info

SULF:s kansli på Ferkens gränd är stängt för spontanbesök. Service via telefon och mejl ges som vanligt.

Hela arbetsmarknaden är inne i avtalsförhandlingar. Det som gör förhandlingarna speciella i år är förstås den pågående pandemin och hotet om en stundande lågkonjektur. Men även januariöverenskommelsen spökar i bakgrunden med LAS-utredning och LAS-förhandlingar på det privata området.

För SULF:s del är det förstås de statliga förhandlingarna som är av ett särskilt intresse. OFR och SEKO har avtal med Arbetsgivarverket som löper ut den sista november och inom Saco-S finns tillsvidareavtalet RALS-T.

Tanken med tillsvidareavtalet är att de lokala verksamheterna själva ska kunna besluta om storleken på löneökningarna utifrån deras olika förutsättningar.  Det kan vara allt ifrån ekonomi, ökat antal studenter, profilering, rekryteringsbehov, forskning, extern finansiering, till verksamhetens mål och resultat som ska ligga till grund för de löneökningar som behöver göra i den årliga revisionen. I detta finns en stor flexibilitet.

Med detta sagt blir vi lite förvånade då Arbetsgivarverket inför årets avtalsrörelse yrkar att:

” – Ramavtalets 3 § skärps för att betona vikten av att parterna på såväl central som lokal nivå har ett ansvar för att inte störa avtalsförhandlingarna inom det konkurrensutsatta näringslivet samt beakta det överenskomna märket för svensk arbetsmarknad.”

Vad betyder detta yrkande? Jo, i praktiken att Arbetsgivarverket vill skriva in i RALS-T det så kallade ”märket” som industrins parter har framförhandlat och att det ska gälla vid de lokala förhandlingarna inom alla verksamheter och vid varje lönerevision. Märket inom den konkurrenssatta sektorn ska ha betydelse som ett nationellt riktmärke för hur stora löneökningarna bör bli i landet.  Men detta är orimligt eftersom den offentliga sektorn lever under andra premisser än den privata och därför bör inte industrins märke skrivas in i det statliga avtalet.

Det är också ett märkligt yrkande eftersom Arbetsgivarverket även fortsättningsvis vill värna om lokal lönebildning nära verksamheten. Genom att skriva in ”märket” i tillsvidareavtalet centralt och lokalt faller själva grunden för ett tillsvidareavtal och frågan är, med Arbetsgivarverkets inställning, om det kan ske någon central diskussion om lönebildning inom staten överhuvudtaget. Med en sådan skrivning återstår endast andra villkorsfrågor att förhandla. Det innebär att Arbetsgivarverket inte tycks stå upp för avtalets samlade intentioner vilket måste ses som anmärkningsvärt.

Om avtalsrörelsen på det privata området kommer att ge väldigt låga värden ska då staten följa efter? Om märket hamnar under två procent inom den konkurrensutsatta sektorn, innebär det att alla de lärare och forskare som digitaliserat sin undervisning och arbetat hårt under coronakrisen, för att studenterna ändå ska få sin examen eller högskolepoäng trots att lärosätena fysiskt har varit stängda, inte kommer att få någon uppskattning för sitt merarbete i lönekuvertet. Varför ska inte universitetslärare och forskare få betalt för sina insatser?   

Märkesdiskussionen har redan satt spår på den lokala lönerevisionen. De flesta lärosäten har den 1 oktober som revisionsdatum och de lokala förhandlingarna borde varit igång för länge sedan men arbetsgivarna vid lärosätena har svarat att de inte går in i lokala löneförhandlingar innan märket är satt på det privata avtalsområdet. Bara en sådan inställning är ett brott mot RALS-T eftersom det inte står någonstans i avtalet att detta kan vara förutsättningar för att skjuta upp den lokala lönebildningen.

SULF anser att Arbetsgivarverket måste visa om de menar allvar med intentionerna i RALS-T. Ska lokal lönebildning gälla eller ska parterna tolka yrkandet som en signal att Arbetsgivarverket vill gå tillbaka till en tidigare ordning med avtal som löper en viss tid och med centrala framförhandlade löneökningar? Om det sistnämnda är fallet måste de diskussionerna föras öppet mellan parterna och inte smygas in genom ett yrkande som raserar de övergripande intentionerna med RALS-T som en konsekvens.

Läs mer om yrkandena på Arbetsgivarverkets webbplats.

Råd & stöd
Hej, hur kan vi hjälpa dig?
{{ currentTitle }}

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på sulf.se godkänner du det. Läs mer om användning av kakor.