Kommentar: SULF välkomnar förslag om stärkt akademisk frihet – nu måste grundlagsskyddet utredas
Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, välkomnar i huvudsak förslagen från Utredningen om stärkt skydd av den akademiska friheten. Särskilt viktigt är förslaget om att gå vidare och tillsätta en parlamentarisk utredning om ett bredare grundlagsskydd för den akademiska friheten, inklusive utbildningens frihet.
- Det är mycket glädjande att utredningen gör bedömningen att frågan om ett konstitutionellt skydd för hela den akademiska friheten måste utredas vidare. SULF har drivit frågan i många år och under de senaste åren tillsammans med andra centrala organisationer i sektorn. Nu finns ett brett stöd för att stärka skyddet, och regeringen bör så snart som möjligt tillsätta den parlamentariska utredningen, säger Lars Geschwind, förbundsdirektör för SULF.
SULF har under senare år drivit frågan om ett bredare grundlagsskydd tillsammans med Sveriges förenade studentkårer, SFS, Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, Sveriges Unga Akademi, SUA, och Kungl. Vetenskapsakademien, KVA. Vid Sacos kongress hösten 2025 fattades också ett enhälligt beslut om att Saco ska verka för ett bredare grundlagsskydd för den akademiska friheten.
- Att också Sacos kongress har ställt sig bakom frågan visar att detta inte längre är ett särintresse för högskolesektorn. Akademisk frihet är en grundläggande demokratifråga. Därför är vi särskilt glada över att utredningen landar i samma bedömning och föreslår en parlamentarisk utredning, säger Lars Geschwind.
Utredningen föreslår bland annat att högskolelagen kompletteras med principer för utbildningens frihet. Det är viktigt att peka på var kärnan är, att undervisa, att forska och att lära. Det här är ett förslag som syftar till att garantera hög kvalitet i utbildningarna och hålla emot otillbörlig politisk påverkan av utbildningsinnehåll.
Ett annat förslag handlar om att forskare och lärare ska få ett tydligare lagstadgat inflytande över beslut som rör forskningens och utbildningens kärnfrågor. Förslaget innebär att vissa beslut om utbildning och forskning alltid ska fattas av en grupp där majoriteten är forskare och lärare med relevant vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. SULF ser detta som viktiga steg för att stärka kollegialiteten.
- Akademisk frihet kräver fungerande kollegiala strukturer där lärare och forskare har ett reellt inflytande över kärnverksamheten. Att stärka kollegialiteten är därför inte en organisationsfråga vid sidan av den akademiska friheten, utan en förutsättning för den, säger Lars Geschwind.
SULF välkomnar också att utredningen lyfter frågan om hur lärosätenas styrelser ska sammansättas och hur styrelseledamöter och rektorer utses. Regeringens starka inflytande över dessa tillsättningar begränsar lärosätenas institutionella autonomi. Det är frågor som utreds vidare av den pågående utredningen om en mer ändamålsenlig organisationsform för statliga universitet och högskolor.
- Hur universitet och högskolor styrs och hur deras ledningar tillsätts påverkar avståndet till den politiska makten. Därför är det viktigt att frågorna om styrelsernas sammansättning och formerna för tillsättning av styrelseledamöter och rektorer nu tas om hand i den pågående utredningen om lärosätenas organisationsform, säger Lars Geschwind.
Utredningen föreslår dessutom att universitet och högskolor gemensamt ska ta ansvar för en nationell stödfunktion för akademisk frihet. SULF är positivt till att stödet till forskare och lärare stärks, men betonar att de fackliga organisationerna måste vara delaktiga när funktionens uppdrag, organisation och styrning utformas.
- SULF möter redan i dag medlemmar, forskare och lärare, vars akademiska frihet utmanas, inte minst i frågor som samtidigt rör arbetsmiljö, anställningsvillkor, hot och trakasserier. Den kunskapen måste tas till vara. Facken behöver därför finnas med från början när stödfunktionens uppdrag, organisation och styrning utformas. Det är viktigt att arbetstagarorganisationernas roll och mandat blir tydliga, säger Lars Geschwind.
Utredningens förslag behöver ses som delar av en helhet. Ett starkare rättsligt skydd, större kollegialt inflytande, ökad institutionell autonomi och ett väl fungerande stöd till enskilda forskare och lärare stärker tillsammans förutsättningarna för en fri akademi.
SULF vill nu att regeringen skyndsamt skickar utredningen på remiss. Remissbehandlingen bör inledas före valet, så att universitet och högskolor, arbetsmarknadens parter, studentorganisationer, vetenskapliga organisationer och andra delar av samhället får möjlighet att ta ställning till förslagen och bidra till den fortsatta processen.
- Dagens breda uppslutning kring den akademiska friheten behövs för att bygga ett skydd som håller också när de politiska förutsättningarna förändras. Då är det viktigt att inte tappa tempo. Regeringen bör skicka utredningen på remiss omgående och ge det bredare samhället möjlighet att komma till tals. Det handlar om att framtidssäkra den svenska akademin, säger Lars Geschwind.
