Ett trygghetssystem för alla

Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst

SOU 2023:30

Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) överlämnar härmed sitt yttrande över rubricerad utredning.

Utredningen föreslår i huvudsak

• att SGI kan beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda,
• att SGI kan beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare (men ej för företagare som bedriver verksamhet via aktiebolag eftersom de betraktas som anställda), och
• att SGI, om det är mer fördelaktigt, kan beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare.

Utredningen föreslår också bland annat att konstnärspolitiska stipendier ska kunna ligga till grund för SGI samt ett införande av ett SGI-skydd för medföljande familjemedlemmar till utsända arbetstagare.

SULF har fokuserat på de delar av utredningen som särskilt berör doktorander, lärare och forskare, men vi redovisar också vårt ställningstagande kring några andra enskilda förslag.

SULF anser i huvudsak följande:

• Att stipendier avsedda att vara ersättning för en anställning för doktorander och forskare ska förbjudas och ersättas med anställningar
• Att regeringen ska ge Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att kartlägga användningen av stipendier inom högskolan och vilka konsekvenser det har för såväl individerna som verksamheten
• SULF tillstyrker förslagen om att införa ett SGI-skydd för medföljande till utsända arbetstagare
• SULF avstyrker förslaget om att faktorn 0,97 även fortsättningsvis ska användas när ersättningar baserade på aktuell inkomst ska beräknas då detta strider mot inkomstbortfallsprincipen

Övergripande synpunkter

SULF anser att utredningen har felbedömt behovet av ett utökat skydd vad gäller socialförsäkringarna för de som verkar inom forskning vid våra lärosäten och som inte har en anställning utan får ett skattefritt stipendium. Förbundets grundläggande uppfattning är att det inte ska vara tillåtet att utge stipendier till doktorander och forskare i de fall stipendiet utges i syfte att ersätta en anställning. Skälen för att stipendier inte ska tillåtas är många och starka såsom redovisas nedan. Så länge de förekommer anser dock SULF att den som får ett sådant stipendium bör ges samma förmåner som föreslås komma konstnärer och vissa andra grupper till del. Som påtalas i utredningen finns det ett allmänintresse i att även andra än konstnärer får ett bättre socialförsäkringsskydd. SULF anser att personer som arbetar med forskning på våra lärosäten definitivt utgör en sådan grupp mot bakgrund av forskningens betydelse för samhällets utveckling.

Utredningen skriver att man i detta avseende är begränsad av sina direktiv. SULF anser att detta inte kan hindra regeringen från att i den fortsatta beredningen förstärka skyddet för forskare, i första hand genom att förbjuda skattefria stipendier och i andra hand ge dessa personer samma villkor som föreslås gälla för konstnärer.

Särskilt om stipendier för forskning och forskarutbildning

I inkomstskattelagen finns ett visst utrymme att utbetala skattefria stipendier för personer som genomgår utbildning eller som bedriver forskning. Det kan här konstateras att olika regeringar över tid, steg för steg, verkat för att begränsa möjligheten att använda stipendier som finansiering för personer som bedriver forskarutbildning (doktorander). Idag är det, vid statliga lärosäten, tillåtet att använda stipendier under högst ett år eller undantagsvis längre om det exempelvis handlar om ett biståndsprogram. SULF välkomnar varmt den utvecklingen även om vi anser att utrymmet att använda stipendier för doktorander helt borde tas bort. De motiv som används för att begränsa användningen av stipendier är inte minst att man velat tillförsäkra doktorander en tillgång till socialförsäkringssystemet och andra förmåner förknippade med en anställning. En faktor i detta har också varit att öka jämställdheten och locka fler kvinnor till en karriär inom forskningen.

Idag är endast fyra procent av alla doktorander finansierade med stipendier enligt UKÄ:s årsrapport 2023. Hela 93 procent av doktoranderna finansieras istället genom en anställning vid eller utanför lärosätet. Paradoxalt nog används stipendier i betydligt högre utsträckning för personer som redan tagit doktorsexamen men som fortsätter arbeta med forskning på våra lärosäten, framförallt för postdoktorer. Konsekvensen av detta är att många som under sin tid som doktorand hade ett socialt skyddsnät förlorar detsamma efter att de tagit sin doktorsexamen. Enligt en undersökning från tidningen Universitetsläraren var ca 660 personer, vilket motsvarar 20 procent av alla postdoktorer (meriteringssteget närmast efter doktorsexamen), finansierade med stipendier år 2020. De är därmed i praktiken utestängda från såväl det sociala trygghetsnätet som det arbetsrättsliga regelverket. Det finns inget som talar för att de är färre idag. Med anledning av att det inte finns någon heltäckande blid av hur vanlig finansiering med stipendier är inom högskolan, bortsett från när det gäller doktorander, anser SULF att UKÄ ska få i uppdrag att även kartlägga användningen av stipendier för andra än doktorander samt redovisa vilka konsekvenser det få för mottagarna av stipendierna samt för lärosätenas verksamhet. UKÄ bör också få ett uppdrag att löpande föra statistik över hur många forskare som finansieras med stipendier på samma sätt som man nu följer andelen visstidsanställningar inom högskolan och finansieringsformerna för doktorander.

Det finns många skäl att inte använda stipendier för personer som arbetar med forskning. Till att börja med är det inte ett sätt att locka de bästa att stanna kvar inom akademin. Många av dessa personer väljer istället att söka sig till andra verksamheter där de kan ges en trygg anställning. Stipendier är vidare högst problematiska när det gäller att främja jämställdhet då den period där man verkar som postdoktor ofta sammanfaller med den tid man bildar familj och då utifrån att kvinnor tar ut majoriteten av föräldraledigheten.

Användandet av stipendier sänder också signaler om att arbete med forskning inte är ett riktigt arbete och det är svårt för många med stipendier att förstå varför de ska ha sämre villkor än de kollegor som har en anställning när de utför samma arbete vid samma arbetsplats eller varför de ska förlora det skyddsnät de hade när de var doktorander. SULF är därför av den uppfattningen att användandet av skattefria stipendier inom ramen för det utrymme som ges i skattelagstiftningen är ett kringgående av det arbetsrättsliga regelverket samt i praktiken ett sätt att legitimera svart arbetskraft vid våra lärosäten där den absoluta majoriteten är statliga myndigheter.

Utredningen berör i sitt betänkande situationen för de som inom akademin får stipendier. SULF anser att utredningens antaganden om hur förhållandena för dessa personer ser ut förefaller vara mindre väl underbyggda och i en del fall är skrivningarna inte begripliga, till exempel att visstidsanställningar finansieras med stipendier. Menar man här att stipendier är en typ av anställning eller menar man att en anställning finansierad på visst sätt inte kvalificerar för socialförsäkringsförmåner? Båda dessa slutsatser är i så fall felaktiga. Man använder också begreppet ”akademiker” när man sannolikt menar forskare.

Utredningen landar dock i att det inte är ett så stort problem för forskare utifrån att stipendier inte utges under lika lång tid som för konstnärer. SULF anser att detta är ett undermåligt argument. Som det ser ut idag har de allra flesta forskare i bästa fall ett SGI-skydd under högst ett år genom det SGI-skydd som gäller för vidareutbildning inom yrkesområdet. Då en postdoktor i regel har ett stipendium under minst två år kommer man förlora sin SGI och därmed stå utan möjlighet att få ersättning vid exempelvis föräldraledighet. Utredningens förslag kring beräkning av SGI enligt historisk inkomst kommer såvitt vi kan bedöma inte lösa denna problematik. Med ett stipendium tjänar man inte heller in någon pension och med dagens pensionssystem är varje års pensionsintjänande av stor vikt.

Vidare anför utredningen att man kan behöva se över SGI-skyddet för postdoktorer och man skriver där att de bedriver ”postdoktorala studier”. Detta är enligt SULF en direkt felaktig term. Att verka som postdoktor är inte studier, det är ett arbete som ett led i en meritering efter doktorsexamen. En jämförelse som här kan göras är den meritering som sker inom domarbanan efter en juristexamen och som består av anställningar och inte stipendier.

Som anförs ovan anser SULF att goda villkor för forskare i högsta grad är ett allmänintresse. Utan god forskning kan samhället inte utvecklas och viktiga samhällsproblem kan inte lösas. För att åstadkomma god forskning krävs det att lärosätena kan attrahera och behålla de bästa förmågorna. Det kan inte uppnås genom att erbjuda stipendier med undermåliga villkor. Som anförs ovan anser SULF att UKÄ ska få ett uppdrag att kartlägga användningen av stipendier och dess konsekvenser men framförallt anser vi att stipendier inte ska vara tillåtna som ersättning för anställning.

Lars Geschwind,  förbundsdirektör
Robert Andersson, förhandlingschef