Karolinska Institutet toppar fortfarande SULF:s svarta lista: 46 % tidsbegränsat anställda
SULF publicerar återigen Universitetskanslersämbetets statistik över andelen tidsbegränsade anställningar på landets lärosäten. Hur är läget på ditt lärosäte? Se tabellen nedan över de lärosäten där andelen med tidsbegränsad anställning är högst. På den föga smickrande förstaplatsen kommer Karolinska Institutet där nästan hälften, 46 procent, har tidsbegränsad anställning. Doktorander är undantagna.
– Genomsnittet för samtliga lärosäten är 28 procent. Det har skett en långsam förbättring under det senaste decenniet, men det är fortfarande en orimligt hög andel av den forskande och undervisande personalen som har tidsbegränsade anställningar. För individen kan det betyda svårigheter att ta lån, få ett hyreskontrakt eller skapa en känsla av osäkerhet som påverkar arbetsmiljön till det sämre. Det är något som i sin tur riskerar att påverka kvaliteten i forskning och undervisning till det sämre, säger Karin Åmossa, chefsutredare på SULF.
Karolinska Institutet kommenterar den höga siffran på 46 procent visstidsanställda:
– Det finns flera bakomliggande faktorer. En är att KI har framgång i att attrahera externa forskningsmedel i konkurrens och att dessa medel ofta är knutna till tidsbegränsade projekt eller tidsbegränsade anställning som postdoktor eller biträdande lektor (tidigare även forskarassistent). Visstidsanställningar förekommer i hela högskolesektorn men den höga/högre andelen för KI ska alltså förstås mot den bakgrunden. Vidare har KI en omfattande och viktig samverkan med Region Stockholm där personal från regionen ofta medverkar i KI:s verksamhet och också anställs på KI som adjungerade lärare. Dessa lärare utgör bland annat en viktig del för att kunna anordna utbildningar och kurser med hög kvalitet.
För de tidsbegränsade anställningar KI använder finns stöd i lag eller genom kollektivavtal med facken. KI ser det här systemet som en nödvändighet för att behålla vår konkurrenskraft och framgång nationellt och internationellt, säger Peter Gustafsson, enhetschef på HR-avdelningen på Karolinska Institutet.
– Vissa lärosäten utnyttjar lag- och avtalsgrund till det yttersta för att slippa tillsvidareanställa, vilket kan leda till långa kedjor av olika typer av visstider för forskare och lärare. Ofta hänvisar lärosätena till att externfinansiering omöjliggör för dem att tillsvidareanställa. Vi kan se att det finns en korrelation mellan en hög andel extern finansiering för forskning och en hög andel tidsbegränsat anställda, men framförallt verkar det vara en kulturfråga i akademin, med stora skillnader mellan fakulteter och institutioner. Även om den höga externfinansieringen är ett problem för lärosätena kan vi inte vänta på att balansen ska bli bättre för att forskare ska få bättre villkor. Många lärosäten har tillräckligt med myndighetskapital för att brygga över glapp i externfinansiering och skulle mycket väl kunna tillsvidareanställa externfinansierade forskare för att säkra bättre arbetsvillkor, säger Karin Åmossa, chefsutredare på SULF.
Tabell: Antal anställda (heltidsekvivalenter) med tidsbegränsad anställning, 2019 per lärosäte, exklusive doktorandanställda.
Källa: UKÄ:s årsrapport 2020 (kapitel 6)
Excelfil med samtliga lärosäten och kategori
