UKÄ:s årsrapport 2024 – ansträngd ekonomi på Sveriges lärosäten

Idag, 19 juni 2024, släppte Universitetskanslersämbetet (UKÄ) sin årsrapport för 2024 med sammanfattande statistik om högskolesektorn. Årsrapporten är en viktig kunskapskälla för hela sektorn. UKÄ själva noterade bland annat studentpopulationen, fler internationellt rekryterade lärare och forskare samt en stor ökning av antalet postdoktorer under 2023 i sin presentation av rapporten. Rapporten täcker många områden men vi vill lyfta ut tre saker redan nu:

Ansträngd ekonomi
Det samlade ekonomiska resultatet för samtliga högskolor och universitet under 2023 blev ett underskott på totalt 0,5 miljarder. Det negativa resultatet för hela verksamheten beror i stor utsträckning på ett stort negativt resultat för utbildning på grund och avancerad nivå. Under 2023 ökade intäkterna men inte i samma takt som kostnaderna. UKÄ nämner bland annat kraftigt ökade lokalkostnader som en anledning till det samlade negativa resultatet. Den ekonomiska situationen på många lärosäten märks i verksamheten och påverkar arbetssituationen för lärare och studenter. På flera lärosäten pågår processer med uppsägning av undervisande personal. Ersättningen per student inom den högre utbildningen har urholkats sedan systemet infördes på 90-talet och de senaste årens stora kostnadsökningar har slagit hårt mot ett redan pressat system.

- Vi ser att det höga kostnadsläget tillsammans med regeringens besparingar på framför allt högre utbildning nu börjar bli riktigt kännbart för lärosätena. Det drabbar lärare som i många fall behöver jobba på sin fritid för att möta studenternas behov, men också studenterna som får mindre tid och stöd från sina lärare säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.

Andelen externa medel för forskning fortsätter öka
UKÄ:s statistik visar att direkta statsanslag för forskning ökade under 2023 men i mindre utsträckning än externa intäkter. De nya medel som tillförts ökar alltså snedfördelningen mellan interna och externa medel.
- Höga andelar externfinansiering för forskning gör anställningar mer osäkra eftersom det i många fall tvingar forskare att själva dra in pengar till sin egen lön. Externfinansieringen påverkar även vilka forskningsfrågor som väljs. Det finns inget som tyder på att problemet minskar i omfattning. För att så ska ske så behövs politiska beslut säger Karin Åmossa.

Andelen tidsbegränsade anställningar minskar Andelen tidsbegränsade anställningar bland forskande och undervisande personal minskar och utgör gruppen 25 procent av all undervisande och forskande personal. Det är en tydlig minskning under den senaste 10-årsperioden.

- SULF har under lång tid drivit frågan om att vi måste minska andelen tidsbegränsade anställningar inom sektorn. Det är bra att det arbetet äntligen börjar ge frukt även om jag kan tycka att utvecklingen går långsamt och vi fortfarande har lång väg kvar att gå. Sen återstår det ökande problemet med att tillsvidareanställningar inom akademin även de i många fall är osäkra och bara är tillsvidare så länge du drar in din egen finansiering, säger Karin Åmossa.