Mindre undervisningstid för varje student, större undervisningsgrupper, mindre tid för lärare att utveckla undervisningen och pedagogiken, mindre tid för lärarnas förberedelse och efterarbete. Det är resultatet av de senaste decenniernas förda politik.

Rapporten Systemfel i kunskapsfabriken – om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning visar att det så kallade produktivitetsavdraget* har lett till minskade resurser per student. Konsekvenserna av det är en sämre arbetsmiljö med ökad stress för lärare i högskolan. Produktivitetsavdraget är ett helt orimligt avdrag eftersom det är näst intill omöjligt att effektivisera undervisning med bibehållen kvalitet.

– Högre utbildning är grunden för en positiv samhällsutveckling och det är dags för nästa regering att satsa om man menar allvar med att Sverige ska möta framtiden som ett kunskapssamhälle, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa.

Lärosätenas kostnader för utbildning på grund- och avancerad nivå har nästan fördubblats jämfört med mitten av 90-talet. Minskade resurser per student tillsammans med ökande myndighetskapital, överproduktion av studenter, ökad administration och fler studenter i behov av särskilt stöd får konsekvenser för universitetslärares möjligheter att göra ett bra jobb.

SULF:s rapport jämför nuvarande kostnader och intäkter i löpande priser med startåret för det nuvarande resurstilldelningssystemet 1994/95. Resultaten visar att de flesta utbildningsområden skulle behöva per capita-höjningar på mellan 30 och 50 procent för att nå de nivåer som gällde på 90-talet. Sammanlagt blir det nästan sju miljarder kronor. Det betyder att en hel årskull högskolenybörjare idag utbildas utan extra ersättning. Det får konsekvenser för utbildningskvaliteten inom alla ämnesområden.

Bild på omslag till rapporten: Systemfel i kunskapsfabriken - om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning (png).Regeringen måste

  • Slopa produktivitetsavdraget för högre utbildning och forskning.
  • Höja ersättningsbeloppen för den högre utbildningen.
  • Se till att få ett resurstilldelningssystem på plats som ger långsiktighet för lärosätena.
  • Sänka kraven på återrapportering och istället öka tilliten till lärosätena.

Lärosätena måste

  • Sluta vara överdrivet försiktiga i budgeteringen och använda de resurser som tilldelas för att höja kvaliteten i utbildningen.
  • Planera långsiktigt för personal och utbildningskvalitet.
  • Tillämpa transparenta och rättssäkra processer för rekrytering av personal.
  • Prioritera kärnverksamheterna utbildning och forskning.

*Produktivitetsavdraget innebär i korthet att utbildningen ska bli effektivare varje år och en procentsats dras av när anslagen räknas upp i den årliga pris- och löneomräkningen. Förutsättningarna för produktivitetsutveckling varierar mellan olika samhällssektorer. Högskolan är inte en kunskapsfabrik och kan inte följa logiken för effektivisering som används i en fabrik. Det går inte snabbare att lära nu än tidigare.

Mer information

Rapport: Systemfel i kunskapsfabriken – om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning

Pressmeddelande

Hittade du det du sökte?

Sulf.se sparar data i cookies för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på webbplatsen godkänner du det.