsmedel inte fördelas jämställt. Forskning som en självklar del i tjänsten skulle leda till att fler kvinnor får möjlighet att meritera sig till professorskompetens.

Den viktigaste kvalitetsreformen för svensk forskning skulle vara ökade basanslag, ordnade anställningar och öppna utlysningar av tjänster, vilket i sin tur gynnar jämställdheten och ger högre kvalitet.

Mats Ericson
Förbundsordförande för SULF

Ledare i Universitetsläraren nr 1/2016