Lars-Åke Lööv, 2:e vice ordförande i SULF

SULF var först att beräkna storleken på resursurholkningen 2001. Sedan dess har förbundet upprepade gånger visat på, och protesterat mot, den kontinuerliga urholkningen av resurstilldelningen för grundutbildningen. Även om många viktiga aktörer i högskolesektorn numera delar vår uppfattning har urholkningen tillåtits att fortsätta. Nu måste åtgärder till omedelbart.

Det finns något abstrakt över att prata om resurstilldelning och urholkningen av densamma. Men på lärosäten runt om i landet är det i högsta grad konkret. Det gäller för läraren som varje år försöker upprätthålla kvaliteten från förra läsåret och för administratörerna som ser antalet ärenden de ska hantera öka samtidigt som antalet kollegor minskar. Både organisationer och individer lever under en oerhörd stress, med känslan av att inte räcka till.

År efter år har anställda försökt upprätthålla nivån från förra året genom att anstränga sig mer och mer. Nu ser vi att det börjar brista och antalet svåra ärenden som kommer till oss fackliga ökar. Allt fler medlemmar har gått in i väggen. Konflikterna ökar eftersom det inte längre finns utrymme för utveckling i organisationerna och för att människor under långvarig stress har en minskad toleransnivå.

Vi hör från studenternas sida att de reagerar på sjunkande kvalitet inom flera utbildningar. Den lärarledda tiden, och tiden för lärarens för- och efter­arbete inklusive tid för återkoppling till studenterna, behöver väsentligen ökas inom många ämnen. Att unga människor får en bra högskoleutbildning handlar inte bara om behovet av en välutbildad framtida arbetskraft, utan också om grunden för livslångt lärande, kritiskt tänkande och aktivt deltagande i demokrati och kultur. I dag är det svårt för lärare att hitta tid till verklig kvalitetsutveckling inom grundutbildningen.

Regeringen har i slutet av april gett direktiv åt en utredning av styrning och resurstilldelning till högre utbildning och forskning. I frågan om resurstilldelning till forskning står SULF fast vid att basanslagen måste öka till minst 60 procent av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning. Vad gäller grundutbildningen måste urholkningen kompenseras och hindras från att fortsätta.

Från flera lärosäten förs e-lärande fram som en möjlig väg till besparingar för att lösa konsekvenserna av urholkningen. I en framtid kan det kanske bli så, men problemet är att det krävs avsevärda resurser för att lägga om traditionell undervisning och göra den webbaserad. Det enda anständiga är dessutom att eventuella besparingar kommer studenterna till del genom en utbildning av högre kvalitet.

SULF uppmanar alla lärosäten och studentkårer att sluta upp bakom en appell om att resurserna till grundutbildningen måste ökas snarast. Annars riskerar Sverige att tappa som kunskapsnation, våra studenter att få en sämre utbildning och våra medlemmar att få en odräglig arbetssituation.

Lars-Åke Lööv
2:e vice ordförande för SULF

Hittade du det du sökte?

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på sulf.se godkänner du det. Läs mer om användning av kakor.