SULF ställer sig positivt till valideringsdelegationens förslag om att lärosätenas uppdrag att validera tidigare kunskaper ska förtydligas och förstärkas. Högskolans resurser ska inte användas till att utbilda personer i sånt som de redan kan. En absolut förutsättning för att arbetet med validering ska utvecklas i en positiv riktning är att lärosätena får ersättning för det faktiska arbete som de gör.

REMISSVAR

Validering – för kompetensförsörjning och livslångt lärande SOU 2019:69

Ert diarienummer: U2020/00129/GV

Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) har genom remiss, daterad 2020-03-11, givits möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående betänkande. Vårt svar begränsar sig till de förslag som direkt rör högskolans verksamhet.

SULF:s övergripande synpunkter

SULF begränsar sitt svar till att gälla de förslag som gäller högskolans verksamhet. Som vi skrev i vårt yttrande på delbetänkandet ställer vi oss positivt till valideringsdelegationens förslag om att lärosätenas uppdrag att validera tidigare kunskaper ska förtydligas och förstärkas. Högskolans resurser ska inte användas till att utbilda personer i sånt som de redan kan. En absolut förutsättning för att arbetet med validering ska utvecklas i en positiv riktning är att lärosätena får ersättning för det faktiska arbete som de gör. På grund av en långt gående urholkning av resurserna till utbildning på grund- och avancerad nivå är det inte acceptabelt att påföra ytterligare krav på universitetslärare som inte ryms inom deras ordinarie arbetstid. Det skulle drabba studenterna som redan idag får alltför lite tid med sina lärare.

Valideringsdelegationen skriver (s 242) att särskild ersättning bör utgå till lärosäten för validering. Här finns inga nya förslag utan delegationen hänvisar till det förslag om 15 000 kr per bedömning som fanns i delbetänkandet, och som samtliga remissinstanser var positiva till. SULF tillstyrkte förslaget om särskild ersättning men vi skrev också att vi inte håller med valideringsdelegationen om att bara beviljade tillgodoräknanden ska ges en särskild ersättning.

”Med tanke på att det nuvarande resurstilldelnings-systemet med automatik urholkar resurserna till utbildningen, se SULF:s rapport Systemfel i kunskapsfabriken – om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning,[1] behöver lärosätena försäkras om att de får ersättning för det faktiska arbete som de gör, och det oavsett om en valideringsprocess leder till beviljat tillgodoräknande eller inte. Om lärosätena bara får ersättning för beviljade tillgodoräknanden går det oundvikligen ut över studenter som är inom den ordinarie utbildningen. Universitetslärares faktiska arbete måste betalas, alldeles oavsett utfall. Det är därför viktigt att valideringsdelegationens bedömningar och förslag kopplas samman med det arbete som pågår inom styr- och resursutredningen, STRUT. Huruvida beloppet 15 000 kr är en rimlig ersättning är svårt att bedöma. Vårt förslag är att man tar en dialog med SUHF om vilken nivå som motsvarar faktiska kostnader för en valideringsprocess.”

SULF:s synpunkter på valideringsdelegationens förslag

6.5.1 Valideringsdelegationens förslag: Validering ska definieras som en strukturerad process som innehåller fördjupad kartläggning, bedömning och ett erkännande av kunnande som en person besitter oberoende av hur det förvärvats.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget om definition, men vill betona att en fördjupad kartläggning är resurskrävande och att lärosätena därför måste få en rimlig ersättning för processen, inte bara för resultatet.

6.5.3 Valideringsdelegationens förslag: En förordning med generella bestämmelser om validering ska införas, den så kallade valideringsförordningen. Förordningen ska reglera validering av en persons förvärvade kunnande för att erhålla kvalifikationer eller delar av sådana kvalifikationer som omfattas av förordning (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (SeQF) samt för behörighet till utbildning som kan leda till sådana kvalifikationer, om inte annat föreskrivs i annan författning.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget med motiveringen att det ökar tydligheten om berörda författningar hänvisar till en särskild valideringsförordning.

6.5.4 Valideringsdelegationens förslag: En upplysning om att studenter respektive sökande kan erbjudas möjlighet till validering enligt valideringsförordningen ska tillföras i bestämmelser om möjlighet till tillgodoräknande inom utbildning och om behörighet för tillträde till utbildning i högskoleförordningen (1993:100) och i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.

SULF:s kommentarer: SULF tillstyrker förslaget med motiveringen att det är viktigt att tydliggöra för studenter och blivande studenter att möjligheten till validering finns. Det är slöseri med resurser att utbilda människor i sånt som de redan kan.

9.3.1 Valideringsdelegationens förslag:

Särskilda medel tillförs från och med 2020 för att finansiera högskolekurser om validering.

SULF:s kommentarer: SULF avstyrker förslaget. Det är alltid en svår avvägning vilka kurser som ska ges särskilda medel. Om de blir för många minskar lärosätenas autonomi och rådighet över vilka utbildningar som ska ges. SULF skulle hellre se att ett utökat anslag ges för utbildning men att det inte öronmärks för särskilda kurser. I linje med förslagen om dialog mellan regeringen och lärosätena i Styr- och resursutredningen skulle lärosäten istället kunna åta sig att bedriva kurser i validering där behovet, och kompetensen hos lärosätet, finns. Det viktiga är här att all utbildning som ges är finansierad fullt ut genom resurstilldelningssystemet.

Jämställdhetskonsekvensanalys

Valideringsdelegationens betänkande saknar nästan helt ett jämställdhetsperspektiv och det finns inte en utvecklad konsekvensanalys om hur jämställdheten mellan kvinnor och män skulle påverkas av förslagen i betänkandet. Eftersom den svenska arbetsmarknaden är kraftigt könssegregerad är det rimligt att anta att validering av till exempel yrkeskunskaper kommer att få olika effekter för kvinnor och män. Detta berörs bara i några få rader, vilket vi ser som en svaghet i delegationens arbete. SULF förutsätter att regeringen anlägger ett jämställdhetsperspektiv på eventuella förslag de lägger med anledning av utredningen.

För Sveriges universitetslärare och forskare

Mats Ericson, Förbundsordförande
Karin Åmossa, Chefsutredare

Fotnot: [1] https://sulf.se/app/uploads/2018/06/urholkningsrapport-1806253.pdf