Politisering av styrelserna hotar akademiska friheten
SULF ser inte stillatigande på när lärosätenas autonomi hotas av politisk klåfingrighet. Och vi är inte ensamma. Hela högskolesektorn höjer sin röst och är djupt oroad över regeringens allvarliga övertramp.
Ursprunget till sektorns upprördhet är att regeringen har beslutat att de nya högskolestyrelserna bara ska utses för 17 månader. Det normala är tre år. Anledningen är att regeringen vill tillsätta nya styrelser där det ingår personer med säkerhetspolitisk kompetens. Dagens styrelsetillsättningar bygger på tillit mellan universitet och regering. Det här ändrar regeringen nu på.
Det här är ytterst allvarligt eftersom den nya detaljstyrningen av högskolestyrelserna kommer att slå direkt mot svensk forskning och högre utbildning. Det skapas ett system där politiska kommissarier ska tillsättas för att säkerställa om ”rätt” åsikter eller forskare från ”rätt” länder ska finnas i Sverige. Det är mycket alarmerande.
Akademin är en grundbult i ett demokratiskt samhälle och blir ofta den första måltavlan i nedmonteringen av demokratin. Under det senaste decenniet har graden av akademisk frihet fallit i 22 av världens länder, för hälften av världens befolkning. I Europa är situationen särskilt illa i Turkiet, följt av Ungern och Polen. Allt fler länder väljer att sätta munkavel på forskare och universitetslärare och byta ut rektorer och styrelseledamöter till regeringstrogna. Vi ser det hända i flera europeiska länder och nu tas det första steget här, med en liberal minister i spetsen.
Redan i dag är styrelserna politiserade i Sverige då vi har en majoritet av politiskt tillsatta ledamöter i högskolestyrelserna. Det placerar Sverige långt ner på listan över institutionell autonomi bland europeiska högskolesystem. I den europeiska rektorskonferensens, EUA:s, autonomirankning 2023 hamnar Sverige på plats 21 i Europa, när det gäller organisatorisk autonomi. Snart kommer vi att vara bland de som är värst i klassen.
Hittills har det funnits ett osynligt kontrakt som bygger på tillit mellan staten och lärosätena. Det har nu fått en kraftig törn. Nästa steg kan lätt bli att politiker vill tillsätta ytterligare personer som ska bevaka andra perspektiv, med en ökande politisering av högskolan som följd.
Man kan fråga sig om det ens är lagligt. Regeringen tillsätter en majoritet av högskolornas styrelseledamöter, men högskoleförordningen är tydlig med att de personer som regeringen tillsätter ska ha kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans uppdrag.
Högskolans uppdrag är enligt högskolelagen att bedriva utbildning och forskning samt att samverka med övriga samhället och se till att kunskapen kommer samhället till nytta. SULF betvivlar att de personer med säkerhetskompetens som regeringen vill tillsätta har kompetens av betydelse för högskolans uppdrag som det är formulerat i lagen. Samtidigt är själva idén med att tillsätta personer med säkerhetspolitisk kompetens ett vittne om okunskap om hur styrelser arbetar.
Hur ska man göra i stället? Säkerhetspolitiska utmaningar vid universiteten är en viktig fråga, men ska inte hanteras genom regeringsbeslut och detaljstyrning av högskolestyrelser utan genom bättre samarbete mellan myndigheter. Börjar säkerhetspolitiska beslut att styra och vi stänger svenska universitet för utländska forskare, så kommer också utländska universitet att stänga oss ute. Internationell forskning kommer då att bli ett minne blott.
Vi uppmanar därför regeringen att föra en dialog med lärosätena om säkerhetsläget. Att i stället börja rucka på demokratiska institutioner för att det blåser i omvärlden ger helt fel signaler. Att försvaga demokratin är inte lösningen på lärosätenas säkerhetsfrågor.
Sanna Wolk
Ordförande för SULF
Ledaren publicerades i Universitetsläraren 3/2023.