SULF kommenterar budgetpropositionen
Idag kom budgetpropositionen för 2025. Bland nyheterna finns extra satsningar på ersättningen per student, förändringar bland takbeloppen, nyheter om framtida utredningar och information om den kommande forskningspropositionen.
I årets budgetproposition så presenterar regeringen en inriktning för sin politik som rör högre utbildning. Regeringen vill framåt främst satsa på campusutbildning och utbildningar inom vissa utbildningsområden som anses vara prioriterade till exempel inom STEM-ämnena. I propositionen presenterar regeringen en kommande utredning som bland annat ska ”utveckla styrningen mot prioriterade områden”.
– Campusutbildningar är naturligtvis viktiga men vi tycker inte politiken ska lägga sig undervisningsformer eller utbildningsutbud i den utsträckning som regeringen presenterar i propositionen. Vi är oroliga för en utveckling av ökad styrning, särskilt i kombination med omfördelningen av takbelopp när regeringen anser att lärosätena ger fel typ av utbildning.
Det är viktigt att lärosätena fortsatt har stor makt över sitt utbildningsutbud. Samspelet mellan lärosäten, studenterna och resten av samhället är ett bra sätt att värna den akademiska friheten samtidigt som man möter samhällets behov. Det har dessutom visat sig historiskt att det ofta blir fel när politiker försöker styra utbildningsutbudet för mycket, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.
Det är bra att ersättningsbeloppen höjs men ökningen är precis som föregående år för liten. Satsningarna kompenserar i stort sett bara urholkningen under 20-talet. Efter 30 år av urholkningen så måste satsningarna vara betydligt större för att de ska ha någon effekt på verksamheten. I bästa fall bromsar detta utvecklingen men vi tror inte det kommer ha någon stor effekt på till exempel lärarledda timmar eller tillgången till laborationer. SULF kommer inom kort med en rapport som visar hur mycket medel som faktiskt behövs och det krävs stora satsningar för att faktiskt stärka kvaliteten. Satsningen på HSTJ görs dessutom på prestationsdelen vilket är problematiskt eftersom lärosätena inte får full ersättning trots att undervisningen sker.
Anslagen för utbildning ökar till 2025 men ökningen är mindre än den ordinarie pris- och löneomräkningen. Universiteten och högskolorna står inför ekonomiska utmaningar på grund av de senaste årens kostnadsökningar, vilket innebär att det minskade budgetutrymmet inte bara leder till färre studenter utan också gör det svårare att hantera verksamheten ekonomiskt. Regeringen har dessutom minskat takbeloppen i och med den tidigare annonserade omfördelningen mellan lärosätena med syftet att ”stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud av hög kvalitet för att förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs inom bl.a. STEM-området”. Lärosäten med hög andel fristående kurser på distans har drabbats hårdast av neddragningarna. I dagsläget vet vi dock inte hur pengarna ska fördelas då budgetpropositionen endast innehåller neddragningar.
– Vi är oroliga över att de slutgiltiga förslagen på takbelopp inte finns med i budgetpropositionen när det snart är bara tre månader kvar till nästa år. Det innebär att lärosätena inte har de långsiktiga planeringsförutsättningarna för att bemanna kurser vilket leder till ytterligare osäkerhet och ryckighet, säger Karin Åmossa.
Det är färre nyheter om forskning, vilket är väntat i och med den kommande forskningspropositionen. Enligt budgetpropositionen är fokus för den kommande propositionen ”excellens, internationalisering och innovation”. De statliga anslagen för forskning och innovation planeras att öka med 6,5 miljarder till 2028 jämfört med 2024. I budgetpropositionen presenteras även att ökningarna i basanslag till lärosätena kommer fördelas med inriktning på excellens, internationalisering och innovation och att det innebär större konkurrensutsättning. Regeringen meddelar även att de planerar att göra en översyn av forskningsfinansiärerna och vilka myndigheter som bedriver forskning. De medel till forskning som fördelas inom budgetpropositionen de kommande åren antyder även att andelen externa medel kommer öka de kommande åren.
Sammantaget innebär budgetpropositionens inriktning för högre utbildning och forskning en ännu större förskjutning mot forskning inom universitet och högskolor. Om budgetpropositionens politik kvarstår 2028 så kommer forskningsdelen öka samtidigt som högre utbildning står still eller minskar.
– Vi välkomnar regeringens forskningssatsningar men det behöver finnas en balans mellan forskning och utbildning för att kunskapsutvecklingen ska kunna frodas och för att forskningen ska kunna komma studenterna till del. Det görs bäst genom att lärarna även är forskningsaktiva. Därför är det viktig hur forskningssatsningen fördelas. Med stora externa satsningar riskerar vi ett växande antal forskare som inte får möjlighet att undervisa och att forskningen och den högre utbildningen dras isär, säger Karin Åmossa.
