Inledning

Utvecklingen av öppna nätbaserade kurser är en del i en större internationell utveckling och SULF välkomnar därför att Universitetskanslersämbetet har gjort en genomlysning av frågan om MOOC:s utifrån en svensk kontext. I en alltmer globaliserad värld med hög grad av utbyte mellan lärosäten är betydelsen av internationellt gångbara kunskaper och utbildningar allt större och högskoleutbildning ger studenterna en god grund för det livslånga lärandet. Men kunskaperna är inte bara den enskilda studentens egendom utan en investering i vår gemensamma framtid. Därför är det viktigt att all offentligt finansierad högskoleutbildning är avgiftsfri för alla studenter och att offentliga medel används på bästa möjliga sätt. Akademisk utbildning av hög kvalitet ger studenterna verktygen att utveckla sitt kritiska tänkande och är avgörande för samhällets kulturella, vetenskapliga, ekonomiska och tekniska utveckling.

SULF:s kongress har beslutat att förbundet ska verka för att försvara och utveckla den akademiska friheten för att stärka professionen i syfte att höja kvaliteten i utbildningen och forskningen. Detta ligger till grund för vårt svar.

Sammanfattning av SULF:s synpunkter

SULF har ingenting principiellt emot att lärosäten utvecklar MOOC:s. Men i dagsläget har vi svårt att se hur man ska kunna motivera att ordinarie anslagsmedel används för att finansiera en ny form av utbildning som inte har förutsättningar att hålla samma höga kvalitet som ordinarie högskoleutbildning. Syftet med att använda anslagsmedel för att utveckla MOOC:s är dessutom oklart I UKÄ:s rapport.  Den ordinarie högskoleutbildningen är redan svårt underfinansierad och SULF motsätter sig därför att anslagsmedel används för att anordna MOOC:s. De 60 miljonerna i särskilda medel som UKÄ föreslår kommer också med säkerhet att tas inom ramen för utbildningsbudgeten och i dagsläget skulle de pengarna kunna användas bättre.

Sedan införandet av nuvarande resurstilldelningssystem dras varje år pengar från utbildningen i den årliga pris- och löneomräkning i form av ett produktivitetsavdrag. Det har lett till krympande resurser per student  och resulterat i mindre undervisningstid för studenter, större undervisningsgrupper, mindre tid för lärares för- och efterarbete, obetald övertid för lärare och att forskningstid ofta används till undervisning, varpå även forskningens kvalitet blir lidande. Innan dessa brister är åtgärdade är det inte ansvarsfullt att satsa pengar på en ny utbildningsform med oklart syfte. SULF anser inte att ordinarie anslagsmedel ska användas för att anordna MOOC:s eftersom det skulle kunna ytterligare spä på urholkningen av resurserna till utbildningen.

När det gäller avgifter anser SULF att all offentligt finansierad högskoleutbildning ska vara fri från avgifter även när det gäller kursintyg.

  • SULF avstyrker utredningens förslag om att göra MOOC:s till en särskild utbildningsform.
  • SULF avstyrker förslaget om ett författningsstöd och ny förordning eftersom vi inte anser att anslagsmedel ska användas för en ytterligare en utbildningsform i form av MOOC:s. SULF kan inte heller se att lärares immaterialrätt kan garanteras i det förslag som UKÄ lägger.
  • SULF avstyrker att universitet och högskolor ska få belasta sina anslag med kostnader för MOOC:s
  • SULF avstyrker UKÄ:s förslag om att lärosäten ska kunna ta ut avgifter för kursintyg.

 

SULF:s synpunkter på utredningens förslag

UKÄ:S FÖRSLAG: Överväganden

UKÄ:s rapport föreslår att öppen nätbaserad utbildning (MOOCs) bör införas i svensk högskola. Detta bör ske genom att lärosätena ges förutsättningar att anordna öppen nätbaserad utbildning i form av kurser som en särskild utbildningsform. Ett lärosäte bör dock självt få avgöra om sådan utbildning ska anordnas vid det egna lärosätet. Att erbjuda öppna nätbaserade kurser ska vara en möjlighet för lärosätena, inte ett uppdrag. Erfarenheterna av att utveckla öppna nätbaserade kurser bör tas tillvara i den ordinarie utbildningen.

SULF:s synpunkter

SULF har ingenting principiellt emot att lärosätena utvecklar öppna nätbaserade kurser. Om regeringen beslutar att skapa en särskild förordning och en särskild utbildningsform kommer detta ofrånkomligen att dra resurser från den ordinarie högskoleutbildningen. Universitetslärare arbetar redan idag gratis övertid för att möta studenternas behov och det är därför inte rimligt att ytterligare öka deras arbetsbörda.

I ESG (European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area) definieras kvalitet som resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärandemiljön. I MOOC:s är interaktionen mellan lärare och studenter obefintlig eller väldigt begränsad och MOOC:s kan därför inte kvalitetsgranskas, eller hålla samma kvalitet, som ordinarie utbildning. För de som går utbildningarna, och för arbetsgivare, riskerar det att leda till förvirring om utbildningens värde. I förlängningen finns en risk för att lärosäten tvingas att lägga stora resurser på att validera eller tillgodoräkna meriter från MOOC:s, vilket kan bli kostsamt, både personellt och ekonomiskt. SULF anser inte att ordinarie anslagsmedel ska användas för att anordna MOOC:s eftersom det både direkt och indirekt skulle kunna ytterligare spä på urholkningen av resurserna till utbildningen.

SULF avstyrker därför utredningens förslag om att göra MOOC:s till en särskild utbildningsform.

UKÄ:S FÖRSLAG: Författningsändring och ny förordning

Statliga universitet och högskolor bör enligt utredningen ges ett uttryckligt författningsstöd för att anordna öppen nätbaserad utbildning i form av kurser (MOOC:s). Författningsstödet bör även omfatta möjligheten att utfärda kursintyg och anordna prov.

SULF:s synpunkter

I praktiken har det visat sig att risken är stor att lärare förlorar kontrollen över det material som produceras till MOOC:s. Det gäller såväl i Sverige som internationellt. SULF vill starkt betona att lärarnas upphovsrätt är en kvalitetsfråga. Lärarna måste ha full akademisk frihet både produktionen av materialet och när det gäller upphovsrätt till producerat material. Det är ur kvalitetssynpunkt nödvändigt att lärare har möjlighet att dra tillbaka ett material eller en föreläsning som ligger online om lärare bedömer att materialet inte längre äger giltighet.

SULF avstyrker förslaget om ett författningsstöd och ny förordning eftersom vi inte anser att anslagsmedel ska användas för en ytterligare en utbildningsform i form av MOOC:s. SULF kan inte heller se att  lärares immaterialrätt kan garanteras i det förslag som UKÄ lägger.

UKÄ:S FÖRSLAG: Finansiering

Rapporten föreslår att universitet och högskolor bör få belasta sina anslag med kostnader för öppna nät­baserade kurser. Såväl anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ska kunna belastas med dessa kostnader. Som en ram för omfattningen av denna utbildningsform anser UKÄ att det är rimligt med ett tak för anslagsfinansiering av öppna nätbaserade kurser. Baserat på lärosätenas uppgifter uppskattar UKÄ kostnaden för att anordna ett fåtal MOOC:s till tre miljoner kronor. Mot denna bakgrund föreslår  UKÄ ett tak för anslagsfinansieringen på högst 0,2 procent av vardera anslaget.

För att alla statliga lärosäten och vissa enskilda utbildningsanordnare ska ha möjlighet att utveckla öppna nätbaserade kurser bör staten avsätta 60 miljoner kronor i särskilda medel. Dessa medel bör också kunna användas för utveckling av den digitala pedagogiken och fördelas efter beslut av en lämplig myndighet.

Vidare bör regeringen ge lärosätena ett bemyndigande att få ta ut avgifter för kursintyg som utfärdas inom öppna nätbaserade kurser och disponera avgifterna. Lärosätena bör också få besluta om storleken på avgifterna.

SULF:s synpunkter

Av skäl som har angetts ovan avstyrker SULF att ordinarie anslagsmedel används för att utveckla en ny utbildningsform i form av MOOC:s. SULF:s kongress har också tagit ett principiellt beslut om att all högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för alla studenter. Det gäller också deltagare i MOOC:s även om de inte är registrerade som studenter, och det gäller också utfärdandet av kursintyg. Att öppna upp för avgifter riskerar att vara ett steg närmare avgifter för ordinarie högskoleutbildning. Offentligt finansierad utbildning är en gemensam angelägenhet som kommer hela samhället till godo. Den ska därför vara avgiftsfri.

En komplicerande faktor är att det redan idag förekommer avgifter för kursintyg för kurser tagna vid svenska lärosäten genom användandet av kommersiella internationella plattformar. SULF anser dock inte att det räcker som argument för att tillåta avgifter för kursintyg. Det spelar ingen roll om man kallar det för administrativ avgift istället för studieavgift.

SULF avstyrker att universitet och högskolor ska få belasta sina anslag med kostnader för MOOC:s

SULF avstyrker bestämt UKÄ:s förslag om att lärosäten ska kunna få ta ut avgifter för kursintyg.

Jämställdhetskonsekvensanalys

Det har diskuteras om möjligheterna för fler att delta i högre utbildning i olika delar av livet genom deltagande i MOOC:s kan få positiva konsekvenser för jämställdheten. På global nivå har det diskuteras om MOOC:s skulle kunna stärka kvinnors tillgång till utbildning. Enligt en artikel i New Scientist är dock 56 procent av deltagarna i MOOC:s män och i utvecklingsländer är 62 procent män. Skillnaden mellan mäns och kvinnors deltagande är också högre i MOOC:s än i annan högre utbildning, i BRICS-länderna är skillnaden så mycket som tre gånger högre.

SULF kan inte se några direkta kopplingar till jämställdheten på svensk nivå men det är viktigt att UKÄ, om förslagen införs, efter några år följer upp frågan om jämställdhet i svenska MOOC:s.

För Sveriges universitetslärare och forskare

Mats Ericson                                              Karin Åmossa

Ordförande                                                Chefsutredare

Hittade du det du sökte?

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på sulf.se godkänner du det. Läs mer om användning av kakor.