Låga basanslag har skapat akademiska forskarhotell
I dagarna lämnar SULF och många andra sina inspel till regeringens forskningspolitiska proposition 2024. För SULF är den alltför låga basfinansieringen och forskares otrygga anställningar roten till problemet. Systemet behöver ändras för att Sverige ska vara en kunskapsnation i framkant med framåtskridande forskning. I dag är det överskuggande problemet att alltför stor del av anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå måste sökas externt. En procedur som tar oerhört mycket tid och kraft för den forskande personalen. Tid och kraft som hade kunnat läggas på att forska.
Inte nog med det. Att ständigt söka medel till sin egen lön och inte veta hur länge du har en anställning, vare sig den är tidsbegränsad eller fast, skapar oro, osäkerhet och dålig arbetsmiljö. Kvinnor är mer utsatta för risker i arbetsmiljön och undersökningar visar att kvinnor i större utsträckning än män lämnar akademin på grund av dålig arbetsmiljö. Många är vi som av den anledningen har lämnat akademin för tryggare anställningar med bättre lön och villkor.
För lärosätenas del skapar systemet med hög andel externfinansiering brist på rådighet över anställningarna, särskilt för den forskande personalen. I praktiken anställs forskare av aktörer utanför lärosätet till forskargrupper som fungerar som autonoma celler. Lärosätet blir mer av ett forskarhotell än en sammanhållen akademisk miljö med långsiktiga prioriteringar. Men långsiktiga problem kan inte lösas med kortsiktig finansiering av forskare på korta kontrakt. Det kommer SULF att fortsätta hävda med en dåres envishet.
Det Sverige behöver är en sammanhållen forskning och högre utbildning som bedrivs i kompletta akademiska miljöer av trygga och modiga doktorander, forskare och universitetslärare.
Inför den forskningspolitiska propositionen ställer SULF följande tre krav på regeringen.
- Finansiering: De direkta anslagen – basanslagen – till forskning och ersättningsbeloppen för högre utbildning måste samlas och ökas kraftigt. Om anslagen till forskning inte ökas måste befintliga forskningsmedel omfördelas från forskningsråden och ges direkt till universitet och högskolor i form av ökat bas-
anslag. En ökning av resurserna skulle ge lärosätena mer långsiktiga förutsättningar så att de kan skapa mer attraktiva karriärvägar och anställningar för forskare och universitets-
lärare. - Jämställdhet: Öka jämställdheten i akademin genom transparenta tillsättnings-
processer, tydliga karriärvägar, lika belastning och arbetsbörda och samma möjligheter till att forska. Ambitionsnivån i lärosätenas jämställdhetsarbete på alla nivåer i den akademiska karriären behöver höjas. Akademin behöver gå från vackra ord om jämställdhet till verklig handling, och regeringen kan stötta arbetet med ökad andel basanslag. - Akademisk frihet och demokrati: Grundlagsskydda den högre utbildningens frihet och lärosätenas autonomi. Vetenskap och faktabaserad kunskap är ett centralt fundament för vår demokrati, för mångfalden och för de mänskliga rättigheterna. Varken hot och hat, dagspolitik, intressegrupperingar eller trollfabriker ska få styra vad som får forskas på eller undervisas om vid våra lärosäten.
Vår uppmaning är att regeringen i den forskningspolitiska propositionen föreslår omfattande åtgärder inom finansiering, jämställdhet, akademisk frihet och demokrati. Först då har svenska universitet och högskolor förutsättningarna för att återigen bli ledande inom forskning.
Sanna Wolk,
förbundsordförande
Ledaren har publicerats i Universitetsläraren 5/2023