Regeringens satsningar på högre utbildning inte tillräckliga
Ny statistik om urholkningen – uppföljning av första året med regeringens särskilda satsningar på högre utbildning.
Den nya statistiken visar att regeringens satsningar på högre utbildning inte är tillräckliga för att nå målsättningen om mer lärarledd tid. I stället har de ekonomiska förutsättningarna under 2024 gjort att lärosätena tvingats fortsätta skära ner på verksamheten.
SULF har följt upp kostnadsutvecklingen på lärosätena i över 20 år. Den första rapporten om skillnader i utvecklingen av kostnader och ersättning publicerades redan 2001. Den negativa utvecklingen har fortsatt under hela perioden med vissa undantag då regeringen gjort extra satsningar. Nu presenteras uppdaterad statistik med siffror för 2024 och hur de påverkar urholkningen sedan 1994. Läs mer om urholkningen och hur beräkningarna görs i SULF:s senaste rapport om urholkningen 30 år av underfinansiering - Hur systemfelet i resurstilldelningen sänker den högre utbildningen. Besök även den nya statistiksidan om urholkning.
Regeringen har genomfört och budgeterat för extra uppräkningar av ersättningsbeloppen per student under perioden 2024 till 2027. Enligt regeringen är syftet att stärka kvaliteten och skapa förutsättningar för mer lärarledd tid. Satsningarna som annonserats i budgetpropositionerna för 2024 och 2025 är följande:
- För utbildningsområdet Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt höjs ersättningen per helårsstudent med totalt 3024 kronor utöver pris- och löneomräkningen 2024 till 2026.
- För utbildningsområde Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskaplig höjs ersättningen per helårsprestation med totalt 2625 kronor utöver pris- och löneomräkningen 2025 till 2027.
För att regeringens satsningar ska leda till mer undervisning och ökad kvalitet måste höjningarna överstiga kostnadsutvecklingen. Ersättningen för utbildning inom teknik, naturvetenskap och farmakologi ökade med 4,4 procent under 2024. Motsvarande ökningar för övriga utbildningsområden var 3,5 procent. SULF:s uppföljning av kostnadsutvecklingen visar att lärosätenas kostnader ökade med 6,2 procent under 2024. Kostnaderna ökade alltså mer än uppräkningen av ersättningen, även med regeringens satsning. Lärosätena måste kompensera för skillnaden genom att minska kostnaderna, till exempel genom att säga upp personal eller lokaler.
Regeringens satsningar under det första året är för små för att nå upp till kostnadsökningarna. Skillnaden uppstår på grund av främst tre faktorer: satsningens storlek, produktivitetsavdraget och eftersläpningen i pris- och löneomräkningen. Eftersom satsningen ungefär motsvarar produktivitetsavdraget försvinner satsningens effekt. Dessutom påverkar eftersläpningen i pris- och löneomräkningen först kommande år. En eventuellt högre pris- och löneomräkning kommande år gör dock ingen skillnad för förutsättningarna under 2024.
Utfallet för första året gör att satsningarna 2025 och framåt först ska kompensera för neddragningarna 2024 innan effekten för perioden eventuellt blir positiv. Till det kommer alla tidigare år av urholkning. Sedan 1994 har ersättningsbeloppen minskat med 20–44 procent i fasta priser. Det skulle krävas 15 miljarder kronor för att återställa resurserna per student till 1994 års nivå. Diagrammen nedan visar den indexerade utvecklingen för utbildningsområdena som infördes 1994. I den här excelfilen finns uppgifter om alla utbildningsområden och ersättningsbeloppens utveckling i fasta priser.
Mer information
Se även den interaktiva rapporten för mer data om den totala ekonomiska effekten och hur urholkningen påverkar lärosätens ersättning för högre utbildning.