Budget 2016 - Tillfällig kvalitetsförstärkning löser inte problemen
I budgetpropositionen för 2016 aviserar regeringen en kvalitetsförstärkning på sammanlagt 250 miljoner kronor i ökade takbelopp. Men den uppmärksamme läsaren upptäcker snart att kvalitetsförstärkningen upphör 2019. Det innebär att ersättningsbeloppen då minskas med motsvarande summa. – Det är svårt att förstå hur regeringen, som i retoriken är noga med att betona långsiktighet, resonerar när drar tillbaka kvalitetsförstärkningen och återigen skapar ryckiga förutsättningar för lärosätenas planering. Det är ju inte så att kvalitet i undervisningen blir mindre viktig efter 2018, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa.
I budgetpropositionen för 2016 aviserar regeringen en kvalitetsförstärkning på sammanlagt 250 miljoner kronor i ökade takbelopp. Pengarna, som aviserades redan i våras, ska tillföras ersättningsbeloppen per helårsstudent (HÅS) inom områdena humaniora och samhällsvetenskap, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning.
Även om 250 miljoner är lite pengar i sammanhanget innebär förstärkningen betydande tillskott för de lärosäten som utbildar många studenter inom de här områdena. För exempelvis Uppsala universitet rör det sig i storleksordningen 23,4 miljoner eller 1,5 procent och för Stockholms universitet 33 miljoner eller ca 2 procent av takbeloppet.
Men den uppmärksamme läsaren upptäcker snart att kvalitetsförstärkningen upphör 2019. Det innebär att ersättningsbeloppen då minskas med motsvarande summa.
– Det är svårt att förstå hur regeringen, som i retoriken är noga med att betona långsiktighet, resonerar när drar tillbaka kvalitetsförstärkningen och återigen skapar ryckiga förutsättningar för lärosätenas planering. Det är ju inte så att kvalitet i undervisningen blir mindre viktig efter 2018, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa.
När det gäller resurser till forskning följer regeringen i stort sett den förra regeringens forskningsproposition, men ändrar principerna för fördelningen. Det nya är att alla lärosäten som ingår i omfördelningar av resurser efter kvalitet delas in i tre grupper: högskolor, nya universitet och övriga universitet. Alla lärosäten garanteras också en minsta anslagsökning på 5 miljoner kronor när resultatet av omfördelning och fördelning av nya medel slås samman. Tanken är att det ska stärka forskningen vid alla lärosäten och resultatet blir också att många högskolor och nya universitet får större anslag än de annars hade fått.
– Förslaget är bra på så sätt att inga lärosäten får minskade forskningsanslag, men principen att konkurrensutsätta basanslag försvårar den långsiktiga planeringen för lärosätena. För att stärka forskningen hade det varit mer effektivt om regeringen hade påbörjat en utveckling mot ökad andel basanslag och knutit dem till utbildningarna. Då skulle lärosätena ges bättre förutsättningar att skapa vettiga karriärvägar för forskare och öka forskningsanknytningen i de stora professionsutbildningarna. Det skulle i sin tur förbättra förutsättningarna för bättre jämställdhet i högskolan, som är ett annat av regeringens högt prioriterade mål, säger Karin Åmossa.
