Remissvar: Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet (SOU 2009:97)

 Till
Saco

Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet (SOU 2009:97)
Arbetsmarknadsdepartementet har genom remiss givit bland andra Saco möjlighet att yttra sig över rubricerade utredning. Med anledning av detta vill Saco-förbundet Sveriges universitetslärarförbund, SULF avge följande remissvar.

Sveriges universitetslärarförbund, SULF, med cirka 20 000 medlemmar är det största fackförbundet för lärare, forskare och doktorander vid universitet och högskolor med den dubbla uppgiften att tillvarata medlemmarnas såväl fackliga som professionella intressen.

SULF:s synpunkter
SULF väljer att uttala sig endast beträffande den del av utredningen som berör förslag till obligatorisk arbetsmiljöutbildning för blivande civilingenjörer och civilekonomer.

SULF anser givetvis att arbetsmiljöfrågorna är av central betydelse för att en verksamhet ska fungera på ett effektivt sätt och för att människor inte ska riskera att bli sjukskrivna. Förbundet delar dock inte utredningens förslag om att införa en obligatorisk arbetsmiljöutbildning för blivande civilingenjörer och civilekonomer. SULF anser dels att det är en fråga för berörda lärosäten att själva bestämma hur de ska nå de av statsmakterna angivna målen för dessa examina, dels att de åtgärder som beskrivs i sista stycket nedan skulle vara betydligt effektivare för att nå målen om en bättre arbetsmiljö.

Utredningens förslag om en obligatorisk arbetsmiljöutbildning grundas på ett konstaterande om att kravet på värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen för civilingenjörsexamen inte kan anses vara uppfyllt om insikter i arbetsmiljöaspekter inte har erhållits på ett konstaterbart sätt. Man stödjer detta på en uppgift om att endast 20 procent av de studerande på civilingenjörsutbildningarna genomgått frivilliga kurser i arbetsmiljö. Utredningen presenterar dock inte något underlag kring om att det verkligen finns brister i de utexaminerade civilingenjörernas kunskaper på området trots att man konstaterar att sådana kunskaper kan förvärvas på olika sätt, t.ex. genom att de integreras i utbildningen snarare än att de ges i form av en specifik kurs i arbetsmiljö. Än mindre har man gått in på om det kan finnas skillnader mellan de olika typerna av civilingenjörsutbildningar eller mellan de lärosäten som ger utbildningarna.

SULF avvisar därför förslaget till en obligatorisk arbetsmiljöutbildning för civilekonomer och civilingenjörer om detta utformas som ett åläggande för lärosätena att bedriva en viss utbildning på visst sätt. Förbundets ställningstagande att statsmakterna inte ska föreskriva vilka utbildningsmoment som ska ingå i utbildningarna utgår från hur styrsystemet för den högre utbildningen är uppbyggt. Statsmakternas uppgift är att fastställa krav och mål för utbildningarna i den s.k. examensordningen. Utifrån dessa utformas sedan utbildningarna av de lärosäten som erhållit respektive examensrätt. Därefter är det Högskoleverkets uppgift att utvärdera om målen uppfyllts och att vid behov se till att berört lärosäte vidtar lämpliga åtgärder så att bristerna elimineras.

SULF:s principiella uppfattning är således att innehållet i de utbildningar som ges vid universitet och högskolor ska beslutas av lärosätena själva i samråd med studenterna och i samverkan med berörda intressenter utanför högskolan. Det är nämligen lärarna och studenterna som tillsammans med avnämarna bäst vet hur utbildningarna ska utformas. Därför anser SULF att den typ av detaljreglering som utredningen föreslår inte hör hemma i det svenska högskolesystemet. Det kan finnas behov av olika utbildningsmoment görs obligatoriska på vissa utbildningar, men detta ska då bestämmas av lärosätet och inte regleras av statsmakterna. Risken är annars att en mängd olika moment, som av det ena eller andra skälet anses nödvändiga, lyfts in i olika utbildningar utan att man ser till utbildningens helhet. Statsmakternas styrning ska därför stanna vid att man ställer upp de mål som ska krävas för en viss utbildning/examina. Finner Högskoleverkets brister vid sin utvärdering måste dessa åtgärdas av berört lärosäte. Är bristerna tillräckligt allvarliga kan Högskoleverket dra in examensrätten.

Utredningen uppger som motiv för förslaget att arbetsmiljöaspekter, vad gäller teknikens möjligheter och begränsningar, finns med i examenskraven för civilingenjörsexamen. SULF har naturligtvis ingen invändning mot detta mål, men sättet att uppnå det måste varje lärosäte själv besluta om. Det kan ske genom ett separat utbildningsmoment eller genom att det på annat sätt integreras i olika kurser inom utbildningen. I utredningen förs ett resonemang kring det senare, men man skriver ingenting om huruvida man identifierat brister i dagens utbildning som gör att målet inte skulle vara uppfyllt annat än att man ”enligt uppgift” fått information om att endast 20 procent av de studerande på civilingenjörsutbildningarna genomgått frivilliga kurser i arbetsmiljö. Man redovisar heller inga uppgifter om huruvida utbildningarna skiljer sig åt t.ex. beroende på vid vilket lärosäte de ges.

Utifrån detta går man vidare till att föreslå att kraven för civilekonomexamen bör kompletteras så att de i denna del överensstämmer med kraven för civilingenjörsexamen. Motivet till detta tycks vara att civilekonomer ofta blir chefer. Även här saknas redovisning av eventuella brister i detta avseende i de nuvarande utbildningarna. SULF är också tveksam till att införandet av en obligatorisk utbildning skulle vara särskilt effektiv. Man ska komma ihåg att det väldigt ofta dröjer åtskilliga år från det att en person genomgår en sådan utbildning till dess de verkligen blir chef. Under denna tid finns risk för att kunskaperna fallit i glömska, men framförallt för att de då är inaktuella eller dåligt anpassade till den aktuella arbetsplatsen.

Man kan vid en jämförelse lätt konstatera att skälen för att studenter ska få arbetsmiljöutbildning kan variera beroende på vilken utbildning det är fråga om. Det kan allt från den fysiska arbetsmiljön, t.ex. hur tekniska hjälpmedel ska utformas, till hur man ska få bättre chefer. Detta belyser än en gång att det är de lärosäten som ger utbildningarna som, utifrån de mål som ska uppfyllas, bäst kan avgöra hur en utbildning ska utformas och vilka moment som ska ingå.

SULF anser däremot att utredningen är på rätt spår när man konstaterar att arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Förbundet anser att en bättre arbetsmiljö bäst åstadkommes genom samverkan mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. I en sådan samverkan kan t.ex. en arbetsmiljöutbildning för chefer och medarbetare anpassad till den aktuella arbetsplatsen utformas. SULF anser att en sådan utbildning skulle vara betydligt effektivare än genomförandet av en obligatorisk utbildning i arbetsmiljö vid våra lärosäten. En arbetsgivare skulle mycket väl kunna köpa in en sådan utbildning från ett lärosäte som en uppdragsutbildning.

För Sveriges universitetslärarförbund
Git Claesson Pipping
Förbundsdirektör
Robert Andersson
Förhandlingschef