Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper
(SOU 2025:53)
Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, avger härmed remissvar på rubricerad utredning.
SULF är ett förbund inom Saco och organiserar lärare, forskare och doktorander m.fl. inom högskolesektorn och som samlar mer än 22 700 medlemmar.
SULF:s inställning
SULF konstaterar att förslagen kommer att göra Sverige mindre attraktivt för kvalificerade personer som vill komma hit för att arbeta och att det kommer gälla såväl utländska medborgare som vissa svenska medborgare och EES-medborgare samt schweiziska medborgare som bor utomlands. Regeringen har i flera andra sammanhang lyft fram vikten av att vi ska kunna locka till oss sådan kompetens, inte minst personer som nu ser svårigheter att verka i USA under den nya administrationen. En del förslag i den riktningen har lagts fram, exempelvis de förslag som finns för att förbättra migrationslagstiftningen för doktorander och forskare (Ds 2024:31). Samtidigt ser vi förslag från såväl denna utredning som andra utredningar som får direkt motsatt effekt. SULF efterlyser därför en bättre samordning mellan olika utredningar och deras direktiv så att förslagen inte motarbetar varandra.
SULF avstyrker därför utredningens förslag då det man vill åstadkomma inte står i proportion till de negativa effekter de kommer att innebära.
Om förslagen ändå genomförs anser förbundet att grupper som kommer till Sverige för att arbeta, eller som har ett uppehållstillstånd som visar att man är en kvalificerad person (exempelvis den som innehar ett uppehållstillstånd för forskarstudier, för forskning eller ett EU-blåkort), ska undantas från bestämmelsen om kvalifikationstid. Likaså bör svenska medborgare undantas vilket också torde innebära ett undantag för bland annat EES-medborgare som kommer till Sverige även om de inte tidigare bott i en sådan stat.
SULF har under lång tid påtalat att bestämmelserna i utlänningslagen och utlänningsförordningen är mycket problematiska för de högkvalificerade personer som kommer till Sverige bland annat för att bedriva forskning eller forskarstudier. De utgör en kompetens som Sverige behöver både nu och i framtiden. SULF har därför välkomnat merparten av de förslag som lagts fram för att förbättra migrationslagstiftningen för dessa grupper (Ds 2024:31) i syfte att göra Sverige mer attraktivt för dessa högkvalificerade personer.
I det sammanhanget kan det särskilt noteras att företrädare för regeringen pekat på vikten av att Sverige kan locka till sig världsledande forskare från USA samt internationella studenter som inte längre är välkomna i USA när den akademiska friheten där hotas av den nya administrationen. En viktig förutsättning för detta är att migrationsregelverket i Sverige inte är avskräckande. Att de, utöver alla andra problem vi ser, under en tid inte ska kunna då vissa sociala förmåner, och det även i de fall de har en hög lön, kommer inte bara vara avskräckande utan också uppfattas som orättvist särskilt om de trots det måste betala full skatt på sin inkomst.
Utredningen föreslår att kvalifikationstiden ska kortas om man har en inkomst över en viss nivå. Man säger sig däremot inte kunna undanta högkvalificerade personer på annat sätt utifrån att det skulle bli alltför besvärligt att utreda i varje enskilt fall. SULF ifrågasätter här utredningens slutsatser vad gäller vissa grupper som alltid måste förutsättas tillhöra denna kategori eftersom det finns typer av uppehållstillstånd som endast kan ges till sådana personer, exempelvis uppehållstillstånd för forskarstudier, forskning eller EU-blåkort. För att kunna antas till forskarutbildning krävs exempelvis en lång grundutbildning på universitet och många har därutöver också yrkesverksamhet. För att kunna få ett uppehållstillstånd för forskning krävs också att man är behörig för att antas till forskarutbildning. Merparten av dessa personer har dock redan genomgått forskarutbildning. Således kan man utan utredning utgå från att de som får sådana tillstånd är högkvalificerade och att de har rekryterats till Sverige i konkurrens med andra. Dessa uppehållstillstånd kan tillsammans med exempelvis ett uppehållstillstånd för arbete också kvalificera för permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § utlänningslagen. Syftet med att det 2014 infördes en möjlighet för doktorander att få permanent uppehållstillstånd var att de besitter en kompetens som Sverige behöver. Ett undantag från de föreslagna bestämmelserna skulle alltså kunna kopplas mot innehavare av dessa tillstånd vilket inte skulle kräva någon ytterligare utredning. I och med att inkomstkravet för arbetstillstånd ligger så högt, och kan komma att höjas ytterligare, ser vi ingen risk att ett undantag som även innefattar innehavare av arbetstillstånd skulle vara för långtgående.
Vidare kan de konstateras att de inkomstkrav som ställs upp i utredningen för en snabbare kvalificering än fem års bosättning är så pass höga att även den lägre gränsen ligger över minimilönenivån i vissa kollektivavtal eller den lönenivå som grupper som doktorander normalt har. Det innebär att även svenska medborgare och andra som inte behöver arbetstillstånd kan komma att få vänta upp till fem år innan de är kvalificerade även om de har en anställning. Det handlar då främst om de som inte tidigare varit bosatta inom EES-området eller i Schweiz. Det kan till exempel påverka svenska medborgare som flyttar till Sverige efter att ha varit bosatta i andra länder samt de som följt med familjemedlemmar till sådana länder utan att omfattas av de särskilda regler som gäller för utsända statligt anställda.
Högre utbildning och forskning är till stor det internationaliserad. Det är därför vanligt att svenska lärosäten rekryterar internationellt samt att personer som idag är verksamma i Sverige under en tid verkar utomlands för att sedan återvända. Det kan göra att det blir svårare att rekrytera från andra länder men också att de som under en tid reser ut till länder utanför EES kan ha förlorat sina förmåner när de återvänder för de fall de inte tillhör vissa personkategorier som anses bosatta i Sverige under tiden utomlands. Vidare är en del av de som verkar på svenska lärosäten, tyvärr, finansierade med skattefria stipendier istället för anställning varför de inte kan kvalificera sig genom inkomst, även om den summa de erhåller som stipendium skulle vara väl så hög den lön som krävs för snabbare kvalificering motsvarar efter skatt. Som berörs ovan, och som även Arbetsgivarverket konstaterar i sitt remissvar, är lönenivåerna för doktorander idag inte tillräckliga för att nå upp till den nivå som ger den snabbaste kvalificeringen. Detsamma gäller sannolikt en del av de som redan har en doktorsexamen när de kommer till Sverige. Allt detta gör att det bör införas ett generellt undantag för berörda grupper.
Sammanfattningsvis anser SULF att förslagen inte ska genomföras då de riskerar att innebära förväntade eller oväntade effekter vad gäller högkvalificerade personers vilja som möjlighet att söka sig till Sverige. Om de ändå genomförs krävs flera undantag som gör att vissa grupper inte behöver uppfylla någon kvalifikationstid alls.
Sanna Wolk, Förbundsordförande
Robert Andersson, Förhandlingschef