info

SULF:s kansli på Ferkens gränd är stängt för spontanbesök. Service via telefon och mejl ges som vanligt.

info

Kansliet är stängt 13-14 maj / The office is closed 13-14 May

2011-10-14

Justitiedepartementet

Remissvar En ny Upphovsrättslag (SOU 2011:32)
Sveriges universitetslärarförbund har beretts tillfälle att yttra sig över angivna remiss och får anföra följande. Förbundet har tidigare avlämnat ett yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24). Då utredaren i detta betänkande hänvisar till sitt tidigare avlämnade delbetänkande lämnar förbundet synpunkter även på detta.

Remissvaret behandlar inledningsvis allmänt förslaget till införande av den så kallade tumregeln i lag, för att därefter ta upp den särskilda problematik som föreligger avseende förhållandena inom universitets- och högskolesektorn.

Förbundet anser inledningsvis att det är positivt att en översyn genomförs av reglerna i Upphovsrättslagen görs. Sedan lagens tillkomst har en dramatisk förändring skett av lagens tillämpningsområde, främst genom den digitala utvecklingen. Enligt förbundets uppfattning har den digitala utvecklingen i sig inneburit en positiv utveckling för förbundets medlemmar bland annat genom en ökad tillgänglighet av undervisnings- och forskningsmaterial. Samtidigt innebär de oklarheter som har uppstått i samband med utvecklingen att den reglering inom upphovsrättsområdet som, inom förbundets arbetsområde, har haft ett skyddsvärde riskerar att förlora detta. Förbundet har därför önskat att utredningen skulle komma med förslag som värnar samma värden som lagens nuvarande utformning skyddar. Enligt förbundets uppfattning är dock inte förslaget utformat så att det stärker det skyddsvärda upphovsrättsliga materialet inom universitets- och högskoleområdet. Förbundet avstyrker därför förslaget vad avser 5 kap 7 §.

Arbetstagarens generella situation vid upphovsrättsliga tvister
I en anställningssituation är arbetstagaren alltid i ett underläge. Av det skälet har lagstiftaren skapat den arbetsrättsliga lagstiftningen som ett skydd för den svagare parten. Även i den situation där arbetstagaren producerar ett upphovsrättsligt skyddat material befinner sig han eller hon i de allra flesta fall i ett underläge. Detta underläge innebär också regelmässigt att arbetstagaren inte har möjlighet att kompensera sig för förlusten av den ekonomiska upphovsrätten genom att förhandla sig till en högre lön. Skall en regel införas om övergång av arbetstagarens rättigheter till arbetsgivaren måste denna utformas på ett annat sätt än det som föreslås av utredaren, där hänsyn tas till arbetstagarens underläge gentemot arbetsgivaren.

Utredaren har konstaterat att det finns två avgöranden i svensk domstol som berör den s.k. tumregeln. Utifrån dessa två avgöranden har det utvecklats en omfattande doktrin i Sverige. Enligt förbundets uppfattning kan det inte vara lämpligt att utforma en regel i lag i stort sett enbart utifrån en diskussion i doktrinen. Innan man inför en regel som tidigare inte lagreglerats, med hänvisning till att det är praxis, anser förbundet det synnerligen angeläget att det har utvecklats en fast praxis genom fler avgöranden i domstol. Som förbundet ser det innebär förslaget att en regel införs som inte har sin grund i praxis och där regeln inte har sin grund i konkreta problem som uppstått i faktiskt utförd verksamhet.

Förbundet anser vidare att den utformning tumregeln har fått i den föreslagna lagbestämmelsen i 5 kap 7§ inte stämmer överens med den uppfattning om tumregeln som framgått av anförda rättsfall eller ens i doktrinen. Som exempel kan nämnas att tumregeln i doktrinen anses föreligga enbart vid fasta och varaktiga anställningsförhållanden eller som följd av ett särskilt åtagande gentemot arbetsgivaren. Den föreslagna bestämmelsen går därför utöver doktrinen och praxis.

Utredarens förslag om ensamrätt för arbetsgivaren finns det inget som helst stöd för i praxis eller doktrin. Istället påverkar förslaget på ett otillständigt sätt den arbetsskyldighet som föreligger i ett anställningsförhållande samt lojalitetsplikten mellan parterna i anställningsförhållandet.

Så som förbundet har uppfattat tumregeln så har den tillämpats på olika sätt inom olika arbetsmarknadssektorer, beroende på de särskilda villkor som finns inom varje område. Införandet av tumregeln i upphovsrättslagen på det sätt som föreslagits innebär att den branschpraxis som finns utvecklad med hänsyn till den särprägel som finns inom respektive bransch riskerar att gå förlorad. Det kan enligt förbundets uppfattning inte ligga i lagstiftarens intresse att införa en regel som motverkar den praxis och anpassning till de särskilda omständigheterna som finns och har utvecklats inom respektive sektor.

Sammanfattningsvis menar förbundet att tumregeln inte bör införas i upphovsrättslagen. Det främsta skälet är att regeln i sin föreslagna form motverkar sitt angivna syfte samt på ett dramatiskt sätt försämrar den svagare partens ställning. Formuleringen av tumregelns stämmer inte heller överens med de domar som avkunnats i Sverige i frågan.

Om tumregeln skall införas menar förbundet att den inte skall gå utöver vad som i doktrinen anges vara regelns innehåll, och att ensamrätten tas bort. Med anledning av de oklarheter som finns avseende innehållet i begreppet tumregeln anser förbundet att skyddsvärdet för innehavaren av upphovsrätten ännu tydligare måste framgå och beaktas.

Avslutningsvis i denna del noterar förbundet att den sedvana som etablerats inom universitets- och högskoleområdet genom det s.k. lärarundantaget fortfarande skall gälla oavsett lagstiftning om tumregeln.

Högskolans särskilda situation
Enligt förbundet finns det synnerligen starka skäl till att det i lagstiftningen finns angivet att det utredaren kallar branschpraxis gäller före tumregeln. Idag finns en mångårig och väl etablerad sedvänja inom högskole- och universitetsområdet som kallas lärarundantaget. Det s.k. lärarundantaget inom upphovsrätten skall ej förväxlas med det undantag som finns angivet i lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar. Sedvänjan inom upphovsrätten innebär, i korthet, att lärare och forskare inom lärosäten har upphovsrätt och dispositionsrätt till det de producerar i form av föreläsningar, forskningsmaterial m.m. Enda undantaget från sedvänjan är material som framtagits av administrativa skäl.

Förbundet har låtit ta fram en skrift som beskriver universitetslärares upphovsrätt (SULF:s skriftserie XXXVIII Universitetslärarens upphovsrätt, författad av docent Sanna Wolk, bifogas).

Ett skäl till att sedvänjan har utvecklats är kvalitetsaspekten. I högskolelagens 1 kap. 6 § anges att forskningen skall vara fri. Samma skäl som ligger till grund för högskolelagens bestämmelser kan anges för sedvänjans grund. Förbundet vill med skärpa framhålla att lärarundantaget är av väsentlig betydelse för att kvaliteten inom högskoleområdet bibehålls. Genom att lärare och forskare har möjlighet att disponera sina forskningsresultat och sitt undervisningsmaterial garanteras att dessa håller högsta möjliga kvalitet. Detta är i överensstämmelse med ovan nämnda reglering i högskolelagen.

Förbundet vill också framhålla att en reglering som nu föreslås i 5 kap 7 § innebär att bevisbördan över att lärarundantaget skall tillämpas, och möjligtvis även på vilket sätt, har övergått till den svagare parten nämligen arbetstagaren. Detta strider mot den reglering som finns inom områden där det finns en utpräglat svagare part såsom inom arbetsrätt, konsumenträtt och hyresrätt. Samma synsätt bör prägla även förhållandena inom upphovsrätten när det är fråga om en svagare och beroende part som arbetstagare.

Då det i det nuvarande förslaget inte finns en reglering eller ens nämns om lärarundantaget kan det innebära att sedvänjan lärarundantaget urholkas, vilket innebär att kvaliteten på undervisning och forskning inom högskoleområdet kan försämras.

Av ovan angivna skäl avstyrker förbundet att tumregeln införs i lagstiftningen. Om det ändå sker anser förbundet det synnerligen angeläget att det samtidigt i lagtexten förs in och i än högre grad tydliggörs att det finns undantag i form av branschpraxis, såsom lärarundantaget.

För Sveriges universitetslärarförbund

Anna Götlind, förbundsordförande
Carl Falck, förbundsjurist

Råd & stöd
Hej, hur kan vi hjälpa dig?
{{ currentTitle }}

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på sulf.se godkänner du det. Läs mer om användning av kakor.