Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) lämnar härmed sitt yttrande över på ovanstående remiss, daterad 2021-06-08. Vårt svar begränsar sig till att gälla de förslag som påverkar våra medlemmar.

SULF tillstyrker promemorians förslag men har några övergripande synpunkter.

SULF:s övergripande synpunkter

Det nya parallella studiestödssystemet innebär stora förbättringar av studieekonomin för vuxna som är etablerade på arbetsmarknaden. För många vuxna kommer det bli privatekonomiskt möjligt att satsa på ytterligare studier under yrkeslivet. Behoven av vidareutbildning är stora inom flera akademiska yrkesgrupper och behoven kan snabbt öka. Flera yrkesgrupper påverkas av den pågående automatiseringen och digitaliseringen av jobben som framöver kan medföra ökade behov av såväl kortare som längre utbildningar. Därför är det viktigt att det nya studiestödet får en budget som svarar upp mot den efterfrågan som uppstår.

Ingen särbehandling av personer med examen på forskarnivå

SULF menar att det är viktigt att personer med examen på alla nivåer kan komma ifråga för omställningsstudiestöd utan särskilda restriktioner för vissa. Därför vänder vi oss emot förslaget till skrivning i 17§:

Till en studerande som har en examen på forskarnivå får omställningsstudiestöd lämnas för utbildning som tillsammans med den studerandes forskarkompetens förser arbetsmarknaden med kompetens på ett arbetsområde där det finns ett behov av arbetskraft eller om det finns särskilda skäl.

Enligt promemorian bedöms det inte motiverat att denna grupp ska kunna beviljas omställningsstudiestöd på samma villkor som övriga studerande.

SULF anser att det inte är rimligt att forskarutbildade ska särbehandlas jämfört med de som har examen på grund- och avancerad nivå. Enligt UKÄ:s undersökningar om etablering på arbetsmarknaden har personer med grundexamen lika god eller ibland till och med bättre etablering på arbetsmarknaden, och behovet till omställning skiljer sig inte nämnvärt för personer med forskarutbildning jämfört med en examen på avancerad nivå.

Resurserna per student måste öka för att garantera kvaliteten och undvika utträngningseffekter

Enligt regeringen ska det nya omställningsstudiestödet delvis finansieras med en ny räntemodell för studielån vilket innebär att alla som har studielån kommer att vara med och finansiera reformen. Därutöver nämnde minister Matilda Ernkrans ”ökat reformutrymme” vid en pressträff den 7 september 2021. För att förslaget inte ska dränera den ordinarie utbildningen är det av yttersta vikt att det befintliga utbildningsanslaget inte belastas. Nya pengar måste tillföras.

Införandet av det nya omställningsstödet kommer leda till att antalet studenter inom högskolan ökar. När det gäller uppdraget till högskolorna om att utbilda studenter som förkovrar sig mitt i yrkeslivet krävs att regeringen tillför resurser om volymen ska kunna öka. Det nuvarande resurstilldelningssystemet med en prestationsbaserad del i ersättningsbeloppen gör att lärosätena inte får betalt om studenterna inte tar sina poäng, och eftersom studenter som studerar av andra orsaker än att ta en examen inte har lika hög prestationsgrad som studenter inom utbildningsprogram finns en risk att lärosätena inte får ersättning för det antal studenter de utbildar.

Om lärosätena ska erbjuda mer utbildning riktad mot livslångt lärande utan att regeringen ökar resurserna per student kommer det att innebära en utträngningseffekt gentemot de yngre årskullarna som vill in på högskolan, med konsekvens att färre unga får möjlighet att utbilda sig. På grund av en långtgående urholkning av resurserna till utbildning på grund- och avancerad nivå är det inte acceptabelt att påföra ytterligare krav på universitetslärare som inte ryms inom deras ordinarie arbetstid, vilket blir konsekvenserna om resurser per student inte tillförs. Det skulle drabba studenterna som redan idag får alltför lite tid med sina lärare. Om det har SULF skrivit i rapporten Systemfel i kunskapsfabriken.

Migrationsregler försvårar rekrytering av lärare

Införandet av det nya omställningsstödet kommer leda till att antalet studenter inom högskolan ökar stort, enligt beräkningar i remissen upp till cirka 20 000 nya studenter/år i högskolan (figur 9.9).

För att möta behovet kommer lärosätena att behöva anställa fler lärare. Idag är ca 40 procent av doktoranderna och 75 procent av de som har en meriteringsanställning efter doktorsexamen utländska, det vill säga det är personer som har kommit till Sverige för att genomgå en forskarutbildning eller forska. Många av dem berörs på ett negativt sätt av de nya bestämmelserna om permanent uppehållstillstånd (försörjningskravet) givet hur svårt det är att få en tillräckligt långsiktig anställning inom akademin. Detta kommer leda till att det blir svårare att rekrytera och behålla denna kompetens i Sverige och därmed finns det risk för att det blir en brist på kvalificerade lärare vilket i sin tur skulle försvåra möjligheterna att anordna de utbildningar som kommer att efterfrågas.

Det är därför viktigt att bestämmelserna om permanent uppehållstillstånd återgår till hur de var före den 20 juli 2021 och att regeringen på så sätt lever upp till målet om att fler utländska doktorander ska stanna i Sverige (Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige, prop. 2020/21:60, s. 123).

Jämställdhetskonsekvensanalys

SULF ser inte att förslaget skapar några stora konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män. Kvinnor är mer studiebenägna än män men som remissen också tar upp kan omställningsstudiestödet ge en högre ersättningsnivå för anställda med kollektivavtal där omställningsorganisationen kan erbjuda ett kompletterande studiestöd. Detta skulle möjligen kunna bidra till att öka mäns studiebenägenhet mer än kvinnors eftersom män har ett högre löneläge och i större utsträckning är privatanställda.

För Sveriges universitetslärare och forskare

Mats Ericson, Förbundsordförande                                            Karin Åmossa, Chefsutredare