Den akademiska friheten är snart bara en tummetott
Inom svenskt högskoleväsende och högskolepolitik pågår sedan en tid en intensifierad diskussion om akademisk frihet. SULF har sedan länge drivit frågan om akademisk frihet med fokus på den enskilde lärarens och forskarens situation. Den faktiska friheten att välja frågeställningar, metoder och hur man vill publicera resultaten har kringskurits i takt med att andelen basfinansiering till lärosätena minskat och alltmer av basfinansieringen går till motfinansiering av externa projektmedel.
Få akademiska lärare i Sverige har i dag någon ekonomisk grundplåt att utgå ifrån. Vi måste i stället precis som företagare hitta kunder som finansierar forskning. I samma ögonblick som vi måste stå där med mössan i hand och försöka få någon att finansiera vår forskning har vi också förlorat mycket av vår akademiska frihet. Den som finansierar forskningen bestämmer vad som ska beforskas. Själva idén att det bara är den allra ”bästa”, mest ”excellenta” forskningen som ska ges medel är att inkräkta på den akademiska friheten och förhindra verkligt excellent forskning. Har man efter många års utbildning, praktiskt forskningsarbete och prövningar lyckats bli anställd som forskare eller lärare borde man anses ha kompetensen att själv välja sina frågeställningar, sina metoder och hur man vill publicera resultaten.
Att projekt ska prövas, utvärderas och godkännas av kollegor är självklart. Men när det sker genom förhandsgissningar i stället för utvärderingar i samband med publicering är det inte akademisk frihet och det är inte till gagn för den vetenskapliga kvaliteten. För det är ändå det som den akademiska friheten syftar till: forskning av hög kvalitet som bryter ny mark på ett i dag okänt sätt.
Ofta sammanblandas diskussionen om akademisk frihet med diskussionen om institutionell frihet, det vill säga frihet för lärosätena att inte styras av annat än vetenskapen. Förändringarna i högskoleförordningen 2011 ansågs ge lärosätena sådan frihet. Men forskning från bland annat Uppsala universitet visar att förändringen framför allt innebar att många lärosäten på olika sätt ökade linjestyrningen och minskade det kollegiala inflytandet på allehanda sätt.
Man ska i dessa sammanhang inte glömma att det kollegiala maktutövandet också kan vara inkräktande på den enskilde läraren och forskarens akademiska frihet, men det mer kollektivt kollegiala är ändå ofta att föredra framför linjestyrning av ett fåtal.
Akademisk frihet behövs också inom utbildningen, för både studenter och lärare. Internationellt kan vi se att den beskärs på olika sätt av auktoritära regimer, inte bara på respektive hemmaplan utan också genom påverkan på vad man undervisar om i andra länder, som Kinas försök till påverkan på universitet i Australien.
I Sverige är lärarutbildningen ett paradexempel på politikernas ovilja att låta lärosätena på ett akademiskt självständigt sätt bestämma dess innehåll. I stället har vi en ordning där regeringen sätter examensmål i högskoleförordningen som inte bara är för många, utan också i många fall omöjliga att utvärdera akademiskt. Det är inte heller akademisk frihet. Politikers vackra högtidstal om betydelsen av akademisk frihet är mest tomma ord.
Genom kraftfull styrning av forskningsmedlen, understöd av lärosätenas linjestyrning med rektor i spetsen och en detaljstyrning av undervisningen genom högskoleförordningens examensordning så återstår det snart bara en tummetott av akademisk frihet för oss lärare och forskare. Det duger inte! Och tanken på att begränsa studenters akademiska frihet genom dimensionering utifrån dagens behov på arbetsmarknaden måste skrotas. Studenterna ska inte bara arbeta på morgondagens arbetsmarknad, de ska också utforma den och inte kopiera dagens.
Forskning och utbildning av högsta klass kräver akademisk frihet genom att beslut fattas av lärare och studenter i kollegiala sammanhang. Då kan studenterna välja en akademisk utbildning av hög klass, och forskningen kan bryta ny mark.
Mats Ericson
Ordförande för SULF
Ledaren är publicerad i Universitetsläraren nummer 7, 2020
