21-22 november pågår SULF:s kongress, under dessa dagar är svarstiden längre på vår mejl.

Medlemsrådgivningen och Medlemsregistret är stängt dessa dagar.

Sök efter:

Remissvar: Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning

Remissvar

SULF avstyrker promemorians förslag och föreslår att frågan utreds vidare med målet att konstruera en modell där kostnaden för utbildningen tas ur utbildningsbudgeten.

Sveriges universitetslärarförbund (SULF) har genom remiss, daterad 2014-06-04, givits möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående promemoria.

Promemorians övergripande förslag
Regeringen föreslår att studenter ska betala en avgift för att delta i utbildning på grundnivå eller avancerad nivå som ges inom ramen för ett utbildningssamarbete mellan ett svenskt lärosäte och ett utländskt lärosäte. Regeringen menar att det inte är att betrakta som en studieavgift om 1, avgiften inte tillfaller det svenska lärosätet, och 2, inte avser utbildning som anordnas av det svenska lärosätet.

Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 februari 2015.

SULF:s synpunkter på promemorian
• SULF avstyrker promemorians förslag och föreslår att frågan utreds vidare med målet att konstruera en modell där kostnaden för utbildningen tas ur utbildningsbudgeten.

Principen om avgiftsfrihet för studenterna är grundläggande i SULF:s syn på utbildning som en tillgång för hela samhället. Målet med forskning och högre utbildning är att skapa och sprida ny kunskap inom en rad områden som är grundläggande för samhällets kulturella, ekonomiska, vetenskapliga och tekniska utveckling och i förlängningen en förutsättning för en hållbar framtid.

Högre utbildningen är inte bara en tillgång för den enskilda. Det är viktigt för Sverige som kunskapssamhälle att svenska studenter ges tillfälle till studier i andra länder. Det skapar också framtida kontakter över nationsgränser som positivt gynnar både företagande, kultur- och kunskapsspridning. En student som studerar i ett utbildningssamarbete skapar värden som gynnar hela samhället. Värdet och kostnaden för utbildningen ska därför vara en del av det gemensamma. Därför måste utbildningen vara avgiftsfri för studenterna.

Med den utgångspunkten kan vi ändå se att det finns ett problem som regeringen måste lösa. Lösningen får dock aldrig bli avgifter för enskilda studenter.

Enligt det uttalande som Universitetskanslersämbetet gjort, och som återges i promemorian, är högskolelagens regel om att utbildningen ska vara avgiftsfri för studenten inte utformad som ett förbud för universitetet att ta ut avgift. Lagens mening är istället att utbildningen ska vara avgiftsfri för studenten.

Svenska högskolor har enligt högskolelagen 1 kap. 5§ en skyldighet att främja förståelsen för andra länder, samt att aktivt främja en breddad rekrytering. Promemorian förslag om lagändring innebär i praktiken en uppluckring av högskolelagen, 4 kap. 4 §, om att utbildningen ska vara avgiftsfri för studenterna. Förslaget riskerar också att snäva in rekryteringsunderlaget då studenter med begränsade ekonomiska tillgångar inte kan söka sig till en avgiftsbelagd utbildning. Förslaget är därmed kontraproduktivt när det gäller lärosätenas möjlighet att uppfylla högskolelagen 1 kap. 5§.

SULF vill betona vikten av att följa högskolelagens mening om avgiftsfrihet för studenten och menar att det går att finna en lösning som inte avgiftsbelägger enskilda studenter utan där kostnaden för utbildningen tas ur utbildningsbudgeten. Studenter som studerar på utbildningar som ges i samarbeten med lärosäten som tar avgifter måste kunna studera på samma villkor som studenter som studerar på helsvenska utbildningar. Ett sätt att göra detta är att låta per capita ersättningarna följa studenterna oavsett vilket lärosäte de studerar på. Beroende på avgiftens storlek kan det också vara nödvändigt att skjuta till extra medel. De svenska lärosäten som ingår samarbeten bör utan större problem kunna ersättas för eventuella extra kostnader genom justeringar i statens utbildningsbudget.

SULF menar att frågan måste utredas vidare med målet att konstruera en modell där kostnaden för utbildningen tas ut utbildningsbudgeten. Under den tid som studenten studerar vid utländska lärosäten finns inga kostnader i form av per capita ersättningar, samtidigt som värde skapas genom att studenten får utbildning. Det är därför rimligt att den svenska staten tar ansvar för att studenten får en avgiftsfri utbildning, vare sig den ges i Sverige eller genom ett utbildningssamarbete.

Principen om avgiftsfri högskoleutbildning måste värnas som en demokratisk rättighet. Då duger det inte att säga att en avgift inte är en avgift.

För Sveriges universitetslärarförbund

Git Claesson Pipping
Förbundsdirektör

Karin Åmossa
Chefsutredare

Fler nyheter