info

SULF:s kansli på Ferkens gränd är stängt för spontanbesök. Service via telefon och mejl ges som vanligt.

I budgetpropositionen presenterar regeringen välkomna satsningar på både högre utbildning och forskning.

Basanslagen till forskning och utbildning på forskarnivå ökar med 1,22 miljarder kronor 2021, varav 720 miljoner är en permanent ökning och 500 miljoner är en tillfällig satsning under 2021 för att kompensera för befarade uteblivna medel från privata finansiärer på grund av pandemin.

Samtidigt ökar regeringen anslagen till forskningsfinansiärerna, Vetenskapsrådet, Formas, Forte, Vinnova och Rymdstyrelsen, med sammanlagt 1,25 miljarder kronor 2021. Fram till 2023 kommer skillnaden i ökning att vara större eftersom drygt 40 procent av ökningen av basanslagen är en tillfällig satsning för 2021. Hur utvecklingen kommer att se ut i detalj ska presenteras i den forskningsproposition som är aviserad till senare i höst.

Under det senaste decenniet har lärosätenas intäkter for forskning och utbildning på forskarnivå ökat med 7,7 miljarder kronor i 2019 års priser. 30 procent av den intäktsökningen har varit i form av basanslag. Den övervägande delen av ökningen har kommit från externa finansiärer, både i form av statliga forskningsråd och från utländska eller privata finansiärer. Konsekvenserna av den här utvecklingen är att lärosätenas beroende av externa medel ökat.

– Det är mycket positivt att regeringen väljer att satsa pengar på forskning trots stora utgifter på grund av pandemin. Men, i årets budget är ökningarna till de statliga forskningsfinansiärerna fortsatt högre än till lärosäten vilket innebär att utvecklingen mot ett allt högre beroende av externa medel fortsätter så långt det går att överblicka. Eftersom lärosätenas intäkter till forskning kommer från fler källor än statsbudgeten går det inte att se förrän i efterhand hur stor obalansen blir, men budgetpropositionen ger inte en skjuts i rätt riktning. Konsekvenserna av obalansen för den forskande personalen på lärosätena är osäkra anställningar och en ständig jakt på pengar för att få fortsätta forska, säger Karin Åmossa, chefsutredare på SULF.

Regeringen satsar även förhållandevis mycket pengar på den högre utbildningen. För nästa år satsas sammanlagt 1,7 miljarder kronor. Den stora andelen är tillfälliga satsningar för att motverka konsekvenserna av pandemin. Ökningen sjunker sedan med cirka en halv miljard per år för 2022 och 2023. Det som kvarstår efter det är knappt en halv miljard kronor i permanenta satsningar, framförallt på utbildningar inom bristyrken.

Det för utbildningskvaliteten stora problemet med urholkning av resurserna till utbildningen på grund av produktivitetsavdraget adresseras inte i propositionen. Ersättningsbeloppen för 2021 räknas upp med 1,72 procent i pris- och löneomräkningen, samtidigt som produktivitetsavdraget ökar till 1,47 procent.

– Det är klokt av regeringen att satsa pengar på den högre utbildningen när arbetslösheten stiger. Det börjar bli en tradition som vi har vant oss vid i Sverige men är inte självklart. På så sätt står både människor och Sverige bättre rustat när tiderna blir bättre. Samtidigt är det inte helt okomplicerat för lärosätena att ha stora fluktuationer i utbildningsutbudet och det kan vara svårt att till exempel få lärare för de utbildningar som ska ges. Behövs lärarna bara tillfälligt riskerar det skapa ryckighet för lärosätena och osäkerhet för lärarna. När antalet studenter från studieovana ökar skulle lärosätena behöva mer resurser per student för att kunna satsa på högskolepedagogik och upprätthålla en hög kvalitet, men någon sådan insikt verkar inte finnas hos regeringen, säger Karin Åmossa.

Råd & stöd
Hej, hur kan vi hjälpa dig?
{{ currentTitle }}

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på sulf.se godkänner du det. Läs mer om användning av kakor.