Kommentar: SULF välkomnar utredning om lärosätens organisationsform
Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) är positiva till den utredning som regeringen har presenterat om de statliga lärosätenas organisationsform. Detta är ett viktigt steg för att kunna stärka den akademiska friheten i Sverige.
Regeringen presenterade i slutet av förra veckan utredningen ”En mer ändamålsenlig organisationsform för statliga universitet och högskolor” som ska se över de statliga lärosätenas organisationsform för att stärka lärosätenas handlingsfrihet och den akademiska friheten. Regeringen har tillsatt Kerstin Jacobsson, universitetsdirektör vid KTH, som utredare. Utredningen får bland annat i uppdrag att ta fram två lösningsmodeller. Utredningen ska både lägga fram förslag på förändringar inom myndighetsformen och ta fram ett förslag på alternativ organisationsform.
SULF välkomnar utredningen och ser positivt på att den inte riktar in sig på en specifik organisationsform utan har som uppdrag att undersöka både lösningar inom myndighetsformen och ge förslag på andra alternativ. Det är till exempel positivt att direktiven nämner andra organisationsformer inom staten vid sidan av förvaltningsmyndigheterna, såsom Riksrevisionen och domstolarna. Det är även positivt att direktiven lyfter att utredningen i sitt arbete ska beakta de regelverk som gäller statliga anställningar samt arbetsrättsliga konsekvenser.
– Debatten om utredningen har i många fall fastnat i frågan om stiftelser och privatisering. Även om det finns problem med dagens organisationsform så är det bra att utredningen inte låser sig vid en specifik lösning från start. Det rör sig om en komplex verksamhet, så vi ser positivt på att regeringen tillsätter en utredning med ett öppet mandat som undersöker flera alternativ, säger Sanna Wolk, förbundsordförande Sveriges universitetslärare och forskare, SULF.
De statliga lärosätena är idag förvaltningsmyndigheter, vilket innebär att de står i direkt lydnadsförhållande till regeringen. Svenska lärosäten har därmed ett svagt skydd mot politisk påverkan och Sverige får återkommande dåliga resultat i internationella uppföljningar av den akademiska friheten. En avgörande faktor bakom resultaten är det svaga institutionella självbestämmandet som är en följd av myndighetsformen. Det är därför bra att regeringen tar sig an frågan och tillsätter utredningen.
– Utredningen kommer inte att lösa alla problem vi står inför när det kommer till akademisk frihet men det är ett positivt steg för att stärka den institutionella friheten. Vi är glada att regeringen med utredningen erkänner att skyddet mot politisk påverkan är svagt och tar frågan på allvar, säger Sanna Wolk.