Utländsk medborgare och svenska socialförsäkringar
Inom den svenska socialförsäkringen finns två typer av förmåner; arbetsbaserade ersättningar förmåner och bosättningsbaserad förmåner.
Arbetsbaserade förmåner
Arbetsbaserade förmåner ger ersättning till den som är eller har varit anställd. Denna typ av förmåner utgår vid till exempel sjukdom och föräldraledighet.
För att omfattas av de arbetsbaserade förmånerna ska man ha eller ha haft en anställning med lön i Sverige som kan ligga till grund för en sjukpenninggrundande inkomst. I vissa fall kan även inkomster från arbete i andra EU/EES-länder (inkl. Schweiz) ligga till grund för ersättning. Efter en dom i EU-domstolen samt två domar i Högsta förvaltningsdomstolen kan det också vara så att en person som kommer till Sverige efter att ha arbetat i annat land inom gemenskapen (inkl. EES-länder och Schweiz) kan ha rätt även till arbetsbaserade förmåner trots att man inte arbetar i Sverige. Om du är i denna situation är vi angelägen om att du kontaktar SULF.
Bosättningsbaserade förmåner
Bosättningsbaserade förmåner utgörs till exempel av barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning på lägsta- respektive grundnivå samt tandvårdsstöd.
För att omfattas av de bosättningsbaserade förmånerna ska man uppfylla de krav som ställs upp för att anses som bosatt i Sverige (se nedan). Dessa regler är inte desamma som ställs upp för folkbokföring, vilken i sin tur ligger till grund för rätten till betald sjukvård.
Utmaningar för doktorander
De arbetsbaserade förmånerna för anställda doktorander brukar inte föranleda några problem. Det är däremot viktigt att notera stipendier inte kan ligga till grund för arbetsbaserade förmåner. Däremot har det varit stora problem vad gäller tillämpningen av de bosättningsbaserade förmånerna.
Efter att SULF med framgång drivit några ärenden till domstol och efter att förbundet kontaktat Försäkringskassans huvudkontor har nu nya riktlinjer för tillämpningen av regelverket gått ut inom Försäkringskassan. SULF uppfattar dessa som korrekta, men konstaterar att det trots detta är angeläget för dig som berörs att hålla dig underrättad om regelverket för de bosättningsbaserade förmånerna så att du får de förmåner du har rätt till.
Villkor för bosättningsbaserade förmåner
Huvudregeln inom den svenska lagstiftningen gällande sociala förmåner är att en person anses som bosatt i landet om han eller hon har för avsikt att bosätta sig här i mer än ett år.
Från denna regel finns dock några undantag. Det undantag som påverkar vissa doktorander är att den som kommer till Sverige för att studera inte anses bosatt här även om vistelsen är avsedd att vara i mer än ett år. Från detta finns i sin tur undantag gällande vissa doktorander enligt vad som redovisas nedan. Dessa undantag innebär att många doktorander trots allt har rätt till bosättningsbaserade förmåner.
För att ha rätt till en viss förmån, krävs utöver att du anses som bosatt i Sverige, även att du uppfyller de speciella krav som ställs upp för just den förmånen. Exempelvis är rätten till bostadsbidrag beroende på ålder, familjesituation, kostnad för bostaden och familjens inkomstnivå.
Den som kommer till Sverige för att göra postdok eller motsvarande kan aldrig betraktas som studerande enligt detta regelverk.
Utländska doktorander med anställning
En doktorand som innehar en anställning ska enligt förarbeten till lagstiftningen och domstolspraxis inte behandlas som student utan som vilken annan arbetstagare som helst. Detta innebär följande.
För anställd icke EU/EES-medborgare som inte kommer till Sverige från annat land inom gemenskapen
Som doktorand från icke EU/EES-land ska du ges rätt till bosättningsbaserade förmåner om du har för avsikt att vistas i Sverige i mer än ett år.
Eftersom man oftast får en doktorandanställning och denna bara får ges på ett år första gången har det ibland ifrågasatts om vistelsen är avsedd för mer än ett år.
Enligt den domstolspraxis som SULF drivit fram och den nya information som gått ut till handläggarna inom Försäkringskassan kan det konstateras att detta normalt inte ska utgöra ett hinder mot att få dessa förmåner. Det som kan krävas är dock att du i samband med begäran om registrering eller vid ansökan om en bosättningsbaserad förmån visar upp ett intyg som styrker att vistelsen är avsedd för en längre tid än ett år. Det kan till exempel vara ett intyg från prefekten eller handledaren samt en kopia av den individuella studieplanen. Du bör också skicka med en kopia av beslutet om folkbokföring (fattas av Skatteverket). Läs mer i Försäkringskassans vägledning 2017:1 Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och övriga internationella avtal.
Det faktum att uppehållstillstånd givits för studier, trots att man är anställd, utgör inget hinder mot att få dessa förmåner. Detta framgår av den information som gått ut inom Försäkringskassan.
Medföljande familjemedlemmar till en anställd doktorand ska också ges rätt till bosättningsbaserade förmåner om den anställde själv har rätt till förmånerna. Detta innebär att dessa har rätt till till exempel barnbidrag, föräldrapenning på lägst- och grundnivå samt tandvårdsstöd om villkoren för respektive förmån är uppfyllda.
För att få arbetsbaserade förmåner krävs dock att familjemedlemmarna själva har rätt till sådana genom eget arbete.
För anställd EU/EES-medborgare (inklusive medborgare i Schweiz) och för tredjelandsmedborgare som kommer till Sverige från annat land inom gemenskapen
För dig som anställd doktorand från dessa länder ska även de bestämmelser som finns inom EU beaktas. Det innebär framförallt att du ska ges rätt till alla de förmåner som omfattas av den EU-förordning som gäller på området oavsett om dessa i Sverige är arbetsbaserade eller bosättningsbaserade.
I praktiken innebär detta att du inte behöver uppvisa bevis på en förväntad vistelse som överstiger ett år. Det är dock värt att notera att det kan finnas förmåner som i Sverige är bosättningsbaserade och som inte omfattas av EU-förordningen. För rätt till sådan förmån krävs att man uppfyller samma krav som för doktorander från länder utanför EU/EES.
När det gäller tredjelandsmedborgare som kommer till Sverige från Danmark gäller särskilda regler eftersom Danmark har vissa undantag från såväl EU-förordningen som den nordiska konventionen som kompletterar förordningen.
Om du är anställd av en arbetsgivare utomlands, exempelvis ett lärosäte i annat land, kan det i vissa fall vara så att du är försäkrad i det landet och inte i Sverige.
För utländska doktorander med stipendier eller annan finansiering som inte är anställning
För dig som är doktorand med stipendium gäller, som huvudregel, att du tyvärr inte har rätt till bosättningsbaserade förmåner även om du kan visa att du har för avsikt att vistas i Sverige i mer än ett år eftersom du anses som studerande. För nordiska medborgare och andra medborgare som kommer till Sverige från annat nordiskt land skulle förmåner ändå kunna utgå med stöd av den nordiska konventionen.
Med anledning av bestämmelserna i den EU-förordning som reglerar den sociala tryggheten för personer som flyttar inom gemenskapen utan att vara anställda eller egenföretagare och ny domstolspraxis kan EU/EES-medborgare (och medborgare från Schweiz) samt tredjelandsmedborgare som kommer till Sverige från annat EU/EES-land trots allt ha rätt till bosättningsbaserade förmåner även om man kommit till Sverige för att studera och inte är anställd. Dock ska Försäkringskassan i varje enskilt fall bedöma om de villkor som finns i EU-förordningen för att man ska anses bosatt i Sverige är uppfyllda. SULF ser gärna att doktorander i denna situation hör av sig till oss.
Efter en nyligen avkunnad dom i EU-domstolen samt två domar i Högsta förvaltningsdomstolen kan det också vara så att en person som kommer till Sverige efter att ha arbetat i annat land inom gemenskapen (inkl. EES-länder och Schweiz) kan ha rätt även till arbetsbaserade förmåner trots att man inte arbetar i Sverige. Om du är i denna situation är vi angelägen om att du kontaktar SULF.