Sök efter:

Dödläge i svensk forskningsfinansiering

Regeringen har idag släppt sin forskningspolitiska proposition. SULF, Sveriges universitetslärare och forskare, håller med regeringen i mycket av argumentationen, till exempel då det gäller satsningen på tydliga karriärvägar för yngre forskare och att tjänster ska utlysas i konkurrens. Satsningen räcker dock inte till när det gäller balansen mellan basanslag och externa forskningsmedel. Trots tidigare löften kommer regeringen inte att öka andelen basanslag* i statens budget för forskning. Det äventyrar den fria forskningen och SULF är därför mycket kritiskt till regeringens prioriteringar i propositionen.

Pressmeddelande

Stefan Löfven lovade i regeringsförklaringen 2014 att basanslagen för forskning prioriteras upp. Men innehållet i forskningspropositionen visar att den utlovade prioriteringen uteblir.  Regeringen satsar 2,8 miljarder kronor i höjda anslag till svensk forskning fram till 2020. 1,3 miljarder går direkt till universitet och högskolor och 1,5 miljarder går till andra forskningsfinansiärer och utförare. För den fria forskningen hade det varit bättre om regeringen hade gjort tvärtom och faktiskt på allvar prioriterat basanslagen. Andelen basanslag i statens budget för forskning kommer inte att öka, inte ens fram till år 2020, och forskningen kommer till stora delar även i fortsättningen styras av externa finansiärer.

– För lärosätena betyder det ett fortsatt beroende av externa medel och svårare att planera sin verksamhet långsiktigt. För forskarna betyder det en fortsatt jakt på pengar, brist på karriärvägar och osäkra anställningar. Under de senaste decennierna har andelen externa medel fortsatt att öka och vi kan inte se att regeringens proposition kommer att ändra på den utvecklingen. Att prioritera basanslag betyder att ge förtur åt basanslagen framför andra satsningar och så har inte skett, säger SULF:s förbundsordförande Mats Ericson.

Många av de stora vetenskapliga upptäckterna och framgångarna görs när forskare fördjupar sig i sina ämnen utan att ha ett tydligt uppdrag och ett tänkt resultat med sin forskning. Många är de nobelpristagare som genom en fri och oberoende grundforskning gjort stora upptäckter. Därför behövs det en större del basanslag även i Sverige.

– SULF kräver därför att regeringen följer framgångsrika forskningsnationer, till exempel Nederländerna, Danmark och Schweiz, och höjer andelen basanslag. Att problemet inte åtgärdades i denna forskningspolitiska proposition är anmärkningsvärt, säger Mats Ericson.

*Basanslag är de pengar som lärosätena får direkt från staten för att bedriva forskning och forskarutbildning.

Ytterligare kommentarer:
Kontakta SULF:s förbundsordförande Mats Ericson, me@sulf.se, 070-749 49 20

Foto Mats Ericson

Presskontakt

Ulrika Herstedt, Presskontakt, uh@sulf.se, 070-796 36 30

Jon Stenbeck, Kommunikationschef, js@sulf.se, 070-796 36 15

Fler nyheter