Begränsningar i föräldraförsäkringen
REMISSVAR till Saco
Begränsningar i föräldraförsäkringen för föräldrar som kommer till Sverige med barn (SOU 2016:73)
Ert dnr Rnr 95.16
Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, har tagit del av förslaget om begränsningar i föräldraförsäkringen. Förbundet har, mot bakgrund av att vi organiserar lärare, forskare och doktorander, gått igenom förslaget utifrån hur det kan komma att påverka dessa grupper och då såväl de som kommer till Sverige direkt från annat land som de som under en tid bor utomlands för att sedan återvända hit. Vi har utöver detta funnit skäl att kommentera en besvärande problematik som redan finns och som drabbar tillresande icke EU-medborgare som under en tid får vänta på nytt uppehållstillstånd och som under denna tid har rätt att bo och arbeta i Sverige, en grupp som även på ett orimligt sätt skulle kunna drabbas av det nu lagda förslaget.
Regeringen har som mål att göra karriären inom högskolan mer jämställd och att öka andelen kvinnliga professorer. Med tanke på att kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten kan en begränsning av antalet ersättningsdagar i föräldraförsäkringen vid återkomst till Sverige leda till att kvinnor i högre utsträckning än män avstår från att satsa på en karriär inom akademin. SULF anser att detta vore mycket olyckligt.
SULF har förståelse för förslagets utgångspunkter och rimligheten i att antalet dagar i föräldraförsäkringen kan behöva anpassas i förhållande till den ålder barnet har vid bosättning i Sverige. Samtidigt är det viktigt att inte motverka en internationell rörlighet av arbetskraft, inkluderat doktorander som inte är anställda. Vi har därför analyserat förslagen med detta för ögonen. Vi har identifierat några vanliga situationer och hur de kan komma att påverkas av förslaget.
Sammanfattningsvis ställer sig SULF bakom förslaget, men anser att några justeringar är nödvändiga inte minst vad gäller de problem som kan uppstå för tillresta från länder utanför EU.
Personer som efter att ha verkat i Sverige tillfälligt verkar utomlands
När det gäller våra medlemsgrupper så verkar de utomlands under olika förutsättningar och villkor och i hela världen . En grupp är de som har en anställning vid ett statligt lärosäte i Sverige och sänds ut för arbete inom ramen för ett så kallat URA-kontrakt. Som utredningen konstaterar är en sådan person och medföljande familjemedlemmar enligt gällande regelverk bosatta i Sverige under utsändningstiden oavsett vilket land man åker till och de omfattas därför inte av de föreslagna förändringarna. SULF finner detta mycket tillfredsställande. Utredningens slutsats att de föreslagna förändringarna inte kan tillämpas för personer som omfattas av förordning (EG) 883/2004 delas av SULF. En sådan ordning gör att den som under en tid verkar i en annan medlemsstat inte riskerar drabbas av begränsning annat än den samordning av förmåner som redan görs och som enligt SULF:s bedömning ger ett rimligare utfall för dessa personer.
Utöver dessa två situationer finns dock andra som kan bli mer problematiska. Det gäller forskare som reser utomlands för fortsatt meritering efter doktorsexamen, så kallad postdok-tjänstgöring, och inte är statligt anställd och utsänd, samt forskare som verkar i annat EU-land. Utlandsvistelsen sker många gånger med finansiering från en forskningsfinansiär i Sverige. Avsikten med vistelsen är att återvända till Sverige efter ett eller några år utomlands. Dessa forskare riskerar drabbas negativt av utredningens förslag vid återvändande om de inte velat eller kunnat använda föräldraförsäkringen innan avresan. Utlandsvistelsen är svår att planera i förhållande till eventuell föräldraledighet eftersom konkurrensen om medlen är hård och man ibland inte kan skjuta upp användning och heller inte avstå att utnyttja dem med risk att man då inte får en ny chans. Med all respekt för att det inte är helt lätt att utforma ett regelverk som omhändertar dessa situationer så vore det önskvärt att problemet utreddes vidare. En möjlighet kan vara att utforma regelverket på samma sätt som regelverket för SGl skydd vid vidareutbildning inom eget yrkesområde enligt 2 § förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst är tillämpliga. Postdok-vistelser brukar anses kunna falla in under detta regelverk. En översyn och utökning av tidsgränsen för SGl-skydd i nämnda förordning är dock nödvändig eftersom SIG-skyddet idag bara omfattar ett år i de fall man inte är tjänstledig från en anställning.
Personer som reser till Sverige i syfte att arbeta eller bedriva forskarstudier
Varje år kommer ett stort antal personer till Sverige för att arbeta vid svenska lärosäten eller för att bedriva forskarstudier. Den senare gruppen, där tillresande från andra länder numera utgör 38% av nybörjarna, är ofta också anställda och betraktas då ur ett socialförsäkringsperspektiv som anställda och bosatta i Sverige enligt Socialförsäkringsbalken. För det fall en sådan doktorand har med sig barn till Sverige kan begränsningarna komma att tillämpas precis som för alla andra som flyttar till landet. För de som får barn efter bosättning i Sverige kommer samma regler att gälla som för svenska medborgare. Det finns dock en problematik som särskilt rör denna grupp och den redovisas nedan.
I en del fall är forskaren inte anställd utan finansieras med stipendium vilket innebär problem om man inte omfattas av EU-förordningen. En person som kommer till Sverige för att studera, och som inte uppbär utbildningsbidrag för doktorander eller är anställd, anses nämligen inte som bosatt i landet (Socialförsäkringsbalken 5 kap 7 § 2 st).
Denna bestämmelse motiveras i förarbetena med att det är fråga om personer som är här för en tillfällig vistelse samt att de har en starkare koppling till ett annat land. Mot bakgrund av de regler som sedan 1 juli 2014 gäller och som ger dessa personer möjlighet att få permanent uppehållstillstånd efter fyra år med uppehållstillstånd för forskarstudier, anser SULF att nämnda lagrum inte är tillämpligt för tillresta doktorander. Vi menar att dessa personer ska betraktas som bosatta i Sverige och driver redan några sådana ärenden i domstol och väntar på avgöranden. SULF anser att det finns anledning att ändra lagstiftningen så att alla som kommit till Sverige för att bedriva forskarutbildning, eller påbörjar sådan utbildning efter att först kommit hit för andra studier, ska anses bosatta i Sverige. På så sätt kommer denna grupp inte att drabbas av det förslag som nu lagts. Förslaget kommer annars innebära att sådana personer som har med sig barn, eller får barn under tiden i Sverige, inte kan använda föräldraförsäkringen annat än på sin höjd i högst begränsad omfattning vare sig på lägst-, grund- eller sjukpenningnivå, eftersom de först inte anses bosatta och senare när studierna avslutats kan hamna i en situation där barnet uppnått en sådan ålder att föräldrapenningdagarna begränsats kraftigt eller helt försvunnit.
Problem som rör personer som arbetar i Sverige och som sökt nytt uppehållstillstånd
Utredningen konstaterar att det nu finns en praxis från Högsta förvaltningsdomstolen som gör att bosättningsbaserade förmåner inte kan utgå under den tid man saknar uppehållstillstånd även om man i tid ansökt om ett nytt. SULF kan konstatera att detta tillsammans med de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket ofta leder till att personer som bedriver forskarstudier eller arbetar i Sverige under en tid förlorar dessa förmåner trots att man har rätt att bo i landet och även arbetar här under den tid ansökan behandlas. Försäkringskassan gör nu också gällande att detta även gäller arbetsbaserade förmåner som föräldrapenning på sjukpenningnivå. En typisk situation är följande. En anställd doktorand eller en person som på annat sätt arbetat i Sverige och som behöver uppehållstillstånd ansöker i god tid om förlängt uppehållstillstånd. eller om man redan varit här i minst fyra år, om permanent uppehållstillstånd. Om beslut inte hinner fattas i tid så uppkommer en situation där den berörda inte har något uppehållstillstånd, men fortsatt har rätt att arbeta eftersom en sådan person är undantagen från kravet på arbetstillstånd. Inte desto mindre dras alla bosättningsbaserade förmåner in med hänvisning till ovan nämnda avgörande.
Dessutom ifrågasätter Försäkringskassan de arbetsbaserade förmånerna trots att lagstiftningen inte uppställer krav på uppehållstillstånd utan på arbetstillstånd. Den senare frågan kommer vi låta prövas i domstol. SULF anser emellertid att det är orimligt att ens de bosättningsbaserade förmånerna kan dras in under tid man väntar på ett beslut om nytt uppehållstillstånd, men under tiden arbetar i landet. Vi föreslår därför att lagen ändras så att bosättning och dessa förmåner bibehålls om man sökt nytt tillstånd i tid och har rätt att arbeta i Sverige under tiden ansökan behandlas.
I utredningen konstateras (ss.197-198) att den föreslagna begränsningen av föräldrapenningen skulle kunna drabba den som under en tid saknar uppehållstillstånd och därmed förlorar sin bosättning och sedan återfår den efter att barnet passerat första levnadsåret. SULF finner detta helt orimligt särskilt i de fall man under den tiden vistats legalt i landet och har rätt att arbeta här. Att antalet föräldrapenningdagar helt plötsligt skulle begränsas på grund av av att ett beslut från Migrationsverket dröjer skulle göra att familjens planerade uttag av föräldrapenning över en natt raseras. Den bästa lösningen är förstås att åtgärda de problem som redan finns enligt ovan. I vart fall bör det uttryckligen anges att den som under en tid saknar uppehållstillstånd inte ska omfattas av begränsningen om man under denna tid har rätt att arbeta i landet. Ett annat problem med handläggningstiden hos Migrationsverket är att utfallet av antalet dagar i föräldraförsäkringen kan komma att blir beroende av hur lång handläggningstiden blir vilket skulle skapa en oförutsägbar situation för den som kommer till Sverige för att arbeta. En sådan ordning är heller inte rättssäker för den berörda familjen. Det vore därför att föredra att man istället utgår från den tidpunkt man sökte uppehållstillstånd i dessa fall (Jfr Migrationsöverdomstolen 2016:5).
För Sveriges universitetslärare och forskare
Mats Ericson, förbundsordförande
Robert Andersson, förhandlingschef
