Vi måste försvara demokratin och den akademiska friheten
I slutet av november genomfördes SULF:s kongress 2018. Propositioner från förbundsstyrelsen och motioner från lokalföreningarna har behandlats, ibland avslagits men oftast efter kanske mindre justeringar i utskotten antagits i plenum av kongressen. Många nya personer har valts till förtroendeposter och en del andra har valts för ytterligare en period, däribland undertecknad. En kongress är det tillfälle då medlemmarnas intressen via kongressombuden ska få genomslag, allt i avsikt att göra SULF ännu bättre som fack- och professionsförbund.
SULF:s kongress skiljer sig inte väsentligt från kongresser i andra ideella verksamheter inom idrotten, folkbildningen eller politiken. Olika åsikter och önskningar från enskilda medlemmar och medlemsföreningar och styrelser bryts mot varandra, argument prövas och förhoppningsvis kommer man under kongressarbetet fram till bra beslut om hur verksamheten ska bedrivas framöver. En viktig gren av traditionellt svenskt föreningsliv och demokrati utövas, något vi ska vara stolta över men också rädda om.
Fackföreningsrörelserna var pådrivande i att för ganska precis hundra år sedan införa den allmänna rösträtten, en demokratisk grundsten, i Sverige. Demokratin kan vi dock tyvärr inte ta för given. I dag är demokratin hotad och ifrågasatt och i vissa fall helt obefintlig i många delar av världen. Bland det första som försvinner i en stat på väg att förlora demokratin, är de fria fackföreningarna.
Samtliga invigningstalare vid SULF-kongressen tog upp värdet av en fri akademi som demokratisk grund. De tog upp hur hårt trängd sanningen, öppenheten och den fria debatten är på så många håll i världen, ibland också i vårt hemland. Hur politiska krafter försöker styra vad man på olika universitet kan tillåtas att forska eller undervisa om. Hur universitet över världen infiltreras av icke-demokratiska krafter. Hur fakta relativiseras i debatterna på sociala medier. I Sverige lever vi i något av en skyddad verkstad, ofta naiva nog att inte förstå att olika krafter också inom vårt land såväl så som kommande från andra länder försöka påverka vår akademiska frihet, vår grundlagsskyddade rätt till fri forskning och vår sedvanerätt som lärare att under stor frihet själva och i kollegiala sammanhang självständigt få välja hur vi ska undervisa och vad innehållet i utbildningarna konkret ska vara.
Även en svensk regering kan på några veckor, med en enkel förändring i högskoleförordningen, helt vända upp och ned på vad statsmakten tycker att vi ska undervisa om, då det är regeringen som självständigt bestämmer olika högskoleutbildningars olika utbildningsmål. Vi måste få politiken att backa från detaljstyrningen och så snart som möjligt grundlagsskydda svensk högskoleutbildning. Kanske kommer styr- och resursutredningens slutbetänkande att lägga ungefär ett sådant förslag.
Det är med stor oro vi redan nu kan följa vad som sker i länder som exempelvis Ungern, Polen, Tjeckien, Turkiet, Ryssland och Brasilien. Även Kina försöker på olika sätt ställa krav på utländska universitet och utbildningens innehåll, annars kommer de inte att skicka några studenter. Detta skulle kunna leda till att kommersiellt drivna universitet som är extremt beroende av utomlandskommande betalande studenter anpassar sig.
Redan i dag har vi anledning att tro att totalitära regimer också skickar ut studenter med uppgift att bevaka hur andra studenter från samma land ”sköter sig” ur ett ideologiskt perspektiv när de vistas hos oss. Diktaturer stryper inte bara de mänskliga fri- och rättigheterna i sina egna länder utan försöker nu alltmer påverka andra länder att begränsa den akademiska friheten. Låt oss vakna i tid och hårt bekämpa de icke-demokratiska krafter som vill strypa den akademiska friheten i världens olika demokratier, däribland Sverige.
Mats Ericson
Ordförande för SULF
