Yttrande över betänkandet Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (SOU 2025:33)
Ju2025/00812
Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. Våra dryga 22 700 medlemmar är verksamma inom alla olika verksamheter på lärosätena och besitter djup och specialiserad kunskap inom deras respektive ämnesområde. Våra medlemmar finns främst inom statlig och privat sektor.
Bland våra medlemmar finns ett stort antal hitresa doktorander, postdoktorer, forskare, lärare, professorer och administrativ personal. SULF jobbar för att förbättra villkoren för samtliga våra medlemmar, vilket dels innebär ett påverkansarbete för gynnsamma migrationsregler för universitetslärare och forskare. SULF anser att det är av yttersta vikt att Sverige som land, och de svenska lärosätena som arbetsplatser, är attraktiva för dessa högkvalificerade personer.
- Inledningsvis sammanfattar vi vårt ställningstagande kring de olika förslagen i utredningen. Därefter utvecklar vi skälen som ligger bakom vår uppfattning om de förslag som utredningen lämnar.
Sammanfattning av SULF:s synpunkter
SULF tillstyrker:
- SULF ställer sig positiva till att utredningen inte avser att förändra regelverken rörande uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning (5 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716)).
- SULF bestrider inte behovet av att brottslighet aktivt ska motverkas och beivras.
SULF avstyrker:
- SULF avstyrker att vandelsbegreppet ska återinföras i utlänningslagen eftersom den föreslagna formuleringen kan leda till godtyckliga bedömningar och indirekt inskränka den akademiska friheten vilken är en förutsättning för den fria forskningen.
SULF anser att följande förslag behöver justeras eller förtydligas:
- SULF saknar ett resonemang kring hur löneskulder förhåller sig till det föreslagna vandelsbegreppet.
- SULF saknar ett resonemang kring förhållandet mellan arbetsgivarens rehabiliteringsansvars vid missbruksproblematik och det föreslagna vandelsbegreppet.
- SULF ställer sig högst kritiska till att brottmålsdomar (med en påföljd som är strängare än böter) från utlandet ska kunna ligga till grund för att kunna avvisa en utlänning. SULF saknar ett resonemang om hur bedömningen i dessa fall ska göras då vissa handlingar som i Sverige är allmänt accepterade, t.ex. att ingå i samkönat äktenskap eller abort, i vissa länder är brottsligt.
SULF:s synpunkter
Ett grundläggande krav på vandel återinförs i utlänningslagen (5.5 kap.)
SULF avstyrker utredningen förslag att återinföra ett grundläggande vandelskrav för att en utlänning ska få resa in eller vistas i Sverige. SULF anser att det finns betydande brister avseende rättssäkerhet, tydlighet och förutsägbarhet kopplat till det föreslagna vandelsbegreppet med konsekvensen att tillämpningen kan bli godtycklig.
Utredningen belyser att det är mycket viktigt att vandelsbegreppet ges en tydlig definition men uttrycker samtidigt behovet av en flexibilitet i begreppet. Utredningen landar därefter i slutsatsen att vad som utgör bristande vandel inte ska regleras i detalj i lagstiftningen utan lämnas till rättstillämpningen att definiera. Utredningen presenterar sedan en övergripande redogörelse för vad som ska anses utgöra bristande vandel. De aspekter och typsituationer som utredningen redovisar bidrar dock inte med sådan tydlighet att SULF bedömer att myndigheter kommer kunna tillämpa denna lagstiftning på ett rättssäkert sätt.
Utredningen menar att såväl skulder till det allmänna som till enskilda ska kunna utgöra bristande vandel. SULF ställer sig kritiska till att utredningen inte klargör hur eller ens om skulder mellan arbetstagare och arbetsgivare ska kunna anses utgör bristande vandel. SULF är av åsikten skulder som till exempel uppstått för att arbetsgivaren felaktigt betalat ut för mycket lön, eller som uppstått efter en periods sjukskrivning inte kan klandras den anställda. SULF är av åsikten att utredningen i sitt resonemang måste klargöra vad som gäller i dessa förhållanden och då samtidigt beakta de arbetsrättsliga reglerna avseende kvittning vid skulder mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det är då även av väsentlig betydelse att utredningen beaktar förhandlingsskyldigheten som omgärdar sådana situationer.
I betänkandet föreslås även att det ska utgöra bristande vandel när en utlänning inte är bredd att genomgå nödvändig behandling eller undandrar sig behandling som rör hens missbruk. SULF önskar här att utredningen tydliggör hur de ser på den föreslagna vandelsgrunden i de fall arbetsgivare har ett rehabiliteringsansvar.
SULF är kritiska till att den ändring som föreslås i lagen inte är tydlig varken i lagtext eller i den utvecklande förklaring som ges i betänkandet. Exempelvis klargör utredningen att samröre med kriminella nätverk eller extremistiska rörelser enligt utredningen borde utgöra bristande vandel. Utredningen ger dock ingen förklaring kring vad begreppet samröre innebär. Därtill finns det idag ingen definition av kriminellt nätverk i svensk rätt. SULF har således svårt att se hur tillämpningen av denna bestämmelse ska kunna ske rättssäkert och oroar sig för att det kan tillämpas felaktigt för att begränsa forskning eller att den indirekt får effekten av att begränsa forskning.
Enbart straffbara yttranden bör beaktas som bristande vandel (5.6 kap.)
Utredningen lägger fram ett förslag till lagstiftning som innebär att den utlänning som gör yttranden som är straffbara kan risker att dessa beaktas inom ramen för en vandelsprövning. Utredningen skriver dock samtidigt att det som utgångpunkt (vår kursivering) enbart bör vara straffbara yttranden som ska kunna beaktas inom ramen för en vandelsprövning.
SULF vill här dels lyfta att en sådan formulering i betänkande insinuerar att även andra yttranden kan komma att beaktas i en vandelsprövning. SULF ställer sig starkt emot en sådan rättstillämpning. SULF värnar den grundlagsfästa yttrandefriheten och ser den som en grundpelare till och förutsättning för den akademiska friheten och fria forskningen. Med den lagstiftningen som utredningen föreslår ser SULF en risk med att hitflyttade forskare och universitetslärare begränsar sig i sina yttranden, och kanske även i sin forskning, för att inte riskerar att behöva lämna Sverige.
Vägra uppehållstillstånd på grund av bristande vandel (6.2 kap.)
Utredningen föreslår att en utlännings bristande vandel särskilt ska beaktas vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd. För innebörden av vandelsbegreppet hänvisar utredningen tillbaka till avsnitt 5.5, varpå SULF även vill hänvisa tillbaka till våra kommentarer i denna del.
Avvisning på grund av bristande vandel (7.3 och 7.4 kap.)
Utredningen föreslår att en ny materiell avvisningsgrund på grund av bristande vandel ska införas i utlänningslagen. Även i detta avsnitt hänvisar utredningen tillbaka till kapitel 5.5 för en definition av vandelsbegreppet. SULF hänvisar även i denna del åter till de synpunkter vi påtalat i kommentaren till kapitel 5.5.
I kapitel 7.4 föreslår utredningen att en utlänning som har dömts till en strängare påföljd än böter eller att hen återfallit i brottslighet med även böter som påföljd ska utgör grund för avvisning. Det utvecklas sedan i betänkandes text att det inte ska spela någon roll om straffet har dömts ut i Sverige eller utlandet.
SULF ställer sig högst kritiska till att brottmålsdomar från utlandet ska kunna ligga till grund för att kunna avvisa en utlänning. SULF saknar ett resonemang i betänkanden om hur bedömningen i dessa fall ska göras då vissa handlingar som i Sverige är allmänt accepterade, t.ex. att ingå i samkönat äktenskap eller abort, i vissa länder är brottsligt.
Yttrandefrihet och akademisk frihet
Riksdagen har genom Högskolelag (1992:1434) beslutat att den svenska högskolornas ska tillämpa en allmän princip om att den akademiska friheten ska främjas och värnas. För forskningen innebär det att forskningsproblem ska få väljas, utvecklas och publiceras fritt. Denna rätt grundar sig på den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Principen om akademisk frihet ger stöd till ett fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning i både forskning och undervisning på de svenska lärosätena.
SULF gör analysen att en konsekvens av den av utredningen föreslagna lagändringen kan bli att de forskare och universitetslärare med uppehållstillstånd som verkar i Sverige kan komma att känna sig hämmade i hur de kan uttrycka sig och vad de kan forska om, i rädsla för att deras möjlighet att uppehålla sig i Sverige kan återkallas.
Den föreslagna lagstiftningen
Sveriges möjlighet att attrahera högutbildad arbetskraft
Såvitt SULF kunnat utröna förs det i utredningen inte något resonemang kring hur de föreslagna lagändringarna kommer att påverka Sveriges attraktionskraft när det gäller högkvalificerade arbetskraft. SULF ser att det, förutom förslagen i denna utredning, finns förslag i andra utredningar som enskilt och tillsammans med denna utredning kommer att minska vilja för de grupper som regeringen vill ska komma till Sverige att faktiskt flytta hit.
Legalitetsprincipen och förutsägbarhet
En av de viktigaste faktorerna för att Sverige ska vara attraktivt är att reglerna på det migrationsrättsliga området är tydligt utformade, så att den är lätt att förstå och att de som omfattas av dem också förstår vilka konsekvenser det kan få att bryta mot lagen. SULF är ser en risk för att denna lag kommer försvåra en redan invecklad lagstiftning. Risken för rättsosäkerhet om denna lagstiftning införs kan även komma att bli stor. SULF vill framföra att i den mån det finns osäkerhet och en bristande förutsägbarhet gällande möjlighet att få och behålla ett uppehållstillstånd finns det stor risk att Sverige går miste om kompetens vi behöver och som vi redan satsat stora resurser på.
Övrigt
Avslutningsvis vill SULF påpeka att den stora mängd utredningar inom migrationsrättens område som genomförts den våren 2025 har gjort det svårt att få en sammanhängande överblick av de konsekvenser samtliga förslag sammantaget kan få för våra medlemmar.