Snabbkommentar: Forskningspropositionen – långt ifrån lagom 

Idag presenterade regeringen forsknings- och innovationspropositionen ” Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta” (”forskningspropositionen”). Johan Pehrson betonade att Sverige inte längre ska vara landet lagom utan efterlyste fler Nobelpris till Sverige. SULF kommer analysera och kommentera propositionens förslag med djupgående vid ett senare tillfälle men kommenterar reda nu några delar som rör finansieringen och akademisk frihet.  

-Jag är förvånad att regeringen går så långt i fel riktning, när de lovat förbättringar. Det är ett hårt slag mot Sveriges konkurrenskraft. Johan Pehrson kunde inte svara på journalisternas fråga om varför propositionens inriktning på konkurrensutsatta medel är bättre än att öka basanslagen, säger Sanna Wolk, förbundsordförande på SULF. 

I propositionen tillför regeringen nya medel för forskning och utbildning på forskarnivå. Resurserna kommer höjas över de kommande åren för att slutligen öka med 6,5 miljarder 2028. SULF välkomnar att regeringen höjer anslagen, särskilt efter de senaste årens höga kostnadsutveckling. Men nivåhöjningarna riktar sig främst till forskningsfinansiärerna och 75 procent av de nya anslagen kommer gå till dessa 2028. Detta innebär att andelen basanslag kommer fortsätta att minska under nästa fyraårsperiod. Sverige ligger redan långt ut på skalan när det gäller hög andel konkurrensutsatta medel jämfört med andra länder. SULF önskar en bättre balans som ger lärosätena handlingsutrymme och långsiktiga förutsättningar.  
 
Det är ett stort problem att höjningen som går till basanslag är konkurrensutsatt och starkt styrd utifrån politikernas prioriteringar. Detta ger en ännu större osäkerhet för Sveriges forskareVi kommer vid senare tillfälle undersöka exakt hur basanslagen är tänkta att fördelas både sett till konkurrens och annan fördelning.  
 
Balansen mellan externa medel och basanslag är snedvriden och detta kommer förvärras de kommande åren. Vi ser hur systemet redan idag leder till problem i relation till fri forskning, konkurrenskraft, karriärer, arbetsmiljö, kompetensförsörjning och kopplingen mellan utbildning och forskning. De senaste decenniering har stora forskningssatsningar gjorts i Sverige, och alla regeringar, oavsett färg, väljer att satsa på konkurrensutsatta anslag i tron att det ska leda till excellens och ett större genomslag för Sverige som forskningsnation. Men det finns ingenting som pekar mot att det skulle stämma. Istället visar Sverige en svagt vikande trend när det gäller andel högciterade artiklar. 

-Mer av samma politik kommer inte ge nya resultat. Det går att göra på andra sätt även om denna och tidigare regeringar inte verkar tro det. Uppenbarligen har ideologin om konkurrensutsättning och större andel externa medel inte lett till större framgångar för Sverige som forskningsnation. Det är dags att testa något nytt, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.  

Grafen visar hur regeringar under en lång tid valt att prioritera satsningar till externa anslagsgivare framför direkta anslag till lärosätena vilket har påverkat forskningen negativt. Det problemet kommer ytterligare förvärras med den nya forskningspropositionen.  

Slutligen är SULF positiva till att regeringen lyfter frågan om akademisk frihet i forskningspropositionen. Det krävs fortfarande ett tydligare arbete för att grundlagsskydda den akademiska friheten och lärosätenas autonomi. Vi hade hoppats på att Liberalerna skulle ta ett första steg i att infria sitt vallöfte om grundlagsskydd i forskningspropositionen. I väntan på det är det dock positivt att regeringen jobbar vidare med akademisk frihet på andra sätt. Regeringen annonserar två utredningar på området som kan kopplas till akademisk frihet och lärosätes autonomi: en utredning om skyddet för lärare och forskare samt en utredning som ska analysera ändamålsenligheten i dagens myndighetsform.  

SULF kommer nu fortsätta arbetet med forskningspropositionen och återkommer med mer djupgående analyser vid senare tillfälle.  

Pressmeddelande: Mer pengar och mer politisk styrning