Ny studie: Vanligt med hot och trakasserier i akademin

Problem med hot och trakasserier mot forskare och universitetslärare i Sverige har för första gången kartlagts. Vanligast är hotfulla mejl, hotfulla uttalanden öga mot öga samt påhopp online och i sociala medier. Utsatthet, och även risken för utsatthet, har som konsekvens att forskare undviker forskningsämnen, eller att uttala sig i vissa frågor. En del överväger till och med att lämna akademin.

– Erfarenheter av hot och trakasserier verkar vara vanliga i akademin, och det innebär en stor utmaning för lärosätena, säger David Brax, forskare och senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, som skrivit delrapporten.

Studien utgår ifrån en enkät som besvarats av medlemmar i Sveriges universitetslärare och forskare, SULF. Resultatet visar att de vanligaste formerna av hot och trakasserier i akademin är hotfull e-post (18 procent, av de 2847 personer som svarade på enkäten), hotfulla uttalanden öga mot öga (11 procent) eller påhopp i sociala medier (9 procent). Våld, stöld och skadegörelse förekommer, men i mindre utsträckning (6 procent).

Trakasserier vanligast från studenter och kollegor

Ett av studiens tydligaste resultat är att hot och hat i akademin oftast kommer ifrån en student (48 procent av de utsatta), därefter kollegor (19 procent). Det är vanligast att den som utsätts för hot och trakasserier är en kvinna och att förövaren är känd av den som utsätts.
– En stor andel av de som svarade att de blivit utsatta för hot och trakasserier anger att de blivit utsatta av en student, eller av någon annan vid deras egen institution eller enhet, och att detta ofta sker i undervisningssituationer. Resultatet tyder på att hotet i första hand kommer inifrån den akademiska miljön, vilket kräver en annan typ av hantering än av hot som kommer utifrån, från personer som inte alls tillhör arbetsplatsen, säger David Brax.

Utsatthetens konsekvenser är ett allvarligt hot

Ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap förefaller vara mer utsatta än andraämnesområden. Resultaten tyder också på att exponering i sociala medier och i forskningskommunikation ökar risken för att bli utsatt. En viktig samhällsaspekt av hot och trakasserier är risken för att yttrandefriheten begränsas och att viktiga samtal tystnar. Andra viktiga aspekter är påverkan på enskildas mående och möjligheter att fortsätta bedriva forskning inom alla ämnen, att kunna gå vidare i sin akademiska karriär.

Konsekvenserna av att ha blivit utsatt, men också av rädslan för att bli utsatt, är att många undviker vissa ämnesområden eller frågor. Till exempel visar studien att 17 procent av de som utsatts för hot och trakasserier har övervägt att lämna akademin. Många (26 procent) har undvikit att engagera sig för en viss fråga, 23 procent har tvekat inför ett beslut och 20 procent har avhållit sig från att uttala sig i egenskap av forskare.
– Konsekvenser av hot och trakasserier är mycket allvarligt, oavsett hur vanligt förekommande det är. Vi ser i undersökningen att många begränsas av riskerna, vilket gör att forskning som skulle kunna komma samhället till del inte når ut, säger David Brax.

Länk till delrapporten: ”Delrapport: Hot och hat mot forskare och lärare vid svenska universitet och lärosäten”

Fakta om enkätstudien

• Studien är ett samverkansprojekt mellan SULF, SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
• Utsatthet för hat och hot studerats i andra yrkesgrupper i Sverige med exponering i det offentliga ljuset (exempelvis politiker, journalister och kulturarbetare), men den här enkätstudien är den första i sitt slag om forskares och universitetslärares utsatthet.
• Studien undersöker bland annat hur stor andel av de tillfrågade som utsatts, vad de utsätts för, vilka ämnen de representerar, vilka konsekvenser det har för de utsatta, samt vilket stöd de fått
• Omkring 3000 universitetslärare och forskare har svarat på enkäten.
• Syftet med studien är att förbättra det preventiva arbetet och stödet till dem som utsätts
• En delrapport av studien presenteras den 4 juli, på ett seminarium under Almedalsveckan.
• Den slutliga rapporten presenteras hösten 2022.