Remissvar: Förslag om ändrade regler för tillträde till högskoleutbildning med anledning av den reformerade gymnasieskolan och gymnasiala vuxenutbildningen
Remissvar: Förslag om ändrade regler för tillträde till högskoleutbildning med anledning av den reformerade gymnasieskolan och gymnasiala vuxenutbildningen
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
2011-05-12
REMISSVAR
Förslag om ändrade regler för tillträde till högskoleutbildning med anledning av den reformerade gymnasieskolan och gymnasiala vuxenutbildningen (PM 2011-02-16)
DNR U2011/963/UH
Utbildningsdepartementet har genom remisskrivelse daterad 2011-02-17 givit bland andra Sveriges universitetslärarförbund (SULF) möjlighet att yttra sig över rubricerade promemoria.
SULF:s synpunkter nedan följer promemorians disposition och numrering.
2.1 Ny betygsskala
SULF vill med hänvisning till argumenteringen i promemorian dra en helt motsatt slutsats. Av andra stycket under förslagsrutan (s. 9) framgår tydligt att den nya betygsskalan med fler betygssteg och skärpt tillämpning av betygskriterierna kommer att få till följd att färre elever kommer att få högsta möjliga betyg. I fjärde stycket under förslagsrutan konstateras sammanfattningsvis ”… att elever med gymnasieexamen från den nya gymnasieskolan får det svårare att konkurrera med äldre sökande om attraktiva utbildningsplatser i högskolan eftersom förutsättningarna för elever med gymnasieexamen är annorlunda. Det kan uppfattas som motsägelsefullt eftersom förändringarna syftar till att de sökande till följd av reformen ska få en bättre förberedelse för högskolestudier.”
| Förslag: Vid urval på grundval av betyg till högskoleutbildning bör sökande med examen från den reformerade gymnasieskolan och gymnasiala vuxenutbildningen konkurrera i samma urvalsgrupp som sökande med slutbetyg från den nuvarande gymnasieskolan. |
SULF anser till skillnad från vad som redovisas i promemorian att detta konstaterande borde ha lett till slutsatsen att sökande med slutbetyg och sökande med gymnasieexamen borde konkurrera i olika urvalsgrupper. Nackdelarna med olika urvalsgrupper för de olika betygssystemen, vilka baseras på erfarenheterna från 1997 års tillträdesreform, bör enligt förbundets uppfattning kunna hanteras på samma sätt som gjordes då. När antalet sökande med högsta jämförelsetal i urvalsgruppen med gamla betyg bedöms ha minskat tillräckligt mycket kan de två betygsgrupperna slås samman till en urvalsgrupp på det sätt som skedde inför antagningen till höstterminen 2004. Vilken tidpunkt som denna gång kan vara lämplig för en sammanslagning undandrar sig förbundets bedömning men en tidig medvetenhet om och uppmärksamhet på det kommande problemet kommer att underlätta ett sådant ställningstagande.
2.2 Meritvärdering av gymnasiearbetet
Med SULF:s ställningstagande att sökande med slutbetyg från gymnasieskolan inledningsvis inte ska konkurrera i samma urvalsgrupp som sökande med gymnasieexamen innebär de förändrade principerna för betygssättning av projektarbetet resp. gymnasiearbetet inte något problem. Sökande från den gamla gymnasieskolan ska på samma sätt som tidigare räkna in betyget på projektarbetet i det sammanlagda betygsvärdet medan sökande med gymnasieexamen inte ska räkna in (det godkända) betyget på gymnasiearbetet. Därmed uppnås också målet att inte ändra förutsättningarna för gymnasisters arbetsinsatser utan rimlig förvarning. Den dagen urvalsgrupperna slås samman måste man givetvis följa promemorians förslag.
| Förslag: Gymnasiearbetet bör inte räknas med vid meritvärdering av betyg till urval till högskoleutbildning. |
2.3 Komplettering av grundläggande behörighet för yrkeselever
SULF tillstyrker detta förslag med förtydligandet att dessa sökande ska konkurrera i samma grupp som sökande med gymnasieexamen.
| Förslag: Sökande med yrkesexamen som enligt 20 kap. 19 § skollagen i gymnasial vuxenutbildning har uppnått grundläggande behörighet för högskoleutbildning och som inte åberopar ytterligare kompletteringar bör konkurrera i grupp I vid urval på grundval av betyg. |
2.4 Meritkurser
Mot bakgrund av den utvärdering som Högskoleverket just publicerat av de nya antagningsreglerna Första antagningen med de nya reglerna – en uppföljning av antagningen till höstterminen 2010(2011:7R) vill SULF inledningsvis erinra om förbundets skepsis mot värdet av meritpoängen när systemet med meritkurser skulle införas. I SULF:s remissvar, daterat 2007-03-20, anfördes då:
SULF har inga invändningar mot den förordade principen att genom extra meritpoäng uppmuntra elever i gymnasieskolan att läsa fler kurser i moderna språk och matematik. Förbundet känner dock en viss tveksamhet till om avvägningen mellan antalet meritpoäng (max. 2,5) och det totala antalet ordinarie betygspoäng (max. 20) är det riktiga. Frågan är om arbetsinsatsen att klara godkänt i en meritkurs är jämförbar med vad som krävs för att få ett högre betyg (VG eller MVG) på en behörighetsgivande kurs. SULF förordar att denna fråga analyseras noga av sakkunniga inom området innan värdet på meritpoängen fastslås. Annars riskerar taktiska överväganden att på nytt ta överhanden över de rationella och sakligt motiverade valen på gymnasieskolan.
Högskoleverket menar nu att ur högskolans synvinkel utgör meritpoängen ingen förbättring då de snedvrider urvalet till högskolan eftersom meritpoängen gör att ett godkänt betyg väger så tungt.
SULF anser därför att det finns all anledning att noga följa effekterna av en fortsatt användning av meritpoäng vid urval till högre utbildning.
2.4.3 Meritpoäng för områdeskurser
| Förslag: Sökande med gymnasieexamen bör inte kunna tillgodoräknas meritpoäng för områdeskurser vid urval till högskoleutbildning. Sökande med slutbetyg från den nuvarande gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen bör dock även fortsättningsvis kunna tillgodoräknas meritpoäng för områdeskurser enligt nu gällande bestämmelser. |
SULF har inga invändningar mot de båda förslagen, men vill samtidigt konstatera att förbundets ställningstagande för separata urvalsgrupper gör detta ställningstagande helt okomplicerat, då de två grupperna av sökande inte i något avseende kommer att konkurrera med varandra.
2.4.4 Meritpoäng för kurser i ämnet engelska
| Förslag: Kursen Engelska 7 bör ge en (1,0) meritpoäng. För sökande med slutbetyg bör kursen Engelska B inte längre ge meritpoäng, medan kursen Engelska C bör ge en (1,0) meritpoäng. |
SULF:s uppfattning är att så länge de båda sökandegrupperna placeras i olika urvalsgrupper finns det ingen anledning att ändra nuvarande regler om beräkningar av meritpoäng för sökande med slutbetyg från gymnasieskolan.
2.4.5 Meritpoäng för kurser i ämnet matematik
| Förslag: För sökande med gymnasieexamen bör följande gälla i fråga om meritpoäng för kurser i matematik. En sökande bör högst kunna tillgodoräknas en och en halv (1,5) meritpoäng för kurser i matematik. Varje kurs i matematik utöver den kursnivå som krävs för behörighet bör ge en halv (0,5) meritpoäng. Dock bör den mest avancerade kursen i matematik ge en (1,0) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått en (1,0) meritpoäng för kurser i matematik på lägre nivå. Om den sökande redan har fått en (1,0) meritpoäng för sådana kurser, bör den mest avancerade kursen ge en halv (0,5) meritpoäng. En kurs som innebär en specialisering i ämnet matematik bör ge en halv (0,5) meritpoäng, om kursen ligger på en kursnivå över behörighetskraven eller om den innebär en breddning på samma kursnivå som behörighetskraven. |
SULF har inga invändningar mot förslaget om meritpoäng i ämnet matematik.
2.4.6 Meritpoäng för kurser i ämnet moderna språk
| Förslag: För sökande med gymnasieexamen bör kursen Moderna språk steg 4 ge en (1,0) meritpoäng. |
SULF har heller inga invändningar mot förslaget om meritpoäng i ämnet moderna språk.
Sammanfattning av SULF:s synpunkter
SULF:s viktigaste invändning mot de remitterade förslagen gäller urval på betyg från gymnasieskolan. Förbundets uppfattning är att störst rättvisa uppnås för båda grupperna om sökande från den reformerade gymnasieskolan förs till en urvalsgrupp och sökande från den gamla gymnasieskolan förs till en annan urvalsgrupp. Denna åtskillnad bör göras under ett antal år framöver tills urvalsgrupperna kan slås samman till en grupp. Den av SULF förordade förändringen skulle innebära, såvitt förbundet kan bedöma, att samtliga nuvarande bestämmelser om urval kan tillämpas för sökande från den nuvarande gymnasieskolan, vilket måste anses önskvärt.
För Sveriges universitetslärarförbund
Anna Götlind
förbundsordförande
Ann Fritzell
chefsutredare
