USA sviker – nu måste vi stå upp för akademisk frihet
De senaste månadernas utveckling i USA väcker stark oro, inte minst för hur framtiden håller på att formas. Debatten om vilka ord som får användas, statliga försök att begränsa vad forskning och utbildning får handla om och indragna medel till lärosäten som inte följer politisk vilja. Det är ingrepp, stora förändringar och visar på ett systemskifte där politikens grepp om den fria akademin hårdnar. Detta påverkar inte bara amerikanska forskare. Det påverkar oss alla. Och vi kan inte låta det här normaliseras och bli den nya samhällsutvecklingen.
USA har länge varit en ledande kraft i det globala forskningssystemet. När landet drar sig tillbaka från vetenskapliga samarbeten eller inskränker den akademiska friheten, ger det ringar på vattnet. Vi ser hur svenska forskare drabbas när samarbeten pausas med hänvisning till nationell säkerhet, migrationspolitik och rädsla för repressalier, det är osäkerhet om framtida tillgång till forskningsinfrastruktur – och också rena censuråtgärder.
Ett exempel är när en svensk klimatstudie stoppades från att publiceras i en amerikansk vetenskaplig tidskrift. Artikeln, som visade hur klimatförändringar påverkar spridningen av TBE-virus i Sverige, bedömdes vara politiskt känslig i det rådande amerikanska politiska klimatet. Ett klimat som påverkar såväl svenska som andra forskare i världen.
När vetenskapliga tidskrifter bedömer vad som är ”rätt” och börjar censurera forskningsresultat är det mycket allvarligt. Forskarvärlden bygger på att resultat kan spridas, diskuteras, prövas och ifrågasättas öppet. Om detta slås sönder hotas inte bara enskilda projekt, utan hela det internationella kunskapssystemet.
Men hoten är inte bara något som sker i USA. När den svenska regeringen ströp stödet till all utvecklingsforskning gick en chockvåg genom det akademiska Sverige. Fältet avvecklades snabbt, trots högt vetenskapligt värde. Det är inte svårt att se parallellerna. Om statsmakterna, vare sig det sker i USA eller i Sverige, hårt börjar styra vilka forskningsfält som anses önskvärda eller inte, riskerar vi att förlora det som gör vetenskapen till ett demokratiskt fundament – forskningens oberoende.
Akademisk frihet är inte ett privilegium för högskoleanställda, utan är en nödvändig förutsättning för trovärdighet och en resurs för samhället i stort. Rapporter från SULF och andra visar att lärare och forskare är mycket oroliga för just politisk styrning och politisk påverkan. Här behöver regeringen en plan för hur vi ska undvika att hamna i samma situation i Sverige. Ja, det är en stor brist att regeringen inte tar ansvar för det hot politikerna själva utgör.
Vår utbildningsminister hänvisar till att amerikanska forskare söker sig bort från politisk klåfingrighet men vi ser inte hur Sverige hanterar risken för samma problem. För att säkra att samma saker inte ska hända här behöver vi göra förändringar nu. En sådan viktig förändring är att stärka skyddet av den akademiska friheten i grundlagen.
Sanna Wolk
Ordförande för SULF
Ledare är publicerad i Universitetsläraren 3-2024