SULF kritiserar regeringen för ökad politisering av högskolestyrelserna
Idag har regeringen meddelat att de nya högskolestyrelserna bara ska utses för 17 månader. Det normala är tre år. Anledningen är att regeringen vill tillsätta nya styrelser där det ingår personer med säkerhetspolitisk kompetens. Dagens styrelsetillsättningar bygger på tillit mellan universitet och regering. Det här ändrar regeringen nu på.
- Själva idén bygger på okunskap om hur styrelser arbetar. Samtidigt kommer den nya detaljstyrningen av högskolestyrelserna att slå direkt mot svensk forskning. Det skapas ett system där politiska kommissarier ska tillsättas för att säkerställa om ”rätt” åsikter eller forskare från ”rätt” länder ska finnas i Sverige. Det är mycket alarmerande, säger Sanna Wolk, förbundsordförande i SULF.
Akademin är en grundbult i ett demokratiskt samhälle och den blir ofta den första måltavlan i nedmonteringen av demokratin. Det är något som redan händer runt om i Europa. Vi ser att fler och fler länder väljer att sätta munkavel på forskare och universitetslärare och byta ut rektorer och styrelseledamöter till regeringstrogna.
- Forskningens frihet är grundlagsskyddad i Sverige. Men det är helt klart att vi behöver stärka den akademiska friheten och lärosätenas autonomi nu när regeringen går in och kopplar ett hårdare politiskt grepp om högskolestyrelserna. Regeringsbeslutet är ett stort hot mot universitetens och högskolornas frihet och självbestämmande. Helt oacceptabel utveckling, påpekar Sanna Wolk.
Det politiserade system som finns i Sverige, med en majoritet av politiskt tillsatta ledamöter i högskolestyrelser, förvånar kollegor från andra länder med en starkare autonomi. Det placerar Sverige långt ner på listan över institutionell autonomi bland europeiska högskolesystem.
Vi har redan tillåtit mer politisk styrning av det svenska systemet, men hittills har det funnits ett osynligt kontrakt som bygger på tillit mellan staten och lärosätena. Det är en farlig väg som regeringen nu har slagit in på. Nästa steg kan lätt bli att politiker vill tillsätta ytterligare personer som ska bevaka andra perspektiv, med en ökande politisering av högskolan som följd.
Säkerhetspolitiska utmaningar vid svenska universitet är en viktig fråga, men ska inte hanteras genom regeringsbeslut och detaljstyrning av högskolestyrelser utan genom bättre samarbete mellan myndigheter. Börjar säkerhetspolitiska beslut att styra och vi stänger svenska universitet för utländska forskare, så kommer också utländska universitet att stänga oss ute. Internationell forskning kommer då att bli ett minne blott
- Istället för att tillsätta personer med politiska uppdrag i högskolornas styrelser bör den svenska regeringen föra en dialog med lärosätena om säkerhetsläget. Stabila och långsiktiga demokratiska strukturer är idag viktigare än någonsin. Att börja rucka på demokratiska institutioner för att det blåser i omvärlden ger helt fel signaler. Att försvaga demokratin är inte lösningen på lärosätenas säkerhetsfrågor, säger Sanna Wolk.
