Regeringens satsning på ökade basanslag räcker inte
SULF välkomnar att regeringens vill satsa mer på forskning. Men att ökningen av basanslagen bara utgör 15 miljoner av en satsning på 390 miljoner 2017 är inte tillräckligt. Även fullt utbyggd 2020 kommer satsningen att förstärka snedvridningen av balansen mellan basanslag och externa medel som pågått under flera decennier. I dagsläget är andelen basanslag för forskning och forskarutbildning 43 procent medan 57 procent måste sökas externt.
Med ökade basanslag ges lärosätena bättre förutsättningar att skapa vettiga karriärvägar för forskare och öka forskningsanknytningen i utbildningarna. Det i sin tur ökar förutsättningarna för bättre jämställdhet i högskolan, som är ett annat av regeringens högt prioriterade mål.
Regeringen har vid upprepade tillfällen uttryckt att man förstår problematiken och lovat att basanslagen ska prioriteras upp. Ändå väljer man att avisera en forskningssatsning där basanslagen ökas med 1300 miljoner och externa medel med mer än 1500 miljoner till 2020.
– Den här utvecklingen måste brytas och tyvärr räcker inte de aviserade satsningarna till. Så länge regeringen väljer att satsa mer resurser på forskningsmedel som måste sökas externt kommer andelen basanslag att sjunka. Konsekvenserna av det är större osäkerhet för forskare och lärare i högskolan och svårigheter för lärosäten att göra långsiktiga forskningssatsningar, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa en kommentar.
– Det finns också en risk att forskning och undervisning glider isär i och med att lärosätena väljer att med projektmedel korttidsanställa forskare som inte deltar i undervisningen. I slutändan går det ut både över forskningens kvalitet och över studenterna som får en sämre forskningsanknytning i sin utbildning, fortsätter Karin Åmossa.
SULF har under lång tid pekat på att anslagen till utbildningen urholkas med automatik på grund av det ”produktivitetsavdrag” som görs i den statliga pris- och löneomräkningen. På de anslag som ges för 2017 dras 0,85 procent, vilket motsvarar ungefär 200 miljoner kronor, och urholkningen fortsätter.
– För att säkra en hög kvalitet i all utbildning måste anslagen per student förstärkas och produktivitetsavdraget tas bort. Annars fortsätter urholkningen. Lärare måste få tid att utveckla undervisningen tillsammans med kollegor och studenterna måste få tillräckligt med tid med sina lärare, det finns ingen annan väg till hög kvalitet i den högre utbildningen, avslutar Karin Åmossa.
