Kvalitet och kvantitet får inte ställas mot varandra
Aktiva och kritiskt tänkande medborgare är grunden för en stabil utveckling av ett demokratiskt samhälle. Högskoleutbildning av hög kvalitet är en viktig förutsättning för att unga människor ska kunna delta aktivt i samhällsutvecklingen och känna tillit för att deras kunskaper tas till vara. Kunskaperna som utbildningen ger är naturligtvis värdefulla för studenten, men de är inte bara den enskildas egendom utan en investering i vår gemensamma framtid. En hållbar framtid kräver allt vi har att ge, och att många får möjlighet att utveckla sin potential. Det är allvar nu. Vi måste kunna ge ännu bättre utbildning till fler.
Sverige ska också, enligt statsminister Stefan Löfven, konkurrera med kunskap och kvalitet, inte med låga löner. Det är en viktig del i den svenska modellen. Men ska Sverige leva upp till den ambitionen måste tillräckligt många utbilda sig och få en utbildning som leder längre än till närmaste storföretag och deras verksamhet i dag. Studenterna är vår framtid. För att de ska kunna bidra till att skapa hållbarhet i morgondagens värld måste den nyaste forskningen speglas i utbildning, samtidigt som högskolan måste utveckla utbildningar som inte finns i dag.
Dagens studenter är för få. Nyligen kom statistik från Universitetskanslersämbetet som visar att antalet examinerade från högre utbildning sjunkit med cirka sju procent sedan föregående läsår och nu är nere på samma nivå som läsåret 2012/2013. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft med akademisk examen och många akademikeryrken är bristyrken. Det gäller läkare, civilingenjörer, grundskollärare, systemvetare, specialistsjuksköterskor och många fler. Arbetslösheten bland akademiker är låg så arbetsgivarna kan inte fylla sina behov genom att anställa arbetslösa även om matchningen skulle kunna fungera perfekt, vilket den inte kan.
42 procent av svenska ungdomar under 25 år har enligt OECD:s årliga rapport Education at a Glance påbörjat en högskoleutbildning jämfört med 51 procent i OECD-länder totalt. När det gäller andel eftergymnasialt utbildade i den vuxna befolkningen (25–64 år) ligger Sverige på en blygsam 13:e plats i OECD-länderna, långt efter Kanada och USA men också efter både Finland och Norge.
Enligt beräkningar från Akademikerförbundet SSR kommer det i framtiden att saknas minst 40 000 akademiker per år. Svensk högre utbildning levererar 70 000 studenter, men arbetsmarknaden skulle framöver behöva minst 110 000 akademiker per år. Även om arbetet med att ta till vara invandrade akademikers utbildning och kompetens intensifierades (vilket är nödvändigt) skulle det inte på långt när täcka det framtida behovet av högt utbildad arbetskraft.
Så var ska framtidens akademiker komma ifrån? Hur ska de få tillräckligt bra utbildning? Lösningen är inte att sänka utbildningskraven i professionsyrkena. Sanningen är den att Sverige inte har råd att ställa kvalitet och kvantitet mot varandra. Vi måste kunna ha både och. Om Sverige ska kunna fortsätta vara det välfärdsland vi fortfarande är måste en tillräckligt hög andel av befolkningen få en högre utbildning av bästa kvalitet.
För att universitetslärare ska kunna göra ett riktigt bra jobb tillsammans med studenterna måste ersättningen per student öka på alla utbildningsområden. Utbildningen måste ha reell forskningsanknytning, och bedrivas av lärare som har verklig möjlighet att utveckla undervisningen. Då är framtiden ljus.
Lars-Åke Lööv
2:e vice ordförande för SULF
