REMISSVAR

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

Ert dnr U2017/00732/F

Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) har genom remiss, daterad 2017-04-21, givits möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående förslag.

Utredningens huvudsakliga förslag

Förslagen i betänkandet syftar enligt utredningen till att bidra till värnandet av kvalitet och tillförlitlighet i svensk forskning, god forskningssed och allmänhetens förtroende för forskningen. Förslagen innebär bland annat att frågor om god sed och oredlighet i forskning kommer att regleras i författning i större utsträckning än tidigare. Vissa av de föreslagna bestämmelserna bör dock snarast ses som ett förtydligande av rådande praxis än nya åtaganden för forskare och forskningsutförare.

Som förlaget är utformat föreslås att en fristående nationell instans övertar ansvaret från lärosätena att pröva alla misstankar om oredlighet i forskning. Den ska få namnet Oredlighetsnämnden och vara en nämndmyndighet, vilket innebär att den styrs av en nämnd med det antal ledamöter som regeringen bestämmer. Verksamheten kommer att vara av domstolsliknande karaktär, även om oredlighet inte kriminaliseras. Det innebär att beslut om eventuell oredlighet fattas av nämnden.

Den föreslagna nya myndigheten Oredlighetsnämnden kommer att överta uppgifter som i dag sköts av forskningsutförarna och Expertgruppen för Oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden. Expertgruppen föreslås därmed läggas ner. Förslagen innebär endast små eller försumbara ekonomiska konsekvenser för myndigheter och forskningsutförare.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

SULF:s övergripande synpunkter

SULF tillstyrker utredningens förslag.

SULF anser att det finns uppenbara fördelar med en lagreglering och med att en ny myndighet ansvarar för att utreda misstankar om oredlighet i forskning. Idag definieras oredlighet på olika sätt på olika lärosäten och det finns fall där bedömningarna om oredlighet skiljer sig mellan ett lärosäte och Expertgruppen för oredlighet i forskning. Det skapar rättsosäkerhet för forskare och lärare och förvirring bland forskningsutförare. Det finns också en arbetsrättslig aspekt. SULF har därför varit kritisk mot nuvarande ordning.

Lärosätena tenderar att se frågor om oredlighet som en rent akademisk fråga, men SULF vill betona att det i högsta grad även är en arbetsmiljöfråga. Blotta misstanken om oredlighet sätter spår inte bara hos den individ som är misstänkt, utan även hos arbetskamrater och påverkar hela arbetsmiljön negativt. Misstankar om oredlighet borde därför medföra åtgärder utifrån såväl arbetsmiljölagstiftning som föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö och grundläggande arbetsrättslig lagstiftning som MBL.

Utredningen tar upp att det är viktigt att forskningsutförarna inom ramen för sitt arbetsmiljöansvar utformar de planer och åtgärder som är lämpliga i det enskilda fallet för att stötta en utpekad forskare och berörda personer i t. ex. dennes arbetsgrupp. SULF vill betona vikten av att man bygger skyddssystem för de anställda så att lärosätena inte kan åsidosätta sina skyldigheter som arbetsgivare.

Det saknas idag enighet om vad oredlighet är, hur misstänkta fall av oredlighet ska behandlas och vilka konsekvenserna av oredlighet ska bli. För den enskilde universitetsläraren och forskaren kan det innebära att man varken blir ordentligt friad eller fälld. Och man kan i praktiken betraktas som oredlig vid ett lärosäten men inte vid ett annat. Osäkra anställningsformer spär på problemet eftersom den som står i beroendeställning kanske inte vågar anmäla p g a risk för negativa konsekvenser.

Samtidigt är det ofrånkomligen så att en lagdefinition begränsar lärosätenas möjlighet att själva definiera vad som gäller. Enligt utredningen talar röster som förespråkar akademisk frihet och att forskarsamhället själv ska enas kring en definition mot lagstiftning. SULF har trots det efter diskussion i styrelsen tagit beslut om att tillstyrka utredningens förslag.

Nedan följer SULF:s överväganden angående ett urval av utredningens förslag.

SULF:s synpunkter på några av utredningens förslag

Utredningens förslag: Oredlighet i forskning ska prövas nationellt av en statlig myndighet.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget med motiveringen att det ökar rättssäkerheten för våra medlemmar. En viktig aspekt är att den som har blivit anmäld och misstänkt för oredlighet ska betraktas som oskyldig tills nämnden har prövat ärendet. SULF ser att förslaget kan tolkas som en försvagning av lärosätenas autonomi men menar att rättssäkerheten och den ökade trovärdigheten som en opartisk prövning ger väger tyngre.

Utredningens förslag: Oredlighet i forskning ska prövas av en självständig myndighet, Oredlighetsnämnden. Myndigheten ska vara en nämndmyndighet. Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden ska läggas ner.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget om en ny myndighet. Att lägga prövningen i en självständig instans utanför lärosäten leder till ökad tydlighet och större rättssäkerhet för våra medlemmar. SULF anser också att en nämndmyndighet med vetenskapligt kompetenta ledamöter är en lämplig form. Frågor som rör misstankar om oredlighet i forskning måste bedömas av personer som själva har vetenskaplig kompetens, erfarenhet av oredlighetsfrågor och insyn i forskningens villkor. SULF tycker vidare att Oredlighetsnämnden är ett passande namn som inte, som fallet varit när det gäller Expertgruppen för oredlighet i forskning, leder tankarna åt fel håll.

Utredningens förslag: Oredlighet i forskning ska definieras i lag.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget och menar att det är en logisk följd av att bedömningarna görs av en självständig myndighet. Bedömningarna måste vara likvärdiga över hela landet. Den nuvarande ordningen har lett till att misstankar om oredlighet har bedömts olika på olika lärosäten, vilket lett till stor förvirring då en forskare kan ha befunnits oredlig på ett lärosäte men inte på ett annat. Ett stor problem ur en arbetsmiljösynpunkt är att personer inte blivit riktigt fällda, men inte heller riktigt friade. SULF välkomnar därför den större tydlighet som en lagreglering ger.

Utredningens förslag: Oredlighet i forskning ska definieras enligt följande: ”allvarliga avvikelser från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning.”

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget och håller med utredningen om att endast allvarliga avvikelser från god sed ska definieras som oredlighet. Andra avvikelser som t ex slarv hanteras bäst av varje lärosäte.

Utredningens förslag: Oredlighetsnämnden ska utreda alla misstankar om oredlighet i forskning hos statliga universitet och högskolor, enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda vissa examina, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting samt kommunala bolag, föreningar och stiftelser.

SULF:s kommentarer: SULF har inga invändningar mot att privata företag, organisationer och stiftelser lämnas utanför regleringen. Som utredningen skriver skulle det vara mycket svårt att tillämpa lagstiftningen i sådana fall.

Utredningens förslag: Resultatet av Oredlighetsnämndens prövning ska redovisas i ett beslut. Av beslutet ska framgå om resultatet av prövningen innebär att en eller flera forskare har gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning eller inte. Oredlighetsnämnden ska i ett yttrande i samband med sitt beslut även få uttala sig om brister hos forskningsutföraren som nämnden anser bör avhjälpas. Oredlighetsnämnden ska inte fatta beslut om arbetsrättsliga eller andra konsekvenser.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget och menar att det är särskilt viktigt att arbetsgivaren har ansvaret och skyldigheten att tillämpa arbetsrättslig lagstiftning. Arbetsgivaren har också ett arbetsmiljöansvar och ska utforma de planer och åtgärder som är lämpliga i det enskilda fallet för att stötta en utpekad forskare och berörda personer i t.ex. dennes arbetsgrupp. SULF vill betona vikten av att man bygger skyddssystem för de anställda så att lärosätena inte kan åsidosätta sina skyldigheter som arbetsgivare. Den som är misstänkt för oredlighet ska betraktas som oskyldig tills Oredlighetsnämnden har konstaterat oredlighet och redovisat det i ett beslut.

Utredningens förslag: Om oredlighet i forskning har konstaterats ska den forskningsutförare i vars verksamhet oredligheten har begåtts informera berörda forskningsfinansiärer, myndigheter, vetenskapliga tidskrifter och andra berörda om Oredlighetsnämndens beslut. Forskningsutförarna ska årligen återrapportera till Oredlighetsnämnden hur de har hanterat ärenden som har avgjorts av nämnden.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget och vill betona vikten av att lärosätena när de hanterar fall av konstaterad oredlighet följer föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö och grundläggande arbetsrättslig lagstiftning.

Utredningens förslag: Oredlighetsnämnden ska bestå av ordförande och högst tio övriga ledamöter. Det ska få utses ersättare för ordföranden. Ordföranden och ersättare för ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. De övriga ledamöterna ska ha vetenskaplig kompetens inom olika områden. Bland ledamöterna ska finnas dokumenterad erfarenhet av arbete med frågor om god forskningssed. Ledamöter som inte är ordförande eller ersättare för ordföranden ska utses efter förslag av Sveriges universitets- och högskoleförbund.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget. Vetenskaplig kompetens och kunskap om arbete med god forskningssed är av stor vikt vetenskapssamhällets förtroende för Oredlighetsnämnden och för att nämndens beslut ska äga legitimitet. Det stärker också rättssäkerheten för universitetslärare och forskare.

Utredningens förslag: Oredlighetsnämndens beslut i ett ärende om prövning av oredlighet i forskning samt om föreläggande ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Oredlighetsnämndens beslut i ett ärende om prövning av oredlighet i forskning bör i första hand få överklagas av den utpekade forskaren, om nämnden har avgjort ärendet och beslutet har gått den utpekade forskaren emot.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget. En möjlighet att överklaga är viktig för rättssäkerheten. Beslut om att oredlighet föreligger kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde, även om beslutet i sig inte innehåller några sanktioner. Idag finns ingen möjlighet att överklaga yttranden från Expertgruppen för oredlighet i forskning. På grund av de allvarliga konsekvenser beslut om oredlighet får välkomnar SULF utredningens förslag om att forskaren i fråga ska kunna överklaga till en högre instans.

Utredningens förslag: Det ska i lag införas en bestämmelse om att den enskilda forskaren ansvarar för att hans eller hennes planering, genomförande och rapportering av forskning sker i enlighet med god forskningssed. I lag ska också införas en bestämmelse om att forskningsutföraren i vars verksamhet forskningen utförs har det övergripande ansvaret för att forskningen sker i enlighet med god forskningssed.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget och menar att det är viktigt att ansvaret ligger både hos den enskilde forskaren och hos forskningsutföraren. SULF håller med utredningen om att de lagkrav som finns idag på statliga universitet och högskolor är otydliga och att lärosätenas ansvar för att forskande och undervisande personal har tillräcklig information och kunskap om god forskningssed behöver förtydligas.

Utredningens förslag: Statliga universitet och högskolor ska hantera andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas särskilt enligt lagen om prövning av oredlighet i forskning. De ska också fastställa riktlinjer för sin hantering av misstänkta avvikelser från god forskningssed. Dessutom ska statliga universitet och högskolor främja medarbetares möjligheter att få råd och stöd i frågor om god forskningssed och avvikelser från sådan sed.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget och vill särskilt betona att det är viktigt att lärosätena inte kan komma undan sitt arbetsmiljöansvar. Tydlighet om vad som gäller och stödstrukturer för den som anklagas för oredlighet eller andra avvikelser från god forskningssed måste finnas på varje lärosäte. En god arbetsmiljö fungerar också förebyggande för att minimera antalet falska anklagelser eller anklagelser som beror på personliga konflikter.

Jämställdhetskonsekvensanalys

Enligt utredningen har förslagen inga konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män. SULF ser inte heller att utredningens förslag har några långtgående konsekvenser för jämställdheten men menar ändå att tydlighet, transparens och ett gott arbetsmiljöarbete gynnar både kvinnor och män som är anställda i akademin.

För Sveriges universitetslärare och forskare

Mats Ericson                                              Karin Åmossa

Ordförande                                                 Chefsutredare