Universitetslärarna måste få rimliga arbetsvillkor
Våren 2020 fick hela världen ställa om. På lärosätena fattade rektorerna nödvändiga beslut om distansundervisning. Från en dag till en annan fick Sveriges universitetslärare kasta stora delar av sin kursplanering i papperskorgen och redan nästa dag leverera i nya former. Och det gjorde de givetvis. Nu visar SULF:s nypublicerade undersökning Nu får det vara nog – Om det gränslösa, obetalda arbetet vad detta innebar i fråga om arbetade timmar: den betalda tiden räckte inte till utan arbetet utfördes på fritiden. Mycket kan sägas om covid-19:s påverkan på samhället, men problemen med universitetslärares höga arbetsbelastning är faktiskt inte sjukdomens fel.
Rapporten visar hur grundläggande och alarmerande problem i högskolan accentuerades och förvärrades under pandemiåret 2020. Den insats som Sveriges universitetslärare gjorde under pandemin förtjänar att synliggöras i sig och de som arbetat övertid ska få ersättning. Men nu har vi fått nog. Det kan inte vara upp till var och en att med sin egen hälsa som insats försöka kompensera för brister i systemet. Det måste vara möjligt att bedriva en högkvalitativ verksamhet under rimliga villkor. Nu behöver vi tala om hur vi gör det möjligt.
Som det nu är utnyttjar arbetsgivarna och statsmakten vår lojalitet till studenterna och vårt engagemang och dedikation till forskningen på ett sätt som är helt orimligt. De som arbetar inom hälso- och sjukvården har också något av ett kall i sitt yrke med stor lojalitet mot patienterna och strävan att ge bästa möjliga vård. De har som sig bör fått ekonomisk ersättning för sitt extraarbete under pandemin, men det har nästan ingen av Sveriges universitetslärare fått för sina extraordinära arbetsinsatser med att närmast över en natt ställa om undervisningen på landets lärosäten.
Med politikerna behöver vi tala om förväntningar på högskolan och hur förväntningarna matchas med tillräckliga resurser. För den högre utbildningen är urholkningen av ersättningen per student väldokumenterad. För svensk forskning är andelen externfinansiering så hög att forskare använder sin fritid till att söka pengar för att finansiera sina egna och arbetskamraternas löner. Svaret på politikernas önskemål kan inte landa på de individuella lärarna och forskarna i högskolan. Rapporten visar att sju av tio lärare jobbar gratis. Så vill vi inte ha det. Vi kommer att fråga politikerna hur de vill ha det.
Arbetsmarknadens parter, där SULF ingår, behöver tala om hur vi ska reglera arbetstiden på ett sätt som fördelar ansvar och risker på ett rimligt sätt. Vilka regleringar och processer behöver vi för att universitetslärare och forskare ska kunna utföra sitt arbete på det fria sätt som de akademiska värdena kräver, utan att det innebär risker för liv och för den enskilde? Vi kommer att lyssna på arbetsgivarnas perspektiv och vi kommer att stå upp för lärares arbetsvillkor.
Som enskild universitetslärare och forskare så bör du kräva en tjänstgöringsplan. Om arbetsuppgifterna ändras, begär att det skrivs in i tjänstgöringsplanen och be om ett tydligt besked om det nya uppdraget innebär övertid eller om något annat ska tas bort. Det har du rätt till. Sedan behöver vi också prata på fikaraster och möten i SULF och i Saco-S om hur vi balanserar akademins inbyggda krav på prestationer med rimliga förväntningar på ett hållbart arbetsliv. SULF:s kraft att förändra är beroende på kraven från medlemmarna. Tillsammans kan vi förändra villkoren – nu får det vara nog!
Mats Ericson
Ordförande för SULF
