Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning

U2024/02723

SULF är en fackförening och en professionsorganisation som representerar drygt 22 000 forskare, lärare och doktorander vid högskolor och universitet. Som en central aktör inom den akademiska sektorn i Sverige, har SULF som mål att säkerställa att arbetsvillkor, karriärutveckling och anställningstrygghet för våra medlemmar håller en hög standard och ständigt förbättras.

SULF har inte blivit tillfrågade att svara på remissen, men skickar ändå in ett yttrande eftersom utredningens förslag berör våra medlemmar och verksamheten vid universitet och högskolor.  

Sammanfattning

Vårt yttrande kommenterar delar av utredningen som presenteras i kapitel 11, 17 och 18, samt innehåller övergripande synpunkter på förslag i kapitel 14–17. För mer ingående kommentarer kring innehållet i lärarutbildningen, som presenteras i kapitel 14–17, hänvisar vi till andra remissvar från lärare och forskare med koppling till lärarutbildningen.

• SULF är positiva till att antalet examensmål minskas.
• SULF är negativa till att flera examensmål är formulerade på ett sätt som innebär detaljstyrning som inte är lämplig för akademisk utbildning.
• Det är positivt att utredningen föreslår kvalitetssatsningar men det finns stor risk att höjningen av ersättningsbeloppen inte är tillräckliga för att kompensera för utredningens förslag av minskat antal studenter och minskande resurser på grund av pris- och löneomräkningssystemet i statsbudgeten. Om kvalitetssatsningarna är för små så kommer kvaliteten försämras och lärarutbildningar kommer behöva läggas ner, med stora konsekvenser för både lärare och studenter. Resursfrågan är avgörande för om resten av utredningen kan genomföras.

Övergripande synpunkter

SULF anser att lärosätenas autonomi och den akademiska friheten är grundläggande för högre utbildning av hög kvalitet. I dagsläget finns dock inget konstitutionellt skydd för den akademiska friheten när det gäller utbildningsverksamheten vid universitet och högskolor. En konsekvens av detta är att politiker har stort inflytande över utbildningarnas innehåll, vilket påverkar kvaliteten negativt. SULF driver därför frågan om att stärka den akademiska friheten, bland annat genom att grundlagsskydda den.

Lärarutbildningarna har varit särskilt utsatta för politisk detaljstyrning, med många förändringar i innehållet och ett stort antal examensmål med hög detaljnivå. Denna styrning har varit ryckig och skapat dåliga förutsättningar för hög kvalitet, bland annat till följd av stoffträngsel.

Akademiska utbildningar vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och har en nära koppling till forskning. Det är detta som särskiljer dem från andra eftergymnasiala utbildningar. Akademisk utbildning av hög kvalitet ger studenterna verktyg för att utveckla sitt kritiska tänkande och är avgörande för samhällets kulturella, vetenskapliga, ekonomiska och tekniska utveckling. Även utbildningar som leder till en yrkesexamen behöver därför innehålla mer än enbart det som är direkt användbart i studenternas första förväntade yrkesroll.

För att uppnå detta krävs inte bara rätt ekonomiska förutsättningar, utan även att lärarna ges ett tillräckligt inflytande över utbildningarnas innehåll. Utredningen hanterar delvis problemen med detaljstyrning och ekonomiska förutsättningar, men inte i tillräcklig utsträckning. I linje med att lärare vid lärarutbildningarna bör ha stort inflytande över utbildningarnas innehåll, hänvisar SULF även till remissvar från organisationer där lärare och forskare med koppling till lärarutbildningarna har deltagit i beredningen av svaret.

Kapitel 11 Bättre förberedda och mer motiverade studenter

• SULF har inga synpunkter på förslagen om högre behörighetskrav för lärarutbildningarna, men uttrycker oro för konsekvenserna för antagningssystemet som helhet samt för lärarutbildningarnas ekonomi.

Enligt utredningens egna beräkningar kommer högre behörighetskrav att innebära en minskning med 6 000 helårsstudenter på lärarutbildningarna under läsåret 2031/2032. Lärarutbildningarna befinner sig redan i en ansträngd ekonomisk situation, och om inga ytterligare resurser tillförs riskerar ekonomin att försämras ytterligare. Ett mer utförligt resonemang om de ekonomiska förutsättningarna för lärarutbildningarna återfinns i våra yttranden till kapitel 18.

Om högre behörighetskrav än betyget E på en kurs införs, skulle lärarutbildningarna bli de första utbildningarna med ett sådant krav. Det är sannolikt att även andra utbildningar i så fall kommer att efterfråga samma möjlighet att ställa krav på högre betyg i en specifik kurs som särskild behörighet.

Det nuvarande tillträdessystemet för utbildning på grundnivå bygger på utredningen ”Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning” (SOU 2017:20). I denna utredning föreslogs specifikt att högre betygskrav än E inte skulle kunna ställas som särskild behörighet. Även om alla förslag från utredningen inte har implementerats fullt ut, utgör den ramen för dagens tillträdessystem.

För att upprätthålla ett sammanhållet och långsiktigt tillträdessystem kan det därför vara nödvändigt med en ny översyn av reglerna för särskild behörighet och betygskrav. Detta blir särskilt angeläget i samband med ett eventuellt nytt betygssystem i gymnasieskolan.

Kapitel 17 Uppdaterade examensmål

• SULF är positiva till utredningens förslag om färre examensmål, men anser att förändringarna inte är tillräckliga för att minska detaljstyrningen av lärarutbildningarna.

SULF har tidigare påpekat problemen med detaljstyrningen av lärarutbildningarna. Bland annat har den stora mängden examensmål lett till stoffträngsel, vilket har påverkat utbildningens kvalitet negativt.

Styrningen av lärarutbildningarna behöver balansera behovet av likvärdighet i skolan med den frihet som krävs för att akademisk utbildning ska vila på vetenskaplig grund och vara forskningsanknuten. Examensmålen kan därför inte vara för många eller för detaljerade, utan bör sätta ramarna för vad lärare i skolan behöver kunna. Trots att utredningen föreslår ett minskat antal examensmål är de fortfarande för många och alltför detaljerade för en akademisk utbildning. Vi är principiellt kritiska till att utredningen föreslår särskilda metoder och vetenskapsområden direkt i examensmålen. Detta ökar detaljstyrningen av utbildningen och är dessutom ett stort frånsteg från hur målen formuleras i examensordningen i övrigt.

Med en mindre detaljerad styrning som tydligt anger ramarna kan universitetslärare utforma lärarutbildningar utifrån skolans behov, samtidigt som de akademiska kvaliteterna bevaras. En mer ändamålsenlig styrning ger bättre förutsättningar att erbjuda en relevant och uppdaterad utbildning på vetenskaplig grund som möter samhällets krav.

För mer ingående kommentarer kring förslagen i kapitel 14, 15 och 16, som rör utbildningens innehåll och specifika examensmål, hänvisar vi till remissvar där professionen kommer till tals – särskilt remissvar från till exempel lärosäten där lärare och forskare med koppling till lärarutbildningarna har deltagit i beredningen av svaret, men även från organisationer som representerar lärare i skolan.

Kapitel 18 Kvalitetsförstärkningar för lärarutbildningarna

• SULF är positiva till förslaget om högre ersättningsbelopp, men har synpunkter på ersättningsnivåerna och vilka utbildningsområden som omfattas.
• SULF instämmer i förslaget om extra medel för små ämnen.

Resurstilldelningssystemets utformning och effekterna av produktivitetsavdraget gör att stora studentvolymer är en förutsättning för en hållbar ekonomi. Utbildningsverksamheten vid Sveriges lärosäten har redan en ansträngd ekonomi, och lärarutbildningarna har sedan tidigare svårt att få ekonomin att gå ihop inom nuvarande ekonomiska ramar. Om regeringen går vidare med förslaget om högre behörighetskrav, kommer antalet studenter på lärarutbildningarna att minska. För att detta inte ska leda till försämrad kvalitet, nedläggningar av lärarutbildningar och omfattande personalförluster, behöver minskningen i studentantal – som är en följd av politiska beslut – kompenseras med högre ersättningsbelopp per student. SULF vill starkt framföra att utredningens förslag bara kan genomföras om regeringen även tillför resursförstärkningar på åtminstone nivån som föreslås i utredningen.

De föreslagna höjningarna av ersättningsbeloppen är inte tillräckliga för att fullt ut kompensera för det minskade studentantalet till följd av höjda behörighetskrav eller den resursminskning som skett sedan 1994 års nivåer, främst på grund av produktivitetsavdraget inom pris- och löneomräkningen i statsbudgeten.

Enligt utredningens egna beräkningar kommer antalet helårsekvivalenter på lärarutbildningarna att minska med cirka 23 procent om de nya behörighetskraven införs. För att lärarutbildningarna ska kunna bibehålla sina ekonomiska ramar behöver den genomsnittliga ersättningen per student därför höjas med cirka 28 procent. Utredningens förslag om kvalitetshöjningar innebär i genomsnitt en lägre höjning än detta, vilket sammantaget innebär att lärarutbildningarnas ekonomi kommer att försämras om förslagen genomförs.

Hur mycket ersättningen behöver höjas för att kompensera för kostnadsutvecklingen beror på typ av lärarutbildning och inriktning. För att återställa resurserna per student i fasta priser till den nivå som gällde när det nuvarande ersättningssystemet infördes, krävs en höjning av ersättningen med mellan 40 och 70 procent. Problemet är tvådelat: lärarutbildningar med stor andel kurser inom HSTJ-området har i dag relativt låg ersättning, och utbildningar med stor andel kurser inom NTF-områden har historiskt inte kompenserats tillräckligt för kostnadsutvecklingen. Båda dessa problem behöver åtgärdas om regeringen vill uppnå högre kvalitet i lärarutbildningarna. Regeringen bör även överväga om den föreslagna höjningen av ersättningsnivån för NTF-området är tillräcklig i förhållande till den nyligen beslutade STEM-strategin.

Regeringen bör dessutom se över ersättningsnivåerna för övriga utbildningsområden, både inom lärarutbildningen och för andra utbildningar, för att undvika de risker som beskrivs ovan. Detta är särskilt viktigt eftersom lärarutbildningarna inte bedrivs isolerat utan förutsättningarna för hela verksamheten vid till exempel en institution även påverkar lärarutbildningen. Högre ersättning än vad som föreslås i utredningen är dessutom möjlig inom samma takbelopp, förutsatt att utredningens beräkningar av antalet studenter efter ökade behörighetskrav visar sig stämma.

När det gäller avräkningen för de konstnärliga utbildningsområdena föreslår utredningen inga förändringar. Många, om inte alla, lärosäten har redan nått maxtaket för antalet HST och HPR som kan räknas av mot dessa utbildningsområden. Regeringen bör därför överväga att höja dessa maxtak om förslaget om en större andel ämnesstudier genomförs.

För Sveriges universitetslärare och forskare

Sanna Wolk, Ordförande                                             
Jacob Adamowicz, Analytiker