Regeringen måste säkra ett bredare skydd för akademisk frihet
Betänkandet Akademisk frihet – ansvar, uppdrag och stärkta förutsättningar för framtiden lämnades idag till regeringen. Utredningen vill stärka den fria universitetsutbildningen. Det föreslås bland annat att högskolelagen kompletteras med principer för utbildningens frihet. Utbildningens innehåll ska få utformas fritt, utbildningens upplägg och genomförande ska få väljas fritt och studenternas frihet att lära ska värnas. Utredningen bedömer också att frågan om ett konstitutionellt skydd för hela den akademiska friheten behöver utredas vidare.
– Det här är ett viktigt steg, men nu börjar det verkliga arbetet. Fri kunskap är grunden i en demokrati och akademisk frihet får inte vara beroende av vem som för tillfället har den politiska makten. Regeringen måste skyndsamt skicka betänkandet på remiss och därefter tillsätta en parlamentarisk utredning om ett bredare grundlagsskydd för en fri akademi, säger Sanna Wolk, förbundsordförande för SULF.
SULF har under flera år drivit frågan om ett bredare grundlagsskydd tillsammans med Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Sveriges Unga Akademi (SUA) och Kungl. Vetenskapsakademien. Vid Sacos kongress hösten 2025 fattades också ett enhälligt beslut om att Saco ska verka för ett bredare grundlagsskydd för den akademiska friheten.
– I dagens samhällsklimat är det viktigt med starkt juridiskt skydd. Vi behöver ett skydd som håller också när den akademiska friheten utsätts för politisk press. Nu finns både ett brett stöd och ett konkret underlag och regeringen har ingen anledning att tappa tempo, säger Sanna Wolk.
Utredningen föreslår också att vissa beslut om forskning och utbildning ska fattas av en grupp där majoriteten består av lärare eller forskare med relevant vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. SULF ser det som ett viktigt steg för att stärka det kollegiala inflytandet över kärnverksamheten.
– Akademisk frihet är inte bara en princip på papper. Den måste kunna utövas i forskarnas och lärarnas vardag. Då krävs verkligt kollegialt inflytande, trygga arbetsvillkor och bra arbetsmiljö på universiteten. Annars riskerar friheten att bli tomma ord, säger Sanna Wolk.
Utredningen föreslår dessutom att universitet och högskolor gemensamt ska ta ansvar för en nationell stödfunktion för akademisk frihet. SULF är positivt till ett förstärkt stöd, men betonar att de fackliga organisationerna måste involveras i utformningen av funktionens uppdrag, organisation och styrning.
– Vi på SULF möter dagligen forskare och lärare vars akademiska frihet utmanas och där problemen samtidigt handlar om arbetsmiljö, anställningsvillkor, hot och hat. Den erfarenheten måste tas till vara i det här viktiga nationella arbetet. Facken behöver finnas med från början, säger Sanna Wolk.
SULF vill att remissbehandlingen inleds skyndsamt, så att lärosäten, arbetsmarknadens parter, studentorganisationer, vetenskapliga organisationer och andra delar av samhället kan bidra till den fortsatta processen. Inte minst med det fortsatta arbetet med ett bredare grundlagsskydd för den akademiska friheten, inklusive utbildningens frihet.
