Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, har givits möjlighet att besvara denna remiss. Vi har valt att besvara samtliga förslag under punkterna 4.2-4.5 samtidigt. Förbundet har följande synpunkter:

  • Förbundet tillstyrker förslagen och välkomnar att man inför bestämmelser som gör det möjligt för brittiska medborgare att bo och arbeta i Sverige under ett år utan uppehålls- och arbetstillstånd vid en avtalslös brexit.
  • Förbundet vill lyfta fram några frågor som rör doktoranders och arbetstagares möjlighet att få permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716). Här behövs kompletteringar för att brittiska medborgare ska kunna få permanent uppehållstillstånd på samma villkor som andra tredjelandsmedborgare. SULF lyfter här även fram en del generell problematik kring dessa frågor.
  • Förbundet anser att det kan behövas förtydliganden kring rätten till studiestöd för studerande som är brittiska medborgare samt att det ska säkerställas att de inte behöver börja betala studieavgifter för sina högskolestudier efter brexit.

Nedan redovisas synpunkterna och våra förslag till åtgärder under respektive förslag i promemorian med numrering enligt densamma.

4.2 Ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd

Förslag: En utlänning som är brittisk medborgare och som till följd av Förenade kungarikets utträde ur EU har förlorat sin uppehållsrätt eller sin permanenta uppehållsrätt i Sverige behöver inte ha ett uppehålls- eller arbetstillstånd för att vistas och arbeta i Sverige. Undantaget ska gälla så länge utlänningen uppfyller de villkor för uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt som gäller för EES-medborgare.

Undantaget från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd ska gälla även för en familjemedlem till en utlänning som är brittisk medborgare, under förutsättning att familjemedlemmen till följd av Förenade kungarikets utträde ur EU har förlorat sin uppehållsrätt eller permanenta uppehållsrätt i Sverige. Undantaget ska gälla så länge familjemedlemmen uppfyller de villkor för uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt som gäller för EES-medborgares familjemedlemmar.

Ett barn till en utlänning som är brittisk medborgare och som är undantagen från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd, och ett barn till en sådan utlännings make eller sambo, behöver inte ha ett uppehålls- eller arbetstillstånd för att vistas och arbeta i Sverige även om barnet inte hade uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt i Sverige före Förenade kungarikets utträde ur EU.

Bestämmelserna om undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd ska införas i en ny tidsbegränsad förordning som ska gälla från och med den 30 mars 2019 till och med den 29 mars 2020. Hänvisningar till den nya förordningen ska införas i utlänningsförordningen.

Förbundets inställning: SULF välkomnar förslaget att införa ett tillfälligt undantag från kravet på uppehålls- eller arbetstillstånd och har inga särskilda synpunkter på förslagens utformning. SULF vill dock lyfta fram frågor som rör studerandes möjlighet att fortsätta uppbära studiestöd i Sverige samt kring frågan om studieavgifter.

Möjlighet att uppbära studiestöd samt risken att studerande får betala studieavgifter
I promemorian berörs frågan om att möjligheten att uppbära studiestöd kan komma att begränsas men att detta får avgöras av rättstillämpningen. Det redovisas inte närmare på vilket sätt detta stöd kan riskeras. Förbundets allmänna inställning är dock att det vore olyckligt om studerande som redan finns i Sverige och vid tidpunkten för utträdet uppbär studiemedel skulle bli av med dem. Att invänta rättstillämpningen innebär en stor osäkerhet för dessa studenter. Syftet med de bestämmelser som ska införas är att brittiska medborgare inte ska drabbas av allvarliga följder på grund av brexit, vilket blir fallet om man blir av med sitt studiestöd.

I promemorian berörs inte frågan om studieavgifter enligt förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Enligt förbundets uppfattning bör det, givet det som anförs under punkten 4.1 i promemorian, säkerställas att de studenter som vid tidpunkten för brexit studerar avgiftsfritt i Sverige i kraft av att de är EU-medborgare inte ska behöva börja betala studieavgifter. Om så blir fallet riskerar många, som inte tagit höjd för att behöva betala avgifter när de sökte sig till Sverige, inte kunna fullfölja sina studier. Förutom att det drabbar dessa individer negativt kommer det också att påverka lärosätena som drabbas av ökad administration samt riskerar förlora studerande. Vidare är det negativt för Sverige som då inte kan behålla dessa kvalificerade personer. Ett sätt att lösa detta är att införa ett specifikt undantag för denna grupp i förordningen att lägga till de undantag som redan finns.

4.3 Bevis om undantag från kravet på uppehållstillstånd

Förslag: En utlänning som är brittisk medborgare och som är undantagen från kravet på uppehållstillstånd enligt förordningen om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar ska på begäran få ett bevis utfärdat av Migrationsverket. Beviset ska utfärdas snarast möjligt och föras in i utlänningens pass.

Förbundets inställning: SULF välkomnar förslaget och har inga särskilda synpunkter på dess utformning.

4.4 Möjlighet att bevilja en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd

Förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning. Regeringen ska även få meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas efter inresan i Sverige.

Förbundets inställning: SULF välkomnar att brittiska medborgare och deras familjemedlemmar ska kunna ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd utan att först lämna Sverige. Förbundet vill dock peka på att det finns ett behov att på lämpligt sätt, genom lag eller förordning, säkerställa att brittiska medborgare kan få permanent uppehållstillstånd enligt bestämmelserna i 5 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716).

SULF välkomnar att man ska kunna ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna landet. Allt annat skulle skapa stora problem såväl för individerna som för de verksamheter de arbetar inom.

Förbundet vill dock lyfta fram situationen för de brittiska medborgare som arbetar i Sverige eller som bedriver sin forskarutbildning här. Enligt bestämmelserna i 5 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716) kan permanent uppehållstillstånd beviljas en person som under fyra år haft uppehållstillstånd för arbete med mera eller för forskarstudier (utbildning på forskarnivå). SULF:s uppfattning är att det är viktigt att säkerställa att brittiska medborgare kan beviljas permanent uppehållstillstånd enligt dessa bestämmelser även efter brexit. Idag har dessa personer inte uppehållstillstånd utan uppehållsrätt. Vid en ansökan om permanent uppehållstillstånd uppkommer då frågan hur den tid man haft uppehållsrätt samt den övergångstid då man kommer vara undantagen från kravet på uppehållstillstånd kommer att betraktas? Vår erfarenhet är att Migrationsverket har tolkat dessa bestämmelser bokstavligt även om Migrationsdomstolarna visat sig vara mer flexibla. Risken är därför att brittiska medborgare kan komma att hamna i en sämre situation än andra tredjelandsmedborgare efter brexit vid ansökan om permanent uppehållstillstånd vilket enligt SULF:s uppfattning vore högst olyckligt av flera skäl. Syftet med bestämmelserna som ger forskarstuderande möjlighet till permanent uppehållstillstånd är att behålla dessa högt kvalificerade personer i Sverige (prop. 2013/14:213, ss. 33 och 44). Självklart bör det gälla även brittiska medborgare efter brexit. Förbundet konstaterar att det i förslaget ingår att man ska ge regeringen bemyndigande att utfärda bestämmelser kring uppehållstillstånd i förordning. Det kan vara ett sätt att ta hand om frågan. En annan kan vara att i utlänningslagen införa en bestämmelse liknande den som föreslås kring bestämmelserna för varaktigt bosatt (se nedan), det vill säga att här man godtar andra former av legala vistelser än de med uppehållstillstånd under vilken man bedrivit forskarutbildning eller arbetat. Den lösningen har fördelen att den även åtgärdar ett problem som SULF påtalat, nämligen att personer får avslag på sin ansökan om permanent uppehållstillstånd om de under en period saknat uppehållstillstånd på grund av långa handläggningstider hos Migrationsverket trots att de lämnat in en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd i god tid och därmed vistas legalt i landet och fortsatt bedriva sin forskarutbildning. Som det är nu riskerar en sådan person att utvisas trots att hen avlagt doktorsexamen och gjort allt vad personen kan för att få en förlängt uppehållstillstånd.

SULF vill vidare passa på att lyfta ett generellt problem med tillämpningen av bestämmelserna i 5 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716). Migrationsverket anser att den som fullföljer sin forskarutbildning under kortare tid än fyra år, det vill säga att man avlägger sin examen snabbare än planerat, inte ska beviljas permanent uppehållstillstånd även om man haft uppehållstillstånd i minst fyra år. Förutom att detta innebär att den som visat sig ha kapacitet att tillgodogöra sig den högsta examina som finns snabbare än de flesta andra tvingas lämna Sverige, vilket är obegripligt, så har Migrationsverket här valt att framhärda i sin uppfattning trots att det i två domar från Migrationsdomstolen i Luleå (mål 1400-16 samt 3532-17) slagits fast att en sådan doktorand ska bevilja permanent uppehållstillstånd. I ett av fallen överklagade man domen utan att få prövningstillstånd. I ett annat fall överklagade man inte. Förbundet har fört en dialog med myndigheten i frågan utan att de ändrat inställning. SULF anser därför att man bör passa på att se över formuleringen i lagtexten så att detta problem undanröjs. Ett annat problem som vi stött på är att personer delvis bedrivit forskarutbildning inom ramen för ett annat giltigt uppehållstillstånd, till exempel att man haft tid kvar på ett tidigare uppehållstillstånd för andra studier. Även här har problem uppkommit när man sedan efter examen söker permanent uppehållstillstånd. Allt detta motverkar syftet med bestämmelserna i utlänningslagen och skapar också osäkerhet kring vad som gäller för den enskilda individen och för lärosätena.

4.5 Anpassning av bestämmelserna om ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Förslag: En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd eller på annat sätt som lagligen bosatt.

Förbundets inställning: SULF välkomnar förslaget och anser att det ska genomföras även om det inte blir nödvändigt på grund av brexit. Detta då det inte bara löser problemet för brittiska medborgare efter brexit utan också innebär en bättre anpassning till EU-direktivet i allmänhet. SULF anser som framgår ovan att motsvarande förändring bör göras vad gäller bestämmelserna i 5 kap. 5 § utlänningslagen.

SULF anser att denna lagändring bör genomföras även om det inte blir nödvändigt på grund av att ett avtal mellan EU och Storbritannien. Denna förändring löser dock inte alla de problem vi lyfter fram under punkt 4.4. Skälet till detta är att kraven för att ges ställning som varaktigt bosatt är strängare än för permanent uppehållstillstånd. Dels krävs det att man vistats fem år i Sverige sammanhängande istället för fyra år under en sjuårsperiod och dels ställs det krav på en framtida försörjning i minst två år vilket inte alltid är så lätt för vissa grupper att uppvisa. Till exempel har de allra flesta doktorander en anställning som av naturliga skäl är tidsbegränsad och som löper ut i samband med att man avlägger doktorsexamen. De kan därför ha svårt att i samband med detta visa att de kan försörja sig i minst två år genom anställning. Däremot har de rätt till arbetslöshetsersättning under en övergångsperiod. Vi vet också att de så gott som alltid snabbt hittar nytt arbete då de i kraft av sin kompetens är mycket attraktiva på arbetsmarknaden.

Jämställdhetskonsekvensanalys

SULF har inte tillgång till uppgifter om fördelningen av kvinnor och män bland studerande med brittisk medborgarskap, men om det är en större andel kvinnor eller män är det också ett problem för jämställdheten för det fall de skulle förlora sitt studiestöd och behöva betala studieavgifter.

Robert Andersson                                                            Git Claesson Pipping

Förhandlingschef                                                              Förbundsdirektör

Hittade du det du sökte?

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på sulf.se godkänner du det. Läs mer om användning av kakor.