UKÄ:s årsrapport 2026 – fortsatt press på högskolans personal

Idag presenterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) sin årsrapport med sammanfattande statistik om universitet och högskolor. Under presentationen lyfte författarna till rapporten bland annat utvecklingen för antal studenter, internationella jämförelser och den forskande och undervisande personalens mobilitet. Nedan lyfter vi fram några särskilt intressanta områden. Texten baseras på uppgifter från årsrapporten, kompletterade med egna uträkningar utifrån UKÄ:s data.

Positiva ekonomiska resultat men verksamheten är ännu inte i balans
Lärosätena redovisade sammantaget ett positivt resultat för både utbildning och forskning under 2025. Det är första gången sedan 2022 som lärosätena redovisar ett samlat positivt ekonomiskt resultat och första gången sedan 2021 som utbildning på grundnivå och avancerad nivå går med överskott. Överskotten beror på att de totala kostnaderna inte ökade i samma takt som intäkterna. Många lärosäten har under 2025 minskat både personal och lokalanvändning vilket påverkar kostnaderna. Arbetet med att få ekonomin i balans påverkar därmed verksamheten på olika sätt.

En anledning till det totala positiva resultatet för utbildning är att lärosätena kunde använda tidigare sparade anslagsmedel. Denna möjlighet kommer att minska framåt då flera lärosäten istället överproducerade under 2025. Mer om överproduktionen längre ner. Det är därför för tidigt att säga om ekonomin för utbildningsverksamheten är i balans.

Trenden med fler studenter men färre lärare och forskare fortsätter
En effekt av flera år med ansträngd ekonomi är att den undervisande och forskande personalen minskar för andra året i rad. Mellan 2024 och 2025 minskade gruppen med cirka en procent. Adjunkter och kategorin annan forskande och undervisande personal har minskat mest procentuellt sedan 2023 men även antalet lektorer minskar.
Samtidigt som den forskande och undervisande personalen minskade fortsatte antalet helårsstudenter att öka. Antalet studenter (unika individer) minskade något under 2025 jämfört med året innan. Under höstterminen 2025 fanns det 400 500 studenter registrerade för studier vid lärosätena, vilket är det näst högsta någonsin. Antalet helårsstudenter under 2025 ökade dock jämfört med året innan. Detta beror på överproduktion, fler betalstudenter och en relativ tillökning av programstudenter de senaste åren.

Trenden med fler studenter per lärare och forskare fortsätter därmed under 2025. Det leder till sämre förutsättningar för lärarna och får negativa konsekvenser för undervisningen.

- Vi ser nu hur lärosätenas arbete för att nå en budget i balans får konsekvenser för verksamheten och statistiken. Efter flera år av ekonomiska underskott för högre utbildning har lärosätena behövt öka intäkterna och minska kostnaderna. I praktiken innebär det att antalet lärare minskar samtidigt som arbetsmängden är oförändrad eller till och med ökar. Detta är en effekt av de senaste årens höga inflation och det strukturella problemet att intäkterna inte följer kostnadsutvecklingen. Denna negativa utveckling kommer fortsätta om politikerna inte ändrar ersättningssystemet, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.

Figur 1. Indexerad utveckling av antalet helårsekvivalenter för studenter och forskande och undervisande personal, inklusive anställda doktorander. Basår 2019 = 100.

Stor överproduktion – lärosätena utbildade fler än utbildningsuppdraget
Lärosätena utbildade fler studenter än utbildningsuppdraget under 2025. Det totala värdet av utbildningen på lärosätena översteg takbeloppen med 1,9 miljarder under 2025. Överproduktionen har inte varit så här pass stor sedan 90-talet.

Figur 2. Lärosätenas samlade takbelopp och det ekonomiska värdet av utbildningsvolymen 2005–2025, miljarder kronor (2025 års priser). Figur 7.4 i årsrapporten 2026.

En viss del av överproduktionen kan föras över till kommande år men det kräver att utbildningsvolymen minskar om utbildningen ska hamna inom takbeloppet. 28 av 31 lärosäten överproducerade under 2025 och på åtta lärosäten var överproduktionen så stor att 0,5 miljarder kronor av utbildningsvolymen inte ersattes av staten.

Andelen direkta statsanslag ökade men osäkert om utvecklingen håller i sig
UKÄ:s statistik visar att både direkta statsanslag och externa medel till forskning och utbildning på forskarnivå ökade 2025 jämfört med året innan. De direkta anslagen ökade något mer än externa medel vilket innebär att andelen direkta anslag ökar under 2025.

SULF har tidigare varit oroliga för forskningspropositionens inriktning och hur den ska påverka andelen basanslag. Det är positivt att de direkta statsanslagen ökar men SULF är fortfarande oroliga för utvecklingen under resten av perioden för forskningspropositionen. Det är fortfarande osäkert om utvecklingen under 2025 kommer att fortsätta även 2026 och framåt. Under 2025 påverkades uppräkningen av de direkta anslagen av en relativt hög pris- och löneomräkning (PLO). För 2026 och 2027 är högskolesektorns PLO betydligt lägre än under 2025.

Andelen basanslag påverkar inte bara lärosätenas långsiktiga förmåga att planera utan även i vilken utsträckning lärosätena själva har möjlighet att bestämma över forskningsinriktningen. Alla direkta anslag är dock inte fria, utan kategorin innehåller även riktade medel som inte kan användas fritt. Utvecklingen på lärosätena behöver därför inte vara samma som i statistiken. Anslagen för särskilda åtaganden, som ingår i direkta anslag, ökade till exempel från 46 miljoner 2024 till 101 miljoner under 2025. Syftet med medel för särskilda åtaganden varierar, men de får inte användas fritt av lärosätena till skillnad från fria basanslag.

Enligt UKÄ ökade även lärosätenas intäkter till forskning i fasta priser. Det finns dock en viss osäkerhet eftersom UKÄ använder BNP-deflator för sina fastprisberäkningar. Denna underskattar förmodligen kostnadsutvecklingen på lärosätena som har stor andel kostnader kopplade till personal. Räknar man istället utifrån kostnadsutvecklingen på lärosätena under 2025 så minskade alla intäktstyper förutom icke offentliga externa medel. Det innebär att lärosätena hade mindre resurser för personal och lokaler under 2025 än året innan.

Figur 3. Lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppdelade på direkta statsanslag, externa medel och finansiella intäkter under åren 1997–2025, miljarder kronor (2025 års priser). De direkta statsanslagen inkluderar också de anslag som

Tidsbegränsade anställningar
Andelen tidsbegränsade anställningar är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år och året innan dess. På längre sikt har trenden dock varit att andelen tidsbegränsade anställningar minskar. Framåt blir det intressant att se om andelen har nått en platå eller om den nedåtgående trenden kommer fortsätta.

Hösten 2022 ändrades reglerna i LAS så att en visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning redan efter 12 månader i stället för efter två år. Utifrån statistiken verkar gruppen annan forskande och undervisande personal ha påverkats mest av förändringen, då gruppen hade en tydlig förändring i andelen tidsbegränsade anställningar efter 2022.

Figur 4. Andel av personalen med forskande och undervisande arbetsuppgifter, baserat på antalet heltidsekvivalenter, som hade en tidsbegränsad anställning år 2008–2025. (Figur framtagen med annan UKÄ-data).

Mer statistik
Vill du veta mer om hur forskningsfinansieringen eller andelen tidsbegränsade anställningar har utvecklats? SULF:s interaktiva statistiksidor är redan uppdaterade med all data från UKÄ. Där kan du se utvecklingen på både övergripande nivå och lärosätespecifik statistik.

• Forskningsfinansiering
• Tidsbegränsade anställningar